-
Gamla mått
Uppdaterad 2017-05-20
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
.
När jag var ung hörde jag uttryck som en tvärhand hög och ett stenkast bort. Jag reflekterade inte så mycket över det eftersom jag trodde jag förstod vad det betydde. Ibland dök det upp andra mått som famn och tum. Även dessa begrepp trodde jag att jag förstod. De lät ju på något vis naturliga.
Det gamla måttsystemet kan i korthet beskrivas så här: Ett steg var just vad det låter som – en vuxen människas kliv, det gick två sådana på en famn. En famn var avståndet mellan fingertopparna på en vuxen människas utsträckta händer. En aln var underarmens längd från armbågen till toppen av långfingret. En fot var längden på en fot och en tum var en tummes bredd.
De var praktiska mått och våra förfäder behövde ingen mätsticka för att skaffa sig en uppfattning om hur lång en sträcka var, men detta måttsystem hade en nackdel. Alla fötter var inte lika långa och avståndet mellan två utsträcka händer kunde naturligtvis också variera. Detta kunde leda till dispyt vid t ex handel. Därför såg man till att skaffa sig en gemensam uppfattning om måttens innebörd mer i detalj. Men det var lokala standarder som etablerades, varje region eller landsända hade sin egen uppfattning. Vid handel över större avstånd uppstod det återigen problem.
På 1600-talet hade det blivit ohållbart. Sverige var en stormakt och för att samhället skulle fungera behövdes en enighet inom landet om hur de gamla måtten skulle definieras.
1665 fastställdes följande:
| 1 famn 1 aln 1 fot 1 tum | = = = = | 3 alnar ~ 1,781352 m 2 fot ~ 0,593784 m 12 tum ~ 0,296892 m 12 linjer ~ 0,024741 m |
År 1699 fastställdes att en svensk mil skulle motsvara 18 000 alnar och en fjärdingsväg var 1/4 mil. En svensk mil, omräknat till dagens mått, var därför 10 688 meter. Med tum avses verktum enligt kompletterande kungliga förordningar.
Att vi gick över till decimalsystemet i Sverige 1855 är allmänt känt. Det fick vi lära oss i skolan. Men faktum är att decimalsystemet uppfanns redan under 1600-talet. Georg Stiernhielm (1598-1672) presenterade en skala som var indelad i både tolv och tio tum, men det var inte han som var decimalsystemets upphovsman.
I den kungliga förordningen från 1737 försökte regeringen få lite ordning på hur de svenska måtten enligt standarden från 1665 skulle tillämpas. Åter görs ett slag för begreppet ”decimaltum” som indelas i 10 linjer.
Så här står det i den kungliga förordningen från 1737:
Alnen / ther efter all längde / quadrat- och cubisk mätning bör ske / och hwilken jemwäl til rättelse i handel och wandel / samt wid Byggnad och Handtwerck tiena bör / skal wara inrättad efter Stockholms Aln / och bestå af twå Swenska Fot.
Efter then Geometriska fördelningen /håller Foten tijo decimal Tum / hwar Tum tijo Linier / och så widare / som Tabellen, hwilken thenna Förordning efterföljer / utwisar. Efter längdemåttet bör en Swensk Mihl hålla trettiosex tusende Fot ……….
Här försöker således Fredrik I att införa decimalsystemet för längdmått i Sverige, men han verkade inte ha haft någon större framgång. Folk fortsatte att räkna med 12 tum på en fot och 12 linjer per tum till slutet av 1800-talet.
Indelningen av fot och tum i 12 delar gör det krångligt att beräkna ytor och volymer. Detta blev med tiden alltför besvärande och Gustav III tillsatte därför en kommission år 1788 för att se över problemet.
Gustav III:s kommission kom efter ett år fram till ett förslag som baserades på decimalsystemet. Men av politiska skäl (kungen mördades ju 1792) kom det att dröja ända till 1855 innan decimalsystemet infördes i Sverige (ett system med basen 10 istället för 12).
Så här såg de svenska längdmåtten ut från och med 1855:
| 1 rev 1 stång 1 fot 1 tum 1 linje | = = = = = | 10 stänger ~ 29,69 m 10 fot ~ 2,969 m 10 tum ~ 0,2969 m (samma som tidigare) 10 linjer ~ 0,02969 m 10 gran ~ 0,002969 m |
Observera att begreppet ”tum” ej är lika som det tidigare ”verktum”. För att förtydliga detta kallades det nya längdmåttet för ”decimaltum”.
|
För att underlätta för befolkningen att börja använda decimalsystemet trycktes det upp tabeller för omvandlingar mellan de gamla och de nya måttsystemen. I en almanacka från 1856 har också omvandlingstabeller lagts in. Det var tydligen en stor omställningsprocess Sveriges befolkning fick genomgå.
|
| |
|
|
Det nya måttsystemet var verkligen genialiskt. Nu var det lätt att räkna, men ack, en fot var visserligen lika lång som tidigare men en tum hade blivit mycket längre.
1 mil i det nya decimalsystem definierades som 360 rev vilket motsvarar 10 688 meter. Milens längd hade således inte förändrats.
Under franska revolutionen dök ett nytt mått upp. Nu var det inte människan som var måttstocken, det var jordklotet. En meter definierades som en tiomiljondel av avståndet mellan nordpolen och ekvatorn - ett avstånd som antogs vara 10 000 km.
Nästan hundra år efter franska revolutionen antog vi i Sverige den nya standarden. Under en tioårsperiod introducerades metersystemet successivt med start 1879. Från och med den 1 januari 1889 blev metersystemet det enda lagstadgade måttsystemet i Sverige. I samma veva ändrades definitionen på 1 mil till vad vi har idag. Dessutom infördes begreppet liter = 1 kubikdecimeter.
Idag har vi så stora krav på exakthet att jordklotets storlek inte räcker som referens. Sedan 1983 definieras en meter som den sträcka som ljuset färdas på 1/299 792 458 sekund och en sekund är tiden för 9 192 631 770 perioder av strålningen från cesium 133.
När jag som barn kom i kontakt med begrepp som stenkast, fot, famn och tvärhand förstod jag vad de betydde utan några längre förklaringar. Idag kan jag inte intuitivt föreställa mig hur lång en meter är utifrån den från 1983 vedertagna definitionen. Våra krav på exakthet har fört oss bort från det naturliga till det ofattbara. Ljusets hastighet och sönderfallet hos en isotop ligger till grund för hur vi definierar längden för en given sträcka. Sådan är den värld vi lever i.
Sonesgården den 20 maj 2017
Lennart Castenhag
2017-05-20 Rättat ett stavfel.
2012-09-13 Förtydligat att decimalsystemet uppfanns på 1600-talet.
2011-07-03 Förtydligat introduktionen av meterbegreppet i Sverige.
2011-04-18 Ny layout. Innehållet kompletterat.
2005-07-20 Publicerat för första gången på Sonesgårdens hemsida.
