Sonesgården - GIVA-sidan - Halv Skilling Avesta

År 1799 började Riksgäldskontoret get ur riksgäldspolletter i valörerna halv och kvarts skilling, med en kurs som följde riksgäldsräkningen. År 1802 kom de första riktiga halvskillingmynten och två sådana motsvarade 3 riksgäldspolletter.

Sveriges absolut första halvskilling var egentligen minnesmyntet D:9. IULI som gavs ut 1794. Den hade både rätt storlek och rätt vikt för ändamålet (åtminstone flertalet varianter av den hade det), men upplagan var begränsad och av myntet kunde man inte utläsa att det var ett skillingmynt.

Kungakronor

Halvskillingmynten från Avesta har två olika kungakronor. Det är 1794 års krona (som kom första gången på minnesmyntet D:9.IULI) och 1809 års krona. Bägge kronorna har diamanter i kronringen, men i sällsynta fall kan 1809 års krona ha runda stenar i kronringen.

1794 års Avestakrona.		1809 års Avestakrona
		1809 års Avestakrona med runda stenar i kronringen. Foto Pierre Petersson.

För att läsa mer om skillnaderna på dessa kronor, klicka << här >>

Hake på G i kungens monogram

På halvskillingar från Avesta finns ibland en hake på G i kungens monogram, men inte alltid.

Halvskilling Avesta 1803 utan hake på G Halvskilling Avesta 1803 med hake på G

Stort eller litet IV

År 1802 förekommer endast litet IV på åtsidan på halvskillingar från Avesta. År 1803 förekommer både litet och stort IV, och sedan gäller stort IV till och med 1809.

Halvskilling Avesta 1802 med litet IV (1,7 - 1,9 mm högt) Halvskilling Avesta 1803 med stort IV (2,3 - 2,5 mm högt)

Rak eller lutande 9:a i årtalet

På halvskillingarna från Avesta 1809 är årtalet präglat på lite olika vis. 9:an är ibland rak, ibland något lutande och ibland väldigt lutande. En 9:a med lutningen 0-15 grader anses vara en rak 9:a.

Glesa pilfjädrar

Några av de halvskillingar som präglades 1809 fick pilfjädrar av speciell karaktär. De var glesare, ungefär som pilfjädrarna på runstyckena (runstycke = 1/12 skilling).

Halvskilling 1809 med glesa pilfjädrar. Id 2193.

Om du vill läsa mer om detta, klicka << här >>

Kort och lång pilfjäder

En märklig variant av halvskilling 1809 är den som samtidigt har både kort och lång pilfjäder. Varianten är sällsynt. Tittar man närmar på pilfjädrarna ser man att den vänstra pilen har fyra par fjädrar medan den högra pilen har fem par fjädrar. Det är av den anledningen som den högra pilen ser ur att ha längre pilfjädrar.

Till vänster ett ordinärt mynt med fyra par pilfjädrar på vardera pilen. Myntet till höger har fyra par pilfjädrar på den vänstra pilen och fem par pilfjädrar på den högra pilen. Bilden längst till höger visar den ovanliga uppsättningen pilfjädrar i närbild.

Stor eller liten 3:a i årtalet

Trean i årtalet finns i två utföranden. Se nedanstående bilder.

Liten trea

Stor trea

Jämförelse

Halvskillingar med slät rand

Följande kan man läsa på https://ingemars.se/skilling_1803.htm:
Normalt är randen på 1/2 skillingen rutad. Detta gäller såväl de som är präglade i
Stockholm som de från Avesta. Några enstaka exemplar med slät rand är kända.

Håkan Widjestrand berör detta faktum i Mynttidningen nr 5-6 från år 1994 och han förklarar det med att besökare vid myntverkstaden fick ”halvfabrikat” med sig som souvenirer, men han utesluter inte att anställda vid myntverkstaden ”plockat åt sig” mynt som ännu inte lettrats.

Varianten 3 på 2

Jag köpte en halvskilling Avesta där årtalet 1803 överpunsats på 1802. Trots ingående studier av myntet kan jag inte verifiera att en 3:a överpunsats på en 2:a. Jag tycker det saknas för mycket av 2:an. Den borde ha lämnat mer spår efter sig. Tre klumpar finns under trean och frågan är om de är rester av tvåan eller om det är skador som uppstått i stampen så att klumpar uppstått. Jag lutar åt det senare alternativet. Se följande bild.

Christian Hamrin hävdar att klumparna är rester av tvåan, men jag känner mig inte övertygad. Det borde synas något mer av tvåan om det är en överpunsning.

