.
GIVA-sidan
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
Uppdaterad 2018-01-04
Se dokumenthistoriken längst ned på sidan
.
Under åren 1802 - 1803 och 1805 - 1808 präglades i Avesta 1/4-skillingar. Att inget präglades år 1804 berodde på att en stor brand hade utbrutit på hösten 1803 och ödelagt myntverkstaden.
I det följande kommer 1/4-skillingen att beskrivas noga och det kommer också att beskrivas vilka förändringar den genomgått under perioden.
|
|
Stilmässigt finns det två kungakronor för 1/4-skillingarna enligt följande.
1. En liten krona som vi kan kalla 1802 års krona.
I Myntboken av Archie och Henrik Tonkin kallas den krona D och den förekommer under hela perioden.
2. En större (bredare) krona som vi kan kalla 1809 års krona.
I Myntboken av Archie och Henrik Tonkin kallas den krona F och den finns endast på 1/4-skillingar med årtalet 1808. Jag vill hävda att denna krona skapats med samma puns som 1/2-skillingens krona 1809, och jag vill också hävda att detta skedde på de få kvartskillingar som präglades 1809 men gavs årtalet 1808.
Se nedan under rubriken "Mängden 1/4-skillingar som totalt präglades".
|
|
| |
|
|
1802 års krona varierar något i storlek under åren, men med bibehållen stil. Se följande sammanställning av mätningar av kronornas bredd. År 1808 förekommer 1802 års krona i två storlekar (men till stilen lika).
| 1802 | 1802 års krona | 9,6 mm | ||
| 1803 | 1802 års krona | 9,8 mm | ||
| 1805 | 1802 års krona | 9,9 mm | ||
| 1806 | 1802 års krona | 9,9 mm | ||
| 1807 | 1802 års krona | 10,1 mm | ||
| 1808 | 1802 års krona | 9,5 mm och även 10,0mm | ||
| 1808 | 1809 års krona | 11,0 mm |
Sveakronorna förekommer i två stilar som benämns små och stora sveakronor. Den lilla sveakronan förekommer 1802 - 1803 och den stora förekommer 1803 - 1808. Under år 1803 finns således bägge typerna av sveakronor.
|
|
|
Det är stor variation mellan tecknens inbördes placering i valörsiffran.
Monogrammen på 1/4-skillingarna uppvisar ytterst små olikheter. Haken på G finns alltid med.
|
|
Placeringen av IV kan variera något - framför allt i sidled, men IV verkar alltid vara lika stort. Ibland kan man höra från myntkännare att det skulle finnas två storlekar på IV, men det har inte kunnat beläggas i denna studie.
Följande bildserie visar några IV där varje bild representerar ett unikt årtal.
IV från vart och ett av årtalen för perioden. Alla IV är här ungefär lika höga, c:a 1,8 - 1,9 mm.
För årtalssiffrorna gäller inget särskilt förutom att det år 1807 introducerades en typ av 8:a som har mer eller mindre öppna ögglor. Denna 8:a hängde med under år 1808.
Se nedanstående exempel:
|
|
|
Pilspetsarnas storlek är minst i början av perioden för att sedan öka i storlek. Möjligen skapades pilspetsarna av en liten böjd puns som användes två gånger för att på så vis bygga upp pilspetsen.
|
|
|
|
På samma sätt som att det på 1/2-skillingarna från Avesta 1809 förekommer både täta och glesa pilfjädrar, finns det på 1/4-skillingarna 1808 motsvarande varianter.
En för 1/4-skillingen normal pilfjäder i jämförelse med en gles pilfjäder 1808.
Man kan tycka att det vore omöjligt att få till en frånsida med olika långa pilar, men i detta fall har man lyckats. Valörtexten har man tvingats anpassa i motsvarande grad.
Med olika längd på pilarna blir frånsidan lite konstig.
|
|
På en av stamparna för en kvartsskilling 1805 råkade man punsa in årtalet 1705. Misstaget upptäcktes och korrigerades genom att en 8:a punsades in över 7:an. Några få kvartsskillingar med denna korrigering har överlevt till våra dagar med de är inte särskilt vanliga. Här finns tre av dem, och de borde vara stampidentiska (per definition).
|
|
|
|
|
|
I litteraturen ser man ibland varianten SKIILING, vilket är ett uttryck för att valörtexten skulle vara felstavad. Så är det inte alls. Valörtexten är rättstavad, men en liten del av första L i SKILLING har råkat hamna under pilen i Dalavapnet. Dalpilarna har således punsats in efter valörtexten med ett märkligt resultat som följd.
Första L i SKILLING smälter delvis samman med dalpilen så att texten kan misstolkas som SKII-LING.
Se följande exempel som visar att en liten del av L täcks av dalpilen.
