.
GIVA-sidan
Gustav IV Adolf
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
Uppdaterad 2020-03-11
.
D:9. iuli 1794 är Sveriges enda minnesmynt i koppar, och det präglades med anledning av kungens besök i Avesta den 9 juli 1794. Myntet präglades inte i några stora upplagor och det borde därför vara enkelt att beskriva myntet kan man tycka, men allt eftersom ständigt nya exemplar dyker upp på samlarmarknaden blir den samlade bilden av varianterna allt mer komplicerad ("spretig"). Det verkar som om man präglade på allehanda myntämnen som varierade till både storlek och vikt.
På 1900-talet konstaterade man att två par stampar låg till grund för präglingarna, och det är vinkeln mellan dalpilarna som är särskiljande. Tabellen nedan är därför uppdelad i två huvudgrupper med avseende på pilvinkeln.
Enligt Sonny Serrestam torde mynten med rutad rand och präglingarna på pollettämen ha präglats först, som provpräglingar. Präglingarna i samband med kungens besök antas ha gjorts på nya myntämnen med en vikt som motsvarade 1 öre SM. Tabellen nedan följer denna kronologi.
| 
| 
| |||
| Rutad rand, överprägling | Räfflad rand, pollettämne | Räfflad rand nytt myntämne |
Åtsidans kungakrona och frånsidans krona har skapats med punsar till 1 öre SM 1778 från Gustav III:s tid. Samma sak gäller frånsidans dalpilar. Monogrammets G uppvisar likheter i stil, men här har nog inte punsar återanvänts eftersom G på 1 ösm 1778 är större.
Till vänster D:9.IULI och till höger 1 öre SM 1778. Att det är samma puns råder ingen tvekan om.
Till vänster D:9.1 IULI och till höger 1 öre SM 1778. Gravörstilen är densamma men storleken skiljer markant, dvs ny puns.
Till vänster D:9.IULI och till höger 1 öre SM 1778. Att det är samma puns råder ingen tvekan om.
|
|
Eklövsbården på åt- och frånsidorna har skapats med punsar till 6 öre KM 1790/1791.
Till vänster D:9.IULI och till höger 6 öre KM 1791. Eklövsbården känns igen.
Det är den 9 juli i nådens år 1794 och Gustav Adolf är bara 16 år. Två år har gått sedan Gustav III mördades och Sverige styrs av en förmyndar-regering med hertig Karl (Gustav III:s bror) som riksföreståndare.
Sedan länge har Gustav Adolf och hertig Karl beslutat sig för att resa till Bergslagen och Dalarna. Man vill stärka banden med allmogen i dessa tider ty Armfeldt är inte att lita på. Elaka tungor vill göra gällande att han vill röja undan Reuterholm – hertig Karls förtrogne och av folket kallad ”storvesiren”.
Och nu står de här, Gustav Adolf och hertig Karl i myntverkstaden i Avesta och ser hur kopparslantar valsas fram med mycket speciellt utseende – D:9. IULI 1794 – dagens datum.
De historiska källor som beskriver besöket i Avesta är ytterst knapphändiga, men i KVHAA:s1 arkiv (Wedbergska samlingen) finns besöket refererat. Man kan bland annat läsa följande.
Efter ankomsten til Awestad åto De middag, och ifrån kl 4 til 6 besågo De alla därwarande märkwärdigheter. Då de besökte alla werkstäder och kommo til det rum där myntningen förrättas, presenterades Konungen en penning af en enkel slants storlek. Uppå den ena sidan synes Konungens Namns-Chiffre G. IV. A. och på den andra Dale-Wapnet såsom på de enkla slantarna, men med åtskillnad, at i stället för det wanliga wärdet 1 Öre S:mt, sig bär Den 9 Jul. 1794, eller, den dag då Konungen war i Awestad.
Sålunda skulle Gustav Adolf på plats ha studerat hur det gick till då minnesmyntet till hans ära präglades. I notisen står det ”en enkel slants storlek” och med det avses att myntet hade ungefär samma dimensioner som kopparmyntet ”1 öre silvermynt” från Fredrik I:s och Adolf Fredriks dagar, dvs 14,2 gram och en diameter av 29,5 – 30,3 mm.
Det var Carl Erik Norman som hade graverat minnesmyntet och det kom att gälla för ½ skilling. Detta är spännande, ty det skulle dröja ända till 1802 innan ”riktiga” skillingmynt präglades. Visserligen hade Riksgäldskontoret låtit prägla ½ skilling myntpolletter redan 1799 men dessa var mycket tunna och vägde bara 5,7 gram och dessutom var de "polletter", dvs de saknade kungens monogram.
Referenser
Sonny Serrestam, Myntgalleriets lagerkatalog nr 10, april 1994.
Erik Berggren, 1964
Ulla S Linder-Welin, 1965
Den Svenska Mynthistorien, 2007
Sonesgården den 11 mars 2020
Lennart Castenhag
| 2020-03-11 | Korrigerat varianttabellen rejält. Den är nu en "spretig" historia. |
| 2019-10-20 | Lagt om strukturen och begränsat dokumentet. |
| 2019-05-01 | Kompletterat med det unika myntet präglat på tjockt pollettämne. |
| 2012-08-18 | Skapat en varianttabell |
| 2012-08-16 | Rättat ett fel: Carl Erik Norman var gravör 1790-1808 (ej till 1801 som det stod tidigare). |
| 2010-10-09 | Lagt in bättre bilder från mynt 1 ösm 1778. Ändrat texten under rubriken "Punsar till 1 öre SM 1778....". Förtydligat att punsar till G-monogrammet inte har återanvänts. |
| 2010-09-21 | Kompletterat med bild på 12 gram minnesmynt med slät rand. |
| 2010-08-04 | Kompletterat med jämförelse avseende detaljer på 1 öre SM 1778. |
| 2009-11-23 | Kompletterat med ett minnesmynt på tunt pollettämne. |
| 2009-10-15 | Ett fel rättat: diagonalt räfflad rand på minnesmyntet istället för vertikalt räfflad rand. |
| 2009-09-30 | En första utgåva |
___________________________________
Fotnoter
1. Drottning Lovisa Ulrika, mor till Gustav III, grundade år 1753 Kungliga Svenska Vitterhetsakademien,
men Gustav III ändrade dess namn till Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Idag
kallas den kort och gott ”Vitterhetsakademien”.
