Tunnland -
ett sätt att uttrycka jordareal

Under min barndom hörde jag ofta jord- och skogsägare beskriva sina arealer i tunnland – en kvarleva från urminnes tider enligt vad man kan se på historiska kartor. Det är antagligen ingen tillfällighet att en fotbollsplan gärna har måtten 50 x 100 meter, dvs ett tunnland.

Uttrycket tunnland har sitt ursprung i medeltiden och avsåg den åkerareal som kunde besås med en tunna säd. Det var ett praktiskt mått för den tidens bönder, men det var ju inte ett exakt mått eftersom sådd med korn eller råg gav olika yta. Flertalet åkerlappar var dessutom ganska små varför man även använde mått som spannland, kappeland och kannland efter rymdmåtten spann, kappe och kanna. Ett spannland var hälften av ett tunnland. Det gick sexton kappeland på ett spannland och det gick 56 kannland på ett tunnland.

1 tunnland 1 spannland 1 kappeland 1 kannland

= = = =

2 spannland ~ 4936 m2 16 kappeland ~ 2468 m2 7/4 kannland ~ 154 m2 1/56 tunnland ~ 88 m2

Att ange jordareal utifrån hur jorden användes blev på 1600-talet obekvämt när jord bytte ägare. I 1630 års lantmäteriinstruktioner fastställdes därför att tunnlandet skulle vara 14 000 kvadratalnar. En aln var 593,8 mm och ett tunnland motsvarade därför 4 936 kvadratmeter.

Vid slutet av 1700-talet hade de gamla svenska måtten blivit otidsenliga. Framför allt var det svårt att räkna med dem. En utredning tillsattes som lanserade decimalsystemet. Men det kom att dröja ända till 1855 innan det infördes i Sverige och då avskaffades begreppet tunnland officiellt och ersattes av kvadratrev, kvadratstänger och kvadratfot (men 56 000 kvadratfot = 1 tunnland så det ytmåttet blev man inte av med).

I det nya systemet gick det hundra kvadratstänger på en kvadratrev och det gick 100 kvadratfot på en kvadratstång. Ett tunnland motsvarade 5,6 kvadratrevar vilket innebar att en kvadratrev motsvarade 5,7 kappland. Man kan kanske förstå att de nya måtten hade svårt att få fotfäste i den svenska folksjälen.

I Dalarna gick man sin egen väg och införde ytmåtten snesland, bandland och kavelland eftersom de lämpade sig bättre för de små tegarna. Det gick 10 bandland på ett snesland och det gick 100 kavelland på ett bandland. Ett bandland var den åkerareal som kunde besås med säden från ett band, dvs en kärve. Ett bandland, omräknat till dagens mått, motsvarade en yta på ca 13 kvadratmeter.

1 snesland 1 bandland 1 kavelland

= = ~

10 bandland ~ 1/40 tunnland ~ 127 meter2 100 kavelland ~ 13 meter2 0,13 meter2

Den egentliga anledningen till varför åkerlapparna arealbestämdes var för att skapa underlag för beskattning eller arrendeavgifter. Skattesatsen låg på 1/24 av jordens värde, dvs ca 4%. Av den anledningen uppstod på sina håll i landet arealmått som direkt visade beskattningsgrunden.

1 markland 1 öreland 1 örtugland 1 penningland

= = = =

8 tunnland 1 tunnland 1/3 tunnland 1/24 tunnland

Tabellen utvisar att det gick 192 penningar på 1 mark, vilket exakt svarade mot den medeltida mynträkningen. Bondens skatt för ett markland var således 8 penningar.

På 1880-talet kom så metersystemet vilket innebar att man vid lantmäteriförrättningar kom att använda ytmåttet hektar. Men en halv hektar motsvarade ungefär ett tunnland – det gamla kära ytmåttet från gången tid. Det levde kvar i folks medvetande och gjorde så ännu i mitten av 1900-talet.

Sonesgården den 18 april 2011

Lennart Castenhag

Dokumenthistorik

2011-04-18     Ny layout. Innehållet något kompletterat.

2005-08-20     Publicerat för första gången på Sonesgårdens hemsida.