Första L i SKILLING smälter delvis samman med dalpilen så att texten kan misstolkas som SKII-LING.
Här följer ett annat exempel som tydligt visar att dalpilarna har punsats in efter och delvis ovanpå valörtexten (ovanpå första L).
Första L i SKILLING ligger delvis under dalpilen så att texten tolkas SKII LING.
För fullständighetens skull har det missförstådda SKIILING tagits med i varianttabellen nedan, men med förtydligande om att det inte är en variant. Somliga skulle kanske kalla det en variation, dvs det är inte formen på detaljen som är avvikande - det är placeringen.
Av K-A Wallroths arbete från 1918 som publicerades i Numismatiska Meddelande nr XXII framgår att 1/4-skillingarna myntades i följande omfattning:
| År | Antal mynt | Wallroths kommentar | ||
| 1802 | 3.383.040 | |||
| 1803 | 3.216.960 | |||
| 1804 | 916.800 | Med årtalen 1803 och 1805. | ||
| 1805 | 5.188.800 | |||
| 1806 | 8.140.800 | |||
| 1807 | 641.280 | |||
| 1808 | 7.480.320 | |||
| 1809 | 244.800 | Med årtalet 1808. |
Wallroths kommentar till vad som myntades år 1804 tolkar jag som att myntningen av 1/4-skillingar skedde i Stockholm det året eftersom myntverkstaden i Avesta var under återuppbyggnad. Någon frånsidestamp 1804 hade man tydligen inte, så det fick duga med frånsidestamparna 1803 och 1805.
I bokverket Den Svenska Mynthistorien - Frihetstiden redovisas att mängden 1/4-skillingar som producerades år 1808 var 7.725.120 stycken. Produktionen för åren 1808 och 1809 har således slagits samman.
Det är mycket som talar för att den låga breda kungakronan är att hänföra till 1809 års produktion eftersom den stilmässigt liknar 1/2-skillingens avestakrona för år 1809.
Klicka med höger musknapp på bildlänkarna om du vill öppna i nytt fönster
| Årtal | Kungakrona | Sveakronor | Pilfjädrar | Övrigt | Raritet |
| 1802
| 1802 års
| små
| täta
| korta pilspetsar
|
|
| 
1803
| 1802 års
| små
| täta
|
|
|
| 
stora
| täta
|
|
|
|
| Uppbyggn.
| e. branden
| fr. höst 1803
| t. hösten 1804
|
|
| 1805
| 1802 års
| stora
| täta
|
|
|
| 
1805 på 1705
| ovanlig
|
| 
1806
| 1802 års
| stora
| täta
|
|
|
| 
1807
| 1802 års
| stora
| täta
|
|
|
| 
1808
| 1802 års
| stora
| täta
|
|
|
| 
glesa
|
| ovanlig
|
| 
1808 | *) 1809 års
| stora
| glesa
|
|
|
| 
täta
|
Stavningen SKII LING | kan förekomma. Det är ingen variant, vilket påvisats ovan. ovanlig
|
|
|
|---|
| 1. | Mängden mynt som präglades. Numismatiska Meddelanden nr XXII, sid 153. | |
| 2. | Lagge Ekström har varit mig behjälplig att skapa det första underlaget till tabellen. |
| 2018-01-04 | Kompletterat med bild på mynt 1808 med 1802 års krona o glesa pilfjädrar. | |
| 2014-11-20 | Ett beklagligt fel i varianttabellen har rättats (tack Lagge). För 1808 års mynt med 1809 års krona gäller: Glesa pilfjädrar är vanliga och täta pilfjädrar är sällsynta. Tvärtom således mot tidigare. | |
| 2013-02-05 | Kompletterat med tydligt exempelmynt som visar att SKII LING inte är en variant. | |
| 2013-01-01 | Bättre varianttabell med länkar till exempelmynt | |
| 2011-11-03 | Lagt in bättre bild på "1805 på 1705" (eget mynt id 1959). | |
| 2011-09-18 |
Kompletterat med ytterligare en bild på en kvartsskilling 1805 med 8 på 7. Korrigerat varianttabellen - ändrat varianten 1805 på 1705 till "ovanlig" | |
| 2011-09-06 |
Lagt in bättre bild på bred krona 1808. Lagt in bättre bild på gles pilfjäder 1808. Kompletterat med varianten 1805 på 1705. Korrigerat varianttabellen. | |
| 2010-11-16 |
Förtydligat att 1809 års krona på 1/4-skilling 1808 är identisk med 1/2-skillingens krona 1809. | |
| 2010-09-20 |
Omarbetat vissa delar av texten. Kompletteerat med bild på kungakrona från 1/2 skilling Avesta 1809. Utökat varianttabellen (det är nu sex varianter för år 1808). | |
| 2010-06-21 | En första utgåva |