Eftersom jag inte gärna vill lägga ut en variant som jag känner tveksamhet inför, finns den inte med i tabellen nedan. I händelse av att nya fakta kan presenteras om varianten är jag beredd att ompröva min ståndpunkt.

Fler förvillande konstigheter kan dyka upp. På vidstående bild har punsen för den lilla 3:an gått sönder så att det ser ut som om det skett en dubbelpunsning eller över-punsning.

Foto Niklas Gussing.

Varianter av halvskillingar från Avesta

Klicka med höger musknapp på bildlänkarna om du vill öppna i nytt fönster

Årtal	Kungakrona	Storlek IV	Hake på G	Övrigt	Raritet
1802	1794 års	litet	med hake
1802	1794 års	litet	utan hake
1803	1794 års	litet	med hake
		stort	med hake	liten 3:a i årtalet
			med hake	stor 3:a i årtalet
			utan hake	liten 3:a i årtalet
			utan hake	stor 3:a i årtalet
	Uppbyggn.	e. branden	fr. höst 1803	t. hösten 1804
1804	1794 års	stort	med hake		sällsynt
1807	1794 års	stort	med hake
1807	1794 års	stort	utan hake
1809	1794 års	stort	utan hake	finns med både rak och lutande 9:a	sällsynt
	1809 års	stort	med hake	Rak 9:a
				Lutande 9:a
				gles pilfjäder	mindre vanlig
				samtidigt både kort & lång pilfjäder	sällsynt

Mängden halvskillingar som totalt präglades under åren 1802 - 09

I K-A Wallroths arbete från 1918 som publicerades i Numismatiska Meddelande nr XXII framgår följande:

År	Antal mynt	Wallroths kommentar
1802	2.340.000	Summa Avesta och Stockholm. Fördelningen mellan orterna okänd.
1803	4.453.440	Summa Avesta och Stockholm. Fördelningen mellan orterna okänd.
1804	595.200	Med årtalet 1803 och 1805. Några med årtalet 1804.
1805	172.800	Endast Stockholm
1806	0
1807	1.949.760	Endast Avesta
1808	0
1809	4.844.640	Endast Avesta

Källor till ovanstående

1.		Gustav III:s myntrealisation som trädde i kraft den 1 jan 1777. Kongl Maj:ts Nådiga Kunggörelse och Förordning, Gifven Stockholms Slott then 27 november 1776.
2.		Datum för branden i Avesta är hämtad från följande länk: https://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html På länken kan man läsa följande: 1803-09-15. Branden i Avesta började hos en garmakare och de flesta av 125 gårdar brann ner. Där bodde Kopparbrukets flesta arbetare och av själva bruket blev bara kolhus och ett rosthus kvar efter branden.
3.		Problemet med slät rand: Håkan Widjestrand, Fyndchans för samlare ! Mynttidningen nr 5-6, 1994.
4.		1/2 Skilling 1803 med slät rand: https://ingemars.se/skilling_1803.htm
5.		Mängden mynt som präglades. Numismatiska Meddelanden nr XXII, sid 153.
6.		Lagge Ekström har varit mig behjälplig med att ta fram underlaget till varianttabellen.
7.		Uppgiften om att två stampar använts för att producera halvskillingen 1804 är hämtad ur en artikel av P-G Carlsson i Myntgalleriets lagerkatalog nr 10 från 1994.

<< åter till GIVA-sidan >>

Dokumenthistorik

2017-05-01		Kompletterat med kungakrona 1809 med runda stenar i kronringen.
2014-02-12		Kompletterat med exempelmynt 1803, stort IV, liten 3:a, ingen hake.
2013-06-11		Eget exempelmynt "glesa pilfjädrar".
2012-12-27		Under rubriken "Varianten 3 på 2" har jag kompletterat med bild på liten trea där punsen gått sönder.
2012-12-23		Lagt in exempelbild på myntet 1809 med 1794 års kungakrona
2012-12-21		Tagit bort varianten 3 på 2.
2012-12-18		Helt omarbetad utgåva med avseende på layout. Varianten 3 på 2 tillkommit.
2012-05-28		Lagt in bättre bild halvskilling 1809 med kort o lång pilfjäder.
2011-08-01		Ett bättre exemplar av halvskilling Avesta 1804. Varianttabellen någon justerad (myntverkstaden åter i drift i slutet av 1804).
2010-09-19		Lagt in lite bättre bilder på kungakronor och kungakronornas detaljer.
2010-05-29		Kompletterat med förklaring av varianterna "gles pilfjäder" och "kort och lång pilfjäder". Lagt in bättre närbild på kungakronan 1804.
2010-05-19		En första utgåva

1/2 Skilling, Avesta Gustav IV Adolf