.

Gamla mynt

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2018-02-09


Lejonet på Wett och Wapen

Se även följande länkar:

Karl XII i årtal

Kortfattat om Georg Heinrich von Görtz

.

Nödmynten
    på Karl XII:s tid


INNEHÅLL

Inledning
De första fyra i serien av mynttecken
Fem mynt följer i serien av mynttecken
Ulrika Eleonora ger ut det sista mynttecknet
Mynttecken som aldrig kom ut
Fallet med det försvunna blyavslaget
Kampanjen för att komma tillrätta med mynttecknen
Dryga böter för dem som höjde sina priser för att kompensera sig
1 öre KM överpräglas på mynttecken
1/2 öre SM överpräglas på mynttecken
Mynttecknen dras in
Mynttecknens gravörer
Data om mynttecknen
Ytterligare varianter - det finns gott om dem
Räfflad eller rutad rand
Typsnitt i mynttecknens namn
Typsnitt för årtalen
Förfalskningar av mynttecknet Kronan 1715
Voltaires uppfattning om mynttecknen
Mytologin bakom de romerska gudanamnen
Källförteckning
Ytterligare att läsa
Dokumenthistorik





Inledning

Karl XII:s mynttecken, vanligen kallade nödmynt, är väl idag de 1700-talsmynt som är mest kända av en bredare allmänhet. Syftet med mynttecknen var att stärka krigskassan så att kriget kunde avslutas på ett ärofullt sätt. Enligt Bertel Tingström var idén med mynttecknen inte alls fel. Felet var att de gavs ut i alltför stor omfattning – ungefär som den svenska sedelutgivningen efter andra världskriget som skapade inflation i landet.

Det första mynttecknet slogs 1715 med Arvid Karlsteen som gravör, men myntet kom inte ut förrän under våren 1716. I förordningen utlovades att det skulle inlösas i gott mynt. Mynttecknet var således inte mynt i egentlig mening. Det framgår till exempel inte att det kommer från Sverige och det framgår inte heller vem som var kung då det gavs ut. Det första mynttecknet har i alla fall en kungakrona på åtsidan för att inge förtroende.

Tanken bakom mynttecknet var att en utgåva skulle ha mycket kort giltighetstid och när den tiden gått till ända skulle utgåvan växlas in mot en ny utgåva. Mynttecknet Kronan kom därvid att växlas in mot mynttecknet Publica Fide, och de indragna mynttecknen Kronan gavs sedan åter ut som 1 öre SM (= 3 öre KM) utan omprägling eller omstämpling (enligt kungligt påbud per den 29 maj 1717).

Tingström har kallat mynttecknen ”räntelösa statsobligationer”. Vem som var idégivare till dem är oklart, men det var i alla fall inte von Görtz. Tingström har gissat på Casten Feif, 1661-1738, en av dem som var med Karl XII i Turkiet.



De första fyra i serien av mynttecken

"Kronan"


Kronan präglades 1715 med ledning av förordningen från 19 augusti 1715, och kom ut under våren 1716. Detta mynttecken vägde bara 3,6 gram vilken kan jämföras med plåtmyntet 1 Daler SM som vägde 0,756 kilo.




 
ÅTS.
En stor kunglig krona och under den
årtalet 1715.

FRÅNS.
I. DALER S.M. på tre rader.

PVBLICA FIDE


Publica Fide präglades enligt förordningen per den 10 december 1716 för att ersätta Kronan. Publica Fide fick vikten 7,2 gram, dvs dubbla vikten jämfört med Kronan vilket innebar att Kronan ersattes av "gott mynt".
Publica fide betyder allmänt förtroende (jmfr bona fide, i god tro).

  ÅTS.
En sittande kvinna. I högra handen håller hon en liten kvist och i den vänstra handen håller hon ett långt spjut. Vid hennes sida finns en sköld med tre kronor. Under avskärningslinjen står årtalet 1716.

FRÅNS.
I. DALER S.M. på tre rader.

