Dubbla slantar
            Gustav III

Den 1 jan 1777 genomförde Gustav III sin myntrealisation vilken i praktiken innebar att kopparmynten från Fredrik I:s och Adolf Fredriks tid halverades i värde. 2 öre SM kom att gälla för ½ skilling och 1 öre SM kom att gälla för ¼ skilling.

Samma år lät Gustav III för första gången prägla stora kopparmynt men det blev inte skillingmynt som man skulle kunna förvänta sig utan ånyo 2 öre SM (som kom att cirkulera som ½ skilling).

När jag har funderat över anledningen till varför Gustav III gjorde så (myntreformen var ju noga planerad) var min första tanke att han ville göra det enkelt för sig och återanvända gamla punsar, men så var det inte alls. Tittar man på Gustav III:s 2-öringar ser man t.ex. att kungakronan från Adolf Fredriks tid inte alls har återanvänts.

Vad var det då som gjorde att Gustav III fortsatte att prägla 2-öringar efter myntreformen? Min teori är att kungen ville vinna tid för att förse folket med riktiga skillingmynt. Så under en kort övergångstid fortsatte han att ge ut 2-öringar (med värdet ½ skilling). På grund av att kungen mördades kom det att dröja till 1802 innan nästa fas för kopparskiljemynten kunde inledas.

Stiernstedt förklarar att det uppstått brist på skiljemynt 1777, så det var angeläget att det producerades nya mynt i Avesta. Gravör i Avesta vid denna tid var Johan Gabriel Wikman.

Nedan visas utmyntningen av olika valörer kopparmynt under Gustav III. Underlaget till tabellen har hämtats från Stiernstedt (endast en del av tabellen visas här).

År	2 ö Sm:t		1 ö Sm:t		1 ö Km:t
	Skeppund	Lisspund	Skeppund	Lisspund	Skeppund	Lisspund
1771					1	12
1772					23
1777	179
1778	35	15	20
1779					20

Som vi kan se av tabellen myntades år 1778 en mindre mängd dubbla slantar. Wallroth förklarar att dessa mynt försågs med årtalet 1777.

Ett skeppund koppar (stapelstadsvikt) motsvarade vid den här tiden 136 kg och ett lisspund motsvarade 6,8 kg. Den totala upplagan för åren 1777-78 blir därmed 1.030.800 (enligt Wallroth). Myntförordningarna från 1723 och 1743 låg till grund för utmyntningen, dvs 900 daler KM på skeppundet.

900 daler KM motsvar 300 daler SM. 1 daler är 32 öre, så 900 daler KM motsvar 9600 öre SM. En dubbleslant = 2 öre SM. På skeppundet (=136 kg) skulle man således få ut 4.800 dubbla slantar vilket innebär att varje dubbelslant skulle väga 28 1/3 gram.

Nu har vi tillräckligt med information för att räkna fram det teoretiska värdet för upplagan av Gustav III:s dubbla slantar vilket ligger något över den faktiska upplagan enligt Wallroth.

Av tabellen framgår att det år 1771 präglades en liten mängd runstycken. Wallroth förklarar att dessa runstycken försågs med årtalet 1768. Vi får nog antaga att dessa runstycken även försågs med Adolf Fredriks monogram.

Av tabellen framgår även att det präglades runstycken år 1779. Wallroth förklarar att dessa runstycken försågs med årtalet 1778. Det var sista gången som 1 öre KM präglades i Sverige.

Varianter av dubbla slantar Gustav III

De dubbla slantarna från Gustav III:s tid finns med antingen bred eller smal (och toppig) kunglig krona på åtsidan. Den breda kronan kom antagligen före den smala kronan. Ett mindre antal mynt med den breda kronan har ”G på R”, dvs monogrammet har korrigerats efter en felprägling.

Dubbla slantar med bred krona har oftast stort årtal. Smal krona och stort årtal förekommer också men är mindre vanligt. När det är litet årtal har punkten efter årtalet oftast mittenplacering, men det förekommer också att punkten är placerad vid basen (inte lika vanligt).

						Klicka på bildsymbolen för att se bild. Använd höger musknapp för att öppna i nytt fönster.
Kungakrona	Årtal	Pil-	Valör-	Årtalspunktens	Utformning	Över-	Variant	Bild
		fjäddrar	tvåa	placering	romersk trea	punsning	nummer
Bred normal kontur	STORT	breda	smal	vid mitten		G på R	1
					integrerad puns		2a
					separata ettor		2b
Bred normal kontur,   men kronringens  överkant är förenklad	STORT	breda	smal	vid mitten	separata ettor		3
Bred toppig kontur	STORT	breda	smal	vid mitten	integrerad puns		4a
Bred toppig kontur, men kronringens överkant är förenklad	STORT	breda	smal	vid mitten	integrerad puns		4b
Smal toppig kontur	STORT	breda	smal	vid mitten	separata ettor		5
	litet	smalare	bred	vid basen	separata ettor		6a
				vid mitten	separata ettor		6b
Smal toppig kontur,   men kronringens nederkant är tjockare UNDERIFRÅN- PERSPEKTIV	litet	smalare	bred	vid mitten	separata ettor		7

Referenser

A W Stiernstedt, Kopparmyntningen i Sverige, 1863

K_A Wallroth, Myntdirektörens underdåniga ämbetsberättelser
                          Publicerat i Numismatiska meddelanden, nr XXII, 1918

Den Svenska Mynthistorien (Frihetstiden o Gustavianska tiden), 2007

Bobergs auktionskatalog från 1927 avseende Cavallis mynt

Antikörens auktionskatalog nr 2 från 1986

Sonesgården den 26 augusti 2016

Lennart Castenhag

Dokumenthistorik