.
Gamla mynt
Uppdaterad 2014-12-05
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
.
Då och då dyker begreppet immobilisering upp i artiklar som handlar om medeltidsmynt. Förklaringar till begreppet är inte så lätta att finna i standardverken, t.ex. Lagerqvists bok Svenska mynt under vikingatid och medeltid. Vad är då immobilisering?
Enligt Nationalencyklopedin kommer uttrycket av latinets immobilis som betyder orörlig. Nanouschka Myrberg förklarar begreppet så här i sin doktorsavhandling Eget värde (om gotlandsmyntningen), 2008:
orörlig typ, ett mynt som präglades med små förändringar under ett sekels tid.
Roger Svensson ger en lite mer uttömmande förklaring i sin bok Renovatio Monetae, 2012:
…… långlivade mynt brukade bara bytas ut i samband med regentskiften. Men ibland gick man ännu längre med de långlivade mynten och skapade immobiliseringar. Detta var typer som var oförändrade under en lång period – ibland flera sekler – trots att nya myntherrar eller regenter tillträdde.
På 1100-talet börjar man prägla silvermynt (denier) i Angouleme. Vem av grevarna som var myntherre har ingen lyckats fastställa. Wullgrin II var greve i Angouleme under åren 1120-1140 och hans son William VI innehade grevetiteln under åren 1140-1179. Någon av dessa grevar skulle ha kunnat ge upphov till myntet – möjligen den senare.
Myntets omskrifter på åtsida och frånsida lyder: LODOICVS / EGO LISSIME vilket skulle kunna översättas med Ludvig, den störste. Det ligger nära till hands att anta att det är till kung Ludvigs ära som myntet slagits, och forskarna verkar vara eniga om att det är Ludvig IV (936-954) som avses. Den här företeelsen, att slå ett mynt som är yngre än vad präglingen antyder, kallas immobilisering.
Exemplet är ett utdrag ur artikeln Grevvinnan av Angouleme och hennes mynt. Om du vill se den i sin helhet, klicka
här >>
Sonesgården den 5 december 2014
Lennart Castenhag