12 skilling - en dyr papperslapp

Det sägs att 1700-talet var sedlarnas århundrade. Man hade kommit underfund med att pengar var mycket lättare att handskas med i form av papperslappar istället för tunga mynt. Det sägs därför att man på 1700-talet hade ”pappersmyntfot”.

Krigen under 1700-talet tärde hårt på statskassan vilket gjorde att Riksbanken tryckte för mycket sedlar så att de kom att förlora i värde. Gustav III rättade upp situationen med sin myntrealisation 1 jan 1777, men sedlarna hade kommit för att stanna.

I slutet av 1780-talet fick även Rikgsgäldskontoret möjlighet att ge ut sedlar. På så sätt fanns vid denna tid både bancosedlar (Riksbankens sedlar) och riksgäldssedlar (Riksgäldskontorets sedlar). År 1796 hade riksgäldssedlarna börjat sjunka i värde gentemot bancosedlarna vilket innebar att det gick 1,1 riksgälds på en banco. Senare skulle det visa sig att riksgäldssedlarna skulle sjunka ännu mer i värde gentemot bancosedlarna.

Av de sedlar som gavs ut på 1700-talet har inte många överlevt till våra dagar eftersom de hade svårt att stå emot den dagliga hanteringen. Det förekommer uppgifter om att man redan på 1700-talet klagade över att sedlarna var i så dåligt skick att det var svårt att tyda vad det stod på dem. De sedlar från den tiden som överlevt fram till våra dagar är därför eftertraktade samlarobjekt.

Bilden ovan visar hur en 12 skillingsedel i riksgäldsräkning ser ut. Sedeln har bara tryck på ena sidan, men det tunna papperet gör att man kan läsa texten spegelvänd på baksidan. Det tomma fältet ovan texten upptas av vattenstämplar. Observera att det varken framgår vilket land sedeln kommer ifrån eller vilken kung som regerade då sedeln gavs ut, men man kan läsa att det är Riksens Ständers Riksgäldskontor som är utgivare. Observera också att sedelns valör även är uttryckt på finska eftersom Finland vid denna tid var en del av Sverige.

Vad hade då 12-skillingssedeln för köpkraft?

Rent allmänt gäller (enligt Riksbanken) att 12 skilling riksgälds år 1796 motsvarar 59 kr år 2009 mätt med konsumentprisindex. För 12 skilling riksgälds år 1796 fick man 1,4 kg fläsk eller 4,5 liter öl (se fotnot nedan som visar hur jag kommit fram till det).

Ojojoj. Den slitna papperslappen som jag köpte på auktion för inte så länge sedan betingade ett pris som skulle räcka till både fläsk och öl för hela släkten – en hel vecka.