Medaljen för Karl XI graverad av Arvid Karlsteen 1679 (Hild 79) har kungens porträtt på åtsidan. Frånsidan visar bilden av Moder Svea med omskriften VIRTVTE AVGVSTI  (tack vare Hans Majestäts tapperhet).
Medaljen har en diameter av 40 mm vilket ger lite mer luft ovanför Moder Svea.  Medaljen på bild är en gjuten försilvrad bronskopia.



Motivet till Publica Fide hade Arvid Karlsteen redan graverat 1679 (fast Moder Svea hade då inget spjut).

När Moder Svea dyker upp på nödmynten har Karlsteen skapat nya punsar - i flera uppsättningar, vilket tydligt framgår av alla de varianter som finns.

Med Publica Fide lägger Arvid Karlsteen grunden till layouten för nödmynten.





WETT OCH WAPEN


Wett och Wapen präglades med ledning av ett kungligt påbud per den 8 april 1717 i syfte att ersätta Publica Fide.

  ÅTS.
En stående krigare i antik rustning. I högra handen håller han ett svärd redo för hugg och i vänstra handen håller han en sköld som är prydd med tre kronor.
Under avskärningslinjen står årtalet 1717.

FRÅNS.
1 DALER S.M på tre rader inom en buktad sköld stående på två ymnighetshorn. Vid sköldens sidor sticker det fram vapen och fanor. Överst ett lejonhuvud. Två lejontassar griper om sköldens övre del.
                           

FLINK OCH FÄRDIG


Myntet kom 1718 för att ersätta Wett och Wapen.

  ÅTS.
En stående krigare i antik rustning. I högra handen håller han ett svärd redo för hugg och i den vänstra handen håller han en lång lans. Bakom krigaren står ett lejon.

Under avskärningslinjen står årtalet 1718.

FRÅNS.
I. DALER S.M på tre rader inom en ring, omgiven av vapen och fanor m fl prydnader. Längs ned finns två korslagda kanoner.


Fem mynt följer i serien av mynttecken

De följande fem mynttecknen fastställdes på samma dag enligt förordningen per den 23 juni 1718, och de präglades i följd samma år.


JVPITER



  ÅTS.
Guden stående halvnaken med fladdrande drapering. I högra handen håller han en åskvigg. Vid hans högra sida står en örn med uppslagna vingar.

Under avskärningslinjen står årtalet 1718.

FRÅNS.
I. DALER S.M på tre rader inom en cirkel. Utanför denna cirkel finns en lagerkrans på vilken det anbringats tre kronor.


SATVRNVS



  ÅTS.
Guden stående halvnaken med fladdrande drapering. På högra armen bär han ett litet barn. I den vänstra handen håller han en lie.

Under avskärningslinjen står årtalet 1718.

FRÅNS.
I. DALER S.M på tre rader inom en cirkel. Utanför denna cirkel finns ornament. Högst upp finns en blomma med fem kronblad.


PHOEBVS


Av folket kallad "fäbusen".

  ÅTS.
Guden, med lagerkrans på huvudet, står i en krets av strålar med en brinnande fackla i högra handen. I vänstra handen håller han en kvist.

Under avskärningslinjen står årtalet 1718.

FRÅNS.
I. DALER S.M på tre rader inom en cirkel. Utanför denna cirkel finns ornament ungefär som på SATVRNVS, men det är blad och rosor och överst finns en stjärna.


MARS



  ÅTS.
Krigsguden i rustning, stående med sin lans i högra handen. På vänstra armen bär han en sköld.

Under avskärningslinjen står årtalet 1718.

FRÅNS.
I. DALER S.M på tre rader inom en cirkel. Utanför denna cirkel finns ornament ungefär som på SATVRNVS, men det är här andra ornament. Högst upp finns en krona.


MERCVRIVS



  ÅTS.
Guden står med sin bevingade stav i högra handen. På huvudet har han en hjälm med vingar och även hans skor är bevingade.

Under avskärningslinjen står årtalet 1718.

