Att variantbestämma
    GIIA runda kopparmynt

Hallborgs och Hartmanns kriterier för att variantbestämma GIIA runda kopparmynt såg i stort sett ut så här:

  - Vilken myntort? – Tre alternativ.
  - Vilket årtal? – Fem årtal att välja mellan.
  - Hur ser sköldens konturer ut på åtsidan (i grova drag)? – Fyra alternativ.
  - Vilken frånsidekrona (dalavapnets krona)? – Tretton kronor att välja mellan.
  - Vilken lydelse har de bägge omskrifterna och var sitter myntmästarmärket?
  - Vilken prydnad överst på frånsidan? – Sex prydnader att välja mellan.
  - Hur ser interpunktionen ut? – Stor punkt eller kolon mellan orden.

Svaret på dessa sju frågor leder till ett unikt HH-nummer. Följande gäller för 1 öre Säter:

  År 1627     HH 26   – HH 32
  År 1628     HH 34   – HH 47
  År 1629     HH 58   – HH 97
  År 1630     HH 105 – HH 121
  År 1631     HH 125 – HH 134

Diskontinuiteten i nummerserien beror här på att halvören och kvartsören har utelämnats i redovisningen ovan. Hallborgs och Hartmanns intresse för interpunktionen resulterade i att det uppstod undervarianter som betecknades med bokstäver. HH 64 har till exempel undervarianterna a – d.

Att tillämpa Hallborgs och Hartmanns metod för variantbestämning av GIIA:s kopparmynt har sina svårigheter. Det är kanske därför det är så sällan man ser den tillämpas, och om det sker är det oftast i auktionskataloger från någon välrenommerad mynthandlare.

I det följande kommer det att beskrivas vilka svårigheter man kan stöta på när man vill tillämpa Hallborgs och Hartmanns metod för variantbestämning.

1. Metodbeskrivningen för variantbestämning är ej lätt att få tag i

Att få ta på ett exemplar av Numismatiska Meddelanden nr 8 från 1883 där Hallborgs och Hartmanns metod beskrivs är inte lätt. Publikationen finns inte att köpa i handeln och den förekommer ytterst sällan på antikvariat. Ibland kan den dyka upp på auktioner för numismatisk litteratur – och då måste man vara beredd att betala en bra slant.

Om man är medlem i Svenska Numismatiska Föreningen har man tillgång till föreningens omfattande forskningsbibliotek för numismatik, och där finns Numismatiska Meddelanden nr 8. Men kansliet har bara öppet en dag i veckan.

2. Metoden tar ej hänsyn till gravörstilar

Hallborgs och Hartmanns metod för variantbestämning tar på intet sätt hänsyn till olika gravörstilar. Två mynt med samma HH-nummer kan därför se väldigt olika ut.

Som exempel visas här två mynt av varianten HH 38. Lägg märke till den stora skillnaden i vinkeln mellan pilarna.

Som ett ytterligare exempel visas här två mynt av varianten HH 81b. Lägg märke till de olika infästningarna mot skölden för kungakronan.

HH 32 är en mycket spännande variant. Det är en ettöring från Säter 1627 med slät sköld. Den torde vara ytterst sällsynt ty det året gjordes inga ettöringar med slät sköld. Det skulle dröja till 1629 innan släta sköldar dyker upp på ettöringarna från Säter.

Det visar sig att det mynt som givit upphov till varianten kommer från en enda samling (Fromell) och mycket tyder på att det är ett falsarium, dvs någon har ändrat årtalet.

HH 125 är en annan spännande variant. Det är en ettöring från 1631 med rosor på ömse sidor om skölden på åtsidan. Några sådana mynt gjordes ej detta år. Även här visar det sig att ett exemplar från en enda samling legat till grund för varianten (Fromell) och här råder stark misstanke om att det är ett mynt från 1629 som fått årtalet förändrat.

Tillagt dec 2019
2015 dök det mynt upp på en auktion som legat till grund för HH 125. Det går inte att påvisa att årtalet är ändrat. Myntet har fått nr #182½ och är unikt. Det märkliga med detta mynt är att kronan på åtsidan har fått en underlig utformning, med en stil som starkt avviker från hur kungakronorna graverades på 1600-talet. Det är svårt att värja sig för tanken att kungakronan är manipulerad i efterhand. Kanske täcktes den ursprungliga kronan av en stampklump som sedan omformats till något som skulle likna en krona.

4. Alla förekommande varianter täcks ej in av H&H-studien

Det finns många noteringar i litteraturen som berättar om varianter av GIIA 1 öre runda kopparmynt som ej täcks in av H&H-studien. Här är ytterligare ett exempel:

Hallborg och Hartmann anser att det finns sex varianter av prydnader överst på ettöringarnas frånsida från Säter. De sex varianterna visas i det planschverk som medföljer publikationen. Om vi utgår från att bilderna är skalenliga får vi följande resultat:

Hur mycket kan man lita på detta? Är det storleken på prydnaden eller antalet kronblad på blommorna som är avgörande? Att det är förenat med svårigheter att hänföra ett objekt från ett enskilt mynt till någon av ovanstående sex typer ska vi se lite längre fram.

År 1927 gjorde TG Appelgren en genomgång av den omfattande samling kopparmynt som apotekaren Gustav Cavalli lämnat efter sig. I den katalog som blev resultatet av Appelgrens studie får objekten ett löpnummer. Idag refereras det till dem som Cav-nr.

Appelgrens metod för att särskilja varianterna bygger till stora delar på Hallborgs och Hartmanns arbete. Appelgren hänvisar till deras planschverk för att t ex beskriva åtsidornas sköldar, dalavapnets kronor och prydnaden överst på frånsidan. Men Appelgrens förtjänst är att han även i viss mån tar hänsyn till gravörstilar (myntmästarmärkets utformning, dalavapnets pilfjädrar och vinkeln mellan pilarna).

Tyvärr lämnar Appelgren kungakronorna på åtsidorna därhän (så som även H&H gjorde). Den skarpögde Appelgren hade här kunnat göra en stor insats, men hans uppdrag var ju att göra en katalog inför den stundande auktionen som anordnades av Bobergs Mynthandel. Att hålla sig till den tradition som grundlagts av Hallborg och Hartmann föll sig således naturligt – men han angav inte HH-nummer i katalogen !

Både H&H och Appelgren har prydnaden högst upp i frånsidans omskrift som kriterum för variantbestämning. Låt oss se om det råder överensstämmelse mellan HH-nummer och Cav-nr i detta avseende.

Här råder stor enighet mellan H&H och Appelgren. Den enda skillnaden är HH 32, ty det är den variant som sannolikt är ett falsarium, vilket Appelgren genomskådat.

Jämförelse för mynt från år 1628, Säter

Jämförelse för mynt från år 1629, Säter

Jämförelse för mynt från år 1630, Säter