Sonesgården - Nödmynt på Karl XII:s tid

Enligt förordningen per den 23 april 1719 skulle det genomföras en ”kampanj” för att komma tillrätta med mynttecknen. I korta drag gick den ut på att hela befolkningen skulle låta registrera sina innehav av mynttecken för att få en försäkringssedel med innehavet av mynttecken noterat. Varje mynttecken var nu bara värt 2 öre SM. Enligt försäkringssedeln förband sig staten att snarast möjligt kompensera medborgarna med 14 öre SM per mynttecken mot uppvisandet av försäkringssedeln. Cirka 85% av dem betalades verkligen men många så sent som på 1760-talet. Eftersom 1 daler SM motsvarade 32 öre SM blev förlusten för den enskilde 50% ty han fick ju totalt endast 16 öre för varje mynttecken.

Alla de som var innehavare av mynttecken hann eller kunde inte lämna in sina mynt för registrering i syfte att få en försäkringssedel, men mynttecknen var ju åtminstone giltiga som betalningsmedel, dvs 2 öre SM (en sextondel av sitt ursprungliga värde). Detta är bakgrunden till Snoilskys dikt På Värnamo marknad.

Ett kungligt bref, där meningen
Så kunde fattas kort,
Att kopparbiten, som i går
För daler gått och gällt,
Numera gällde ingenting --
Och så var det beställdt.

Dryga böter för dem som höjde sina priser för att kompensera sig

Befolkningen gjorde som vi sett en 50%-ig förlust på mynttecknen. Nu inträffade det som absolut inte fick hända: vissa köpmän anpassade sina priser efter den nya kursen och kraftig inflation var å färde. Ulrika Eleonora insåg vad som höll på att hända och gav ut ett påbud där hon i kraftfulla ordalag gick till storms mot ofoget. Så här skriver hon i sitt påbud per den 30 juni 1719:

....... hafwe Wi wäl icke annat kunnat förmoda, än at det ohörde förhögde priset på alle wahror, som til allas swåra tryck och olägenhet, til den tiden förspordes, ofelbart och så mycket mera skulle efter billigheten falla, som sedermera föga annat än godt och redbart Mynt, i handel och wandel warit gångbart;
Så hafwe Wi och i Nåder försäkrat Oss därom, at Wår den 4 sidstwekne Maji utgångne allmänne Förordning, huru högt Mynte-Zedlar och Myntetekn borde giälla, skulle hafwa dess gode och nyttige wärckan, så at Mynte-Zedlarne och de där uti upnämde Myntetekn, likmätigt Förordningen, owägerligen och lika med annat redbart mynt, utan åtskilnad i handel och wandel måtte warda antagne;[...]

den som första gången deremot förbryter sig, skal wäl böta Femtio Dal: Silfwermynt, men den som andra gången beträdes, plichta dubbelt ....

Det var således dryga böter att vänta för dem som höjde sina priser i syfte att kompensera sig.

1 öre KM överpräglas på mynttecken

Under åren 1720 - 21 överpräglas 1 öre KM på mynttecken

1 öre KM, Ulrika Eleonora, 1720. Överpräglad på SATVRNVS

Det finns tre varianter av denna överprägling

1. Överprägling på mynttecken med rutad rand, 4,5 gram (vanligast)
2. Överprägling på KRONAN, vertikalt räffl rand, 3,6 gram (ovanlig)
3. Överprägling på PVPLICA FIDE, diag räffl rand, 7,2 gram (ovanlig)

Ännu så sent som år 1875 var dessa 1 öre KM som överpräglats på gamla mynttecken giltiga som betalningsmedel.

1/2 öre SM överpräglas på mynttecken

Under åren 1720 - 21 överpräglas 1/2 öre SM på mynttecken

1/2 öre SM, Fredrik I, 1720. Överpräglad på PVBLICA FIDE

Det finns tre varianter av denna överprägling

1. Överprägling på PVBLICA FIDE, diag räffl rand, 7,2 gram (vanligast)
2. Överprägling på KRONAN, vert räffl rand, 3,6 gram (ovanlig)
3. Överprägling på mynttecken med rutad rand, 4,5 gram (ovanlig)

Mynttecknen dras in

Enligt förordningen per den 20 augusti 1723 bestämdes att mynttecknen skulle indragas mot en försäkringssedel liknande den som gavs ut 1719. Det skulle ske från augusti 1723 till januari 1724. Staten inlöste så småningom även dessa nya försäkringssedlar.

De mynttecken som efter 1 januari 1724 ännu cirkulerade fick gälla för 1 öre KM utan omprägling. Så står det i förordningen per den 18 februari 1724.

Under åren 1724 – 26 präglade man nya 1 öre KM, dvs på ny plants, och dessa mynt har därför slät rand.

Mynttecknens gravörer

Arvid Karlsteen

Karlsteen var verksam i Stockholm som myntgravör från år 1681 till sin död år 1718. I slutet av sitt liv drabbades Karlsteen av sjukdom i omgångar, men under 1717 verkar han ha återfått arbetsförmågan. Ända till årets slut tycks Karlsteen ensam ha graverat stamparna till det ordinarie myntet, och ännu den 19 december 1717 omtalas han vid ett sammanträde i Kammarkollegiet. (Stenström sid 126)

Karlsteen graverade också
- Kronan, samtliga par stampar
- Publica Fider, samtliga par stampar.