FRÅNS.
I. DALER S.M på tre rader inom en cirkel. Utanför denna cirkel finns ornament ungefär som på SATVRNVS, men det är här andra ornament.


Mercurius började präglas i december 1718, men Karl XII dog ju den 30 november, så Mercurius kom ut efter kungens död. Samtidigt avslutades utbytet av det tredje mynttecknet Wett och Wapen (enligt placatet per den 21 februari 1719).

Våren 1719 användes till att planera avvecklingen av mynttecknen. Den 23 april 1719 kom förordningen som innebar att alla mynttecken skulle gälla för 2 öre SM.




Ulrika Eleonora ger ut det sista mynttecknet

Det sista mynttecknet utkom i maj 1719 och har det betecknande namnet Hoppet. Som valör står 1 daler SM men det kom redan från början att gälla som 2 öre SM. Karl XII planerade aldrig Hoppet. Det var Ulrika Eleonora som såg till att detta gavs ut med den skicklige Johan Carl Hedlinger som gravör.

hoppet


Hoppet kom i maj 1719 och gällde redan från början för 2 öre SM.

  ÅTS.

En kvinna står med hopknäppta händer. Draperingen är uppdragen över hennes högra arm och bakom henne ligger ett ankare.

Under avskärningslinjen står årtalet 1719.

FRÅNS.

I DALER S M på tre rader inom en cirkel. Utanför denna cirkel finns ornament ungefär som på SATVRNVS, men det är här andra ornament.

På ömse sidor om I i valören finns hjärttecken vridna åt höger resp. åt vänster. Mellan S och M finns ett upp-och-nedvänt hjärttecken eller en ruta.




Mynttecken som aldrig kom ut

Planerna för myntteckenserien hade varit omfattande. När det sista mynttecknet gavs ut (Hoppet) förelåg det ritningar till ytterligare mynttecken. Där fanns Alexander, Daedalus, Hercules och Theseus. Karl XII hade i september 1718 själv givit order om att dessa skulle präglas, men så blev det som bekant inte.

När det gäller mynttecknet Alexander hade man kommit så långt att man hade en färdig stamp. Möjligen ville Karl XII jämföra sig med den store makedonske härföraren i sina försök att på ett ärofullt sätt vinna kriget.

Teckningar av de fyra planerade mynttecknen har sparats till eftervärlden i olika arkiv, bland annat hos Vitterhetsakademien.
  - Alexander står med sitt svärd redo att hugga itu den kordiska knuten.
  - Daedalus visas med vingar på ryggen. Det var ju på så vis han lyckades fly från Minotaurus på Kreta.
  - Hercules visas med en kraftig träklubba i färd med att döda hydran.
  - Theseus avbildas som en man som står framför någon slags byggnad. I detta fall råder fullständig
     avsaknad av dramatik.


Fallet med det försvunna blyavslaget

I Nordisk Numismatisk Årsskrift från år 1940 berättar Torgny Lindgren om att man lät göra ett avslag i bly av mynttecknet Alexander. Det avslaget hamnade sedan i friherre Gustav Rålambs samling. Gustav Rålamb var en ivrig mynt och medaljsamlare och han var även president i kommerskollegium. Rålamb dog 1756 och hans samling såldes sedan till Riksbanken (som på den tiden hette Rikets Ständers bank). Vad som sedan hände med blyavslaget är höljt i dunkel ty det kom aldrig med till Riksbanken. Kanske ligger det i en skrotlåda eller fyndlåda på någon vind.

Se nedastående bild. Det är en skiss ur Vitterhetsakademiens arkiv och bilden ska föreställa mynttecknet Alexander. Men skissen är inte fullständig. Mynttecknets namn borde stå ovanför mansfiguren och ett årtal borde stå under en avskärningslinje.

                                                     
                                                          Om det är någon som hittar ett blyavslag som liknar
                                                          denna bild, se till att det kommer till KMK för analys.


