Att hålla vikten
    har alltid varit svårt

Vid all handel har det alltid varit viktigt att bestämma en varas vikt. I Norden hade vi under medeltiden mark som hade lite olika betydelse i olika delar av landet, men i Svealand motsvarade den ca 210 g.

Så här kunde det se ut:

1 mark 1 uns 1 lod 1 kvintin

= = = ~

8 uns ~ 210 g 2 lod ~ 26,3 g 4 kvintin ~ 13,2 g 3,3 g

Mark var även ett mynt i Sverige som präglades första gången under Gustav Vasas tid. Om detta kan man läsa i artikeln "Mynt av samma skrot och korn" under fliken Gamla mynt.

1665 års placat om mått, mål och vikt

Under stormaktstiden blev det alltför besvärande att ha olika viktsystem i olika delar av landet. Därför bestämdes att vid handel med varor skulle följande viktualievikter gälla för hela riket:

1 skeppund 1 lispund 1 skålpund 1 lod 1 kvintin 1 ass

= = = = = =

20 lispund ~ 170 kg 20 skålpund ~ 8,5 kg 32 lod ~ 0,425 kg 4 kvintin ~ 13,2 g 69 1/8 ass ~ 3,3 g 1/8848 skålpund ~ 0,0478 g

Kvintin betyder just en fjärdedel, dvs 1/4 lod. Begreppet "ass" förtydligades ibland med "Troyskt ass" för att särskilja det från holländskt ass.

Som vi kan se behöll man lod och kvintin från det gamla medeltida systemet.

Några viktsymboler

		Skeppund
		Lispund
		Skålpund

Olika viktslag

I dagligvaruhandeln var det viktualievikt som användes enligt vad som hade beslutats enligt 1665 års placat. Så här står det i den kungliga förordningen från 1737 om mått, mål och vikt:

Hufwudwigten öfwer hela Riket är then som Victualie Wigt kallas. Then bör wara så inrättad / at tiugu Skålpund giöra ett Lisspund / och tiugu Lisspund ett Skeppund; hwar efter ett Skieppund Vicualie Wigt håller fyrahundrade Skålpund / ett Skålpund trettiotwå Lod / och ett Lod fyra Quintin. Med thenna Wigt böra wägas och förhandlas alla Victualier, Specerier, och allahanda kramwahror / samt förarbetade Metaller af Guld / Silfwer / Koppar / och flera / som icke efter särskilta Förordningar / böra med Metall Wigt wägas.

I annan handel användes andra viktslag såsom guld- och silvervikt, myntvikt, probervikt samt medicinalvikt och grov metallvikt. Den grova metallvikten indelades i sin tur i stapelstadsvikt, upstadsvikt, bergsvikt och tackjärnsvikt.

Övergången till decimalsystemet år 1855

I samband med att decimalsystemet infördes i Sverige slopades de olika viktslagen och följande kom att gälla oberoende av vad som skulle vägas:

1 nyläst 1 centner 1 skålpund 1 ort 1 korn

= = = = ~

100 centner ~ 4 251 kg 100 skålpund ~ 42,5 kg 100 ort ~ 0,425 kg 100 korn ~ 4,25 g 0,0425 g

I en almanacka från 1856 finns omvandlingstabeller från de äldre slagen av grov metallvikt till det nya viktsystemet.

Omräkning från stapelstadsvikt, uppstadsvikt, bergsvikt och tackjärnsvikt till centner, skålpund och ort.

Kilogram - en fransk uppfinning

I samband med att Sverige gick över till metersystemet 1889 blev kilogram enheten för massa. Den första kilogramprototypen fanns i Sèvres och den motsvarade 1 kubikdecimeter 4-gradigt vatten.

Den internationella måttsystemet som började vinna terräng på 1960-talet kallar vi SI-systemet (Le Système International d´Unités). Enlig SI-system definieras 1 kg som massan av den internationella kilogramprototypen som förvaras i Paris.

Sonesgården den 18 april 2011

Lennart Castenhag

Dokumenthistorik

2011-04-18     Ny layout. Innehållet kompletterat.

2005-09-02     Publicerat för första gången på Sonesgårdens hemsida.