Carl Gustav Hartman

Carl Gustav Hartman gick i lära hos Arvid Karlsten som bekymrade sig över elevens alkoholproblem. I brist på andra alternativ anställdes i alla fall Hartman av Upphandlingsdeputationen som stämpelsnidare med placering vid myntverket i Stralsund 1715. Men Hartman dök aldrig upp på sin nya arbetsplats. Han blev istället kvar i Karlskrona där han förbrukade både löneförskott och reskassa. Karl XII förbarmade sig över Hartman år 1716 och såg till att han fick respengar för att kunna återvända till Stockholm där arbete med att gravera stampar åt Upphandlingsdeputationen väntade. (se Stenström sid 125)

Det verkar således som om Hartman återvände till Stockholm, och det är möjligt att han sattes i arbete med att gravera stamparna till Wett och Wapen. Det får i alla fall bli vår arbetshypotes.

Vem som graverade stamparna till Wett och Wapen är inte lätt att reda ut. Stiernstedt ger oss inga upplysningar på den punkten, men han upplyser om att präglingen av Wett och Wapen kom igång den 11 maj 1717 och slutfördes den 27 januari 1718. Zachris Hartwig Arensburg anlände till Sverige i slutet av år 1717. (Stiernstedt sid 297-305)

Uppgiften om att det fanns färdiga stampar i maj 1717 och att Arensburg anlände till Sverige i slutet av år 1717 gör att vi kan utesluta honom som gravör för Wett och Wapen.

Hartman graverade
- Wett och Wapen, troligtvis samtliga stampar
- Flink och Färdig, 48 par stampar
- Jupiter, 25 par stampar
- Saturnus, 35 par stampar
- Mars, samtliga stampar, 40 par
- Mercurius, möjligen några par stampar. Se vad som sägs om Arensburg nedan.

Zachris Hartwig Arensburg

Zachris Hartwig Arensburg var verksam som gravör i Stockholm från och med slutet av år 1717. Han graverade
- Flink och Färdig, 50 par stampar
- Jupiter, 25 par stampar
- Saturnus, 6 par stampar
- Phoebus, samtliga stampar, 42 par
- Mercurius, 25 par stampar. (Se SMH frihetstiden, se även Torgny Lindgren, NNÅ 1943)

Den stora upplagan av myntecknet Mercurius torde ha krävt fler än 25 par stampar. Av den anledningen var Arensburg sannolikt inte den ende som graverade stampar till Mercurius. Det har inte gått att få fram vem/vilka som ytterligare var delaktiga som gravörer i detta sammanhang, men som arbetshypotes föreslås Carl Gustav Hartman.

Några få mynttecken Mercurius kom i cirkulation strax före nyårsafton 1718, resten kom i cirkulation under vintern 1719. Mercurius kom således ut under Ulrika Eleonoras regeringstid.

Johan Wikman

Johan Wikman, född 1696, fick som ung man och ännu inte utbildad, rycka in i Stockholm för att bistå med en del stampar för mynttecknen. (Se Upphandlingsdeputationens arkiv) Johan Wikman graverade
- Jupiter, 8 par stampar
- Saturnus, 24 par stampar.

Johan fick för sin sinsats 6 daler silvermynt per par, vilket kan jämföras med att Hartman och Arensburg erhöll 8 daler paret. Johan fick anställning som gravör i Avesta 1730, då han efterträdde sin far Anders.

Kommentar: I SMH-Frihetstiden står på sidan 212 att Anders Wikman (far till Johan Wikman) graverade stampar till Phoebus.
Detta måste vara ett missförstånd. Detta omnämns inte av Stiernstedt.

Johan Carl Hedlinger

Hedlinger var verksam i Stockholm från 1718 och det var han som graverade stamparna till Hoppet.

Data om mynttecknen

Myntämnena till mynttecknen (plattarna) gjordes i Avesta, men präglingen gjordes i Stockholm. Alla mynttecken (även Hoppet) gavs präglingen 1 daler SM.

SM- nr ____	Namn _________	Vikt (g) ____	Diam. (mm ______	Rand _____	Förordning __________	Upplaga _________	Exempel på varianter ________________________
213	"Kronan"	3,6	22,8- 23,3	Ver. räffl	19 aug 1715	2.189.000	Bred respektive bullig krona.
214	PVPLICA FIDE	7,2	23	Diag- räffl	12 okt 1716	3.808.600	Finns med två olika varianter av typsnitt i namnet. Moder Sveas klädedräkt finns i två utföranden. Se bild nedan.
215	WETT OCH WAPEN	4,5	23,4- 23,9	Rutad	8 april 1717	9.059.000	Med eller utan punkt efter årtal.
216	FLINK OCH FÄRDIG	4,5	23,4- 23,9	Rutad	6 jan 1718	7.368.000	4 varianter finns hur de korslagda kanonerna är utformade
217a 217b	IVPITER IVPITLR (rare)	4,5	23,4- 23,9	Rutad	23 juni 1718	3.000.000	För 217a finns lång eller kort åskvigg. Dubbel eller enkel avskärningslinje.
218	SATVRNVS	4,5	23,4- 23,9	Rutad	23 juni 1718	3.000.000	Med eller utan punkt efter valörsiffran på frånsidan.
219	PHOEBVS	4,5	23,4- 23,9	Rutad	23 juni 1718	3.000.000	Stort resp litet årtal. Antalet strålar runt guden varierar. Guden stor eller liten. Guden upprätt eller tillbakalutad.
220	MARS	4,5	23,4- 23,9	Rutad	23 juni 1718	3.000.000	Svärd finns eller saknas (det senare mindre vanl.)
221	MERCURIUS	4,5	23,4- 23,9	Rutad	23 juni 1718	6.000.000
222	Ulrika Eleonora: Hoppet (2 öre SM)	4,5	23,4- 23,9	Rutad	10 feb 1719	1.500.000	Hjärta eller ruta (ruta är mer sällsynt) mellan S och M på frånsidan.

Kommentar
Hoppet är visserligen präglad 1 DALER SM, men då