Bara några veckor innan Karl XII blivit dödad befallde han att ytterligare fyra mynttecken skulle inbringa inkomster till krigskassan. Det var mynttecknen Hannibal, Scipio Africanus, Pompejus och Titus, men dessa kom aldrig ens till planeringsstadiet.




Kampanjen för att komma tillrätta med mynttecknen

Enligt förordningen per den 23 april 1719 skulle det genomföras en ”kampanj” för att komma tillrätta med mynttecknen. I korta drag gick den ut på att hela befolkningen skulle låta registrera sina innehav av mynttecken för att få en försäkringssedel med innehavet av mynttecken noterat. Varje mynttecken var nu bara värt 2 öre SM. Enligt försäkringssedeln förband sig staten att snarast möjligt kompensera medborgarna med 14 öre SM per mynttecken mot uppvisandet av försäkringssedeln. Cirka 85% av dem betalades verkligen men många så sent som på 1760-talet. Eftersom 1 daler SM motsvarade 32 öre SM blev förlusten för den enskilde 50% ty han fick ju totalt endast 16 öre för varje mynttecken.

Alla de som var innehavare av mynttecken hann eller kunde inte lämna in sina mynt för registrering i syfte att få en försäkringssedel, men mynttecknen var ju åtminstone giltiga som betalningsmedel, dvs 2 öre SM (en sextondel av sitt ursprungliga värde). Detta är bakgrunden till Snoilskys dikt På Värnamo marknad.

Ett kungligt bref, där meningen
Så kunde fattas kort,
Att kopparbiten, som i går
För daler gått och gällt,
Numera gällde ingenting --
Och så var det beställdt.



Dryga böter för dem som höjde sina priser för att kompensera sig

Befolkningen gjorde som vi sett en 50%-ig förlust på mynttecknen. Nu inträffade det som absolut inte fick hända: vissa köpmän anpassade sina priser efter den nya kursen och kraftig inflation var å färde. Ulrika Eleonora insåg vad som höll på att hända och gav ut ett påbud där hon i kraftfulla ordalag gick till storms mot ofoget. Så här skriver hon i sitt påbud per den 30 juni 1719:

....... hafwe Wi wäl icke annat kunnat förmoda, än at det ohörde förhögde priset på alle wahror, som til allas swåra tryck och olägenhet, til den tiden förspordes, ofelbart och så mycket mera skulle efter billigheten falla, som sedermera föga annat än godt och redbart Mynt, i handel och wandel warit gångbart;
Så hafwe Wi och i Nåder försäkrat Oss därom, at Wår den 4 sidstwekne Maji utgångne allmänne Förordning, huru högt Mynte-Zedlar och Myntetekn borde giälla, skulle hafwa dess gode och nyttige wärckan, så at Mynte-Zedlarne och de där uti upnämde Myntetekn, likmätigt Förordningen, owägerligen och lika med annat redbart mynt, utan åtskilnad i handel och wandel måtte warda antagne;[...]

den som första gången deremot förbryter sig, skal wäl böta Femtio Dal: Silfwermynt, men den som andra gången beträdes, plichta dubbelt ....
Det var således dryga böter att vänta för dem som höjde sina priser i syfte att kompensera sig.



1 öre KM överpräglas på mynttecken

Under åren 1720 - 21 överpräglas 1 öre KM på mynttecken


1 öre KM, Ulrika Eleonora, 1720. Överpräglad på SATVRNVS

Det finns tre varianter av denna överprägling

  1. Överprägling på mynttecken med rutad rand, 4,5 gram (vanligast)
  2. Överprägling på KRONAN, vertikalt räffl rand, 3,6 gram (ovanlig)
  3. Överprägling på PVPLICA FIDE, diag räffl rand, 7,2 gram (ovanlig)

Ännu så sent som år 1875 var dessa 1 öre KM som överpräglats på gamla mynttecken giltiga som betalningsmedel.




1/2 öre SM överpräglas på mynttecken

Under åren 1720 - 21 överpräglas 1/2 öre SM på mynttecken


1/2 öre SM, Fredrik I, 1720. Överpräglad på PVBLICA FIDE

Det finns tre varianter av denna överprägling

1. Överprägling på PVBLICA FIDE, diag räffl rand, 7,2 gram (vanligast)
2. Överprägling på KRONAN, vert räffl rand, 3,6 gram (ovanlig)
3. Överprägling på mynttecken med rutad rand, 4,5 gram (ovanlig)




Mynttecknen dras in

Enligt förordningen per den 20 augusti 1723 bestämdes att mynttecknen skulle indragas mot en försäkringssedel liknande den som gavs ut 1719. Det skulle ske från augusti 1723 till januari 1724. Staten inlöste så småningom även dessa nya försäkringssedlar.

De mynttecken som efter 1 januari 1724 ännu cirkulerade fick gälla för 1 öre KM utan omprägling. Så står det i förordningen per den 18 februari 1724.

Under åren 1724 – 26 präglade man nya 1 öre KM, dvs på ny plants, och dessa mynt har därför slät rand.




                                                                     




Mynttecknens gravörer

Arvid Karlsteen

Karlsteen var verksam i Stockholm som myntgravör under åren 1681-1718 och han fick uppdraget att gravera de båda första mynttecknen, Kronan och Publica Fide.


Carl Gustav Hartman

Hartman gick i lära hos Arvid Karlsteen och blev verksam i Stockholm fr.o.m. 1716 varefter han graverade stampar till mynttecken. Från och med 1718 delade han denna syssla med Z H Arensburg. Wett och Wapen är troligen det första mynttecknet som Hartman präglade.


Zachris Hartwig Arensburg

Arensburg var verksam i Stockholm fr.o.m. 1717 och graverade ca hälften av stamparna till Flink och Färdig, ca hälften av stamparna till Jupiter samt några stampar till Saturnus. Arensburg graverade dessutom samtliga stampar till Phoebus och ca hälften av stamparna till Mercurius


Anders Wikman

Wikman efterträdde sin svärfar Johan Michael Planting som myntgravör vid Avesta myntverk år 1688. Han arbetade också i Stockholm under några år och graverade vissa av stamparna till nödmynten Jupiter och Saturnus.


Johan Carl Hedlinger

Hedlinger var verksam i Stockholm från 1718 och det var han som graverade stamparna till Hoppet.




Data om mynttecknen

Myntämnena till mynttecknen (plattarna) gjordes i Avesta, men präglingen gjordes i Stockholm. Alla mynttecken (även Hoppet) gavs präglingen 1 daler SM.


SM-
nr
____
Namn

_________
Vikt
(g)
____
Diam.
(mm
______
Rand

_____
Förordning

__________
Upplaga

_________
Exempel på
varianter
________________________
213 "Kronan" 3,6 22,8-
23,3
Ver.
räffl

19 aug 1715 2.189.000 Bred respektive
bullig krona.
214 PVPLICA FIDE 7,2 23 Diag-
räffl

12 okt 1716 3.808.600 Finns med två olika varianter av typsnitt i namnet.
Moder Sveas klädedräkt finns i två utföranden. Se bild nedan.

215 WETT OCH
WAPEN

4,5 23,4-
23,9

Rutad 8 april 1717 9.059.000 Med eller utan punkt efter årtal.
216 FLINK OCH
FÄRDIG
4,5 23,4-
23,9
Rutad 6 jan 1718 7.368.000 4 varianter finns hur de korslagda kanonerna är
utformade

217a
217b
IVPITER
IVPITLR (rare)
4,5 23,4-
23,9
Rutad 23 juni 1718 3.000.000 För 217a finns lång eller kort åskvigg. Dubbel eller enkel avskärningslinje.

218 SATVRNVS 4,5 23,4-
23,9
Rutad 23 juni 1718 3.000.000 Med eller utan punkt efter valörsiffran på frånsidan.

219 PHOEBVS 4,5 23,4-
23,9
Rutad 23 juni 1718 3.000.000 Stort resp litet årtal. Antalet strålar runt guden varierar. Guden stor eller liten. Guden upprätt eller tillbakalutad.

220 MARS 4,5 23,4-
23,9
Rutad 23 juni 1718 3.000.000 Svärd finns eller saknas (det senare mindre vanl.)

221 MERCURIUS 4,5 23,4-
23,9

Rutad 23 juni 1718 6.000.000  



222
Ulrika
Eleonora:
Hoppet
(2 öre SM)


4,5


23,4-
23,9


Rutad


10 feb 1719


1.500.000


Hjärta eller ruta (ruta är mer sällsynt) mellan S och M på frånsidan.


Kommentar
Hoppet är visserligen präglad 1 DALER SM, men då den kom ut gällde den för 2 öre SM
enligt förordningen från den 23 april 1719.



Ytterligare varianter - det finns gott om dem

De varianter som tagits med i tabellen är bara en liten del av alla dem som finns att upptäcka. Se här några exempel.

Mantelfliken vid höger armbåge:
Stor mantelflik        bilderna A o B
Liten mantelflik      bild C
Saknad mantelflik   bild D
              Mantelfliken vid vänster armbåge:
Liten mantelflik   bild A
Stor mantelflik     bild C
Endast antydd mantelflik   bilderna B o D


Det raka typsnittet uppmärksammades nyligen av Roland Falkensson och jag vill samtidigt fylla på med "den låga kjortelfållen" vilken heller inte nämnts tidigare (så vitt jag vet).


            Denna bild av Moder Svea finns även i kombination med                               Foto: Falcoin
            det traditionella typsnittet - den absolut vanligaste
            kombinationen.                                     Foto: Falcoin




Trots att de många varianterna av Publica Fide kom ut under mycket kort tid, tycks det som om Moder Sveas ungdomliga fräschör undan för undan förbyts i åldrande. Kanske är det Karlsteens sinande inspiration som här kommer till uttryck på myntet.

Att mynten kommit ut i den ordning som här visas har jag inget belägg för. Det kan lika väl vara tvärtom, dvs att Karlsteen gjorde Moder Svea ungdomligare med tiden.








Räfflad eller rutad rand

Som vi kan se av sammanställningen ovan har Kronan vertikalt räfflad rand. Publica Fide har diagonalt räfflad rand och alla övriga mynttecken har rutad rand. Detta har betydelse när vi ska granska mynt som är överpräglade på gamla mynttecken.


Vertikalt räfflad rand

     


Diagonalt räfflad rand

     


Rutad rand





Typsnitt i mynttecknens namn

"Kronan" saknar text på åtsidan förutom årtalet. Därför visas ingen bild för den. För Publica Fide har Roland Falkensson hittat ytterligare ett typsnitt som är rakt, dvs det har inte "bockfotskaraktär". Huruvida detta typsnitt är äldre än det vanliga typsnittet är inte känt.



Observera att man genomgående använt ”V” istället för ”U”, för så gjorde romarna i sina inskriptioner på byggnader och socklar till statyer.

För de mynttecken som här studerats går det att dela in dem i tre grupper med avseende på detaljer i namnen. Publica Fide går att hänföra till två av grupperna.



  Versaler, seriffer och bockfots-liknande typsnitt   Versaler, seriffer, rakt typsnitt utan bockfot   "Kaligrafiskt" typsnitt. Endast gemener, dvs inga versaler
           
Publica Fide X   X    
Wett och Wapen     X    
Flink och Färdig     X    
Jupiter     X    
Saturnus     X    
Phoebus     X    
Mars     X    
Mercurius     X    
Hoppet         X

I en bredare studie finns ytterligare att upptäcka när det gäller sättet att prägla mynttecknens namn. Flink och Färdig finns till exempel både med och utan punkt efter namnet. Jupiter finns också felstavat (vilket visats i tabellen ovan.


Typsnitt för årtalen


Kronan


Publica Fide (detta typsnitt för årtalet används för bägge varianterna av PF med avseende på typsnitt i namnet)


Wett och Wapen


Flink och Färdig


Jupiter


Saturnus


Mars


Phoebus litet årtal                                                                                                                             Phoebus stort årtal


Mercurius


Hoppet


De mynttecken som här studerats kan delas in i tre grupper med avseende på detaljer i hur årtalet skrivs.


  Raka klackar i basen. Ej punkt efter åtal.   Bockfotsliknande typsnitt. Punkt efter årtal.   Bockfotsliknande typsnitt. Ej punkt efter årtal.
           
Kronan X        
Publica Fide X        
Wett och Wapen     X    
Flink och Färdig     X    
Jupiter     X    
Saturnus     X    
Mars     X    
Phoebus         X
Mercurius         X
Hoppet         X

Kommentar till sammanställningen ovan: Karlsteen hade ett alldeles eget typsnitt för årtal när han graverade Kronan och Publica Fide.

I en bredare studie finns ytterligare att upptäcka när det gäller sättet att prägla mynttecknens årtal. Det är till exempel känt att Publica Fide finns med både brett och ihopträngt årtal. Wett och Wapen finns även med årtal utan punkt. Phoebus lilla årtal kan vara brett eller ihopträngt.




Förfalskningar av mynttecknet Kronan 1715

Redan i början av 1700-talet var man ängslig över huruvida det skulle dyka upp förfalskningar av Kronan, vilket också skedde. Gravören Karlsteen hade nämligen graverat stampen till Kronan med hjälp av flera små punsar och på så vis byggt upp bilden. Man var rädd för att förfalskare skulle lyckas göra likadant. Nästa mynttecken i serien, Publica Fide, präglades därför med stamp som tillverkats av en patris. Den tekniken höll man sig sedan till i fortsättningen.

Om detta kan man läsa i Mynttidningen nr 2 1995. Om man hittar ett sådant falskt mynttecken Kronan ska man enligt artikeln inte bli ledsen. Det betingar troligen ett högre värde på samlarmarknaden än ett äkta mynttecken i motsvarande kvalitet.


Det falska myntet kan också kännas igen på den säreget utformade kronringen.
Bilden på det falska myntet publicerades i Mynttidningen nr 2 1995.
Bilden på det äkta myntet med bullig krona publicerades i Svensk Koppar och kopparmyntning, 1951.



Voltaires uppfattning om mynttecknen

Så här skriver Voltaire i sin biografi över Karl XII:

Baron von Görtz omsatte då i praktiken ett projekt som han i mindre skala tillämpat före sin avresa till Frankrike och Holland. Han ville skänka kopparn samma värde som silvret, så att ett kopparmynt vars egentliga värde var en fransk demi-sou skulle gälla för fyrtio sous med konungens märke.

Ståthållaren i belägrade städer brukar ofta betala knektar och borgare med läderpengar i väntan på att erhålla riktiga metallmynt. Detta fiktiva betalningsmedel, som införs i yttersta nöd, baserar sin gångbarhet på tro och heder allena. Lädermynten liknar sedlarna, vilkas tänkta värde lätt kan överskrida kassans fonder.

Ett fritt land tillåta sig dylika utvägar. De har ibland räddat en republik, men monarkierna blir vanligen ruinerade. Folket förlorar snart förtroendet för pengarna, och ministern blir tvungen att handla bedrägligt. De värdelösa mynten översvämmar landet, undersåtarna gräver ned sitt silver i jorden, maskineriet förstör sig självt, ofta med de förskräckligaste olyckor i släptåg. Detta hände konungariket Sverige.


Voltaire hade således inte mycket till övers för mynttecknen. I biografin kan man läsa att de införs i yttersta nöd vilket medverkar till att ge dem öknamnet nödmynt. Biografin över Karl XII utkom 1731, dvs bara tretton år efter kungens död. Voltaire var jämnårig med Karl XII och han hade personligen träffat baron von Görtz då denne var i Paris. Som vi kan se av utdraget ovan anser Voltaire att det var von Görtz som var upphovsman till mynttecknen och ännu så sent som på 1980-talet kunde man ofta stöta på denna missuppfattning i Sverige.




Mytologin bakom de romerska gudanamnen

Jupiter
Jupter var romarnas högste gud. Han motsvarades av grekernas Zeus. Jupiter kallades bland annat för ”blixtslungaren”. Att han på mynttecknet håller en åskvigg i handen syftar på detta. Örnen är ett av Jupiters attribut och anses ha till uppgift att föra särskilt framstående människors själar upp till gudarna.

Saturnus
Saturnus var romarnas fruktbarhetsgud och han motsvarades av grekernas Kronos. Saturnus brukar avbildas som en gammal man med skära (lie). Enligt mytologin var han en ”guldåldershärskare”, dvs han hörde till den äldre generationen bland gudarna. Han betraktades också som en mänsklighetens välgörare. Det lilla barnet som Saturnus bär på sin högra arm på myntet skulle i så fall kunna symbolisera mänskligheten.

Phoebus
Phoebus är en latinisering av grekiskans Phoibos som betyder ”den strålande”. Phoibos var ett binamn på den grekiska guden Apollon som bland annat var knuten till musik och diktning, men även spådomskonst och läkekonst.

Mars
Mars var romarnas krigsgud. På Marsfältet utanför Rom samlades kejsarens krigshär inför kommande krigiska insatser.

Mercurius
Mercurius var romarnas gud för handelns beskyddande. Han motsvaras av grekernas Hermes som brukar avbildas med bevingad hatt och häroldstav.




Källförteckning

Bertel Tingström, Stormaktstidens penningväsen (Numismatiska Meddelanden XL), 1995
Bertel Tingström, Avesta myntmuseum, 1995
Bertel Tingström, Numismatisk uppslagsbok, 2:a uppl., 1968
Torgny Lindgren, Projekterade men aldrig utgivna svenska mynttecken (särtryck Nord. Num. Årsskrift 1940)
Torgny Lindgren, Sveriges Mynt, 1953
Ulla S. Linder-Welin, Svensk Koppar och kopparmyntning, 1951 och 1965
Varianter av nödmynt, Mynttidningen, nr 3/4 1997
Mynttecknet Kronan i förfalskning, Mynttidningen, nr 2 1995
Mynttecknens gravörer, Den svenska mynthistorien, 2007
Francois de Voltaire, Historie de Charles XII, 1731, översättning Lorenz von Numers
Bror Emil Hildebrand, Svenska konungahusets minnespenningar
Kungliga förordningar, placat och påbud

Alla bilder är av författaren där inget annat anges.




Ytterligare att läsa

Klicka på någon av följande två länkar för att läsa mer.

    Karl XII i årtal
    Kort om Georg Heinrich von Görtz


Sonesgården den 9 februari 2018

Lennart Castenhag


Dokumenthistorik

2018-02-09       Kompletterat med "den femte gravören" Anders Wikman

2013-05-13       Kompletterat med bild på stort typsnitt för Phoebus

2011-10-22       Kompletterat med olika porträtt av Moder Svea på Publica Fide

2011-10-06       Kompletterat med tre varianter av parerfästen för svärd på Flink & Färdig

2011-09-20       Kompletterat med att beskriva mantelflikar på Publica Fide

2011-09-16       Kompletterat kommentaren till medaljen från 1679 (Moder Svea)

2011-09-14       Ny variant av Publica Fide har hittats (nederdelen av Moder Sveas klädedräkt)

2011-09-08       Kompletterat med bild av Karlsteens medalj från 1679

2011-03-14       Kompletterat med ytterligare typsnitt PVPLICA FIDE

2009-12-10       Kompletterat med kapitlet om blyavslaget Alexander.
Kompletterat med kapitlet om dryga böter för dem som höjde sina priser.
Smärre ytterligare kompletteringar i texten.

2009-11-22       Kraftigt omarbetad utgåva.

2007-10-05       Publicering på Sonesgården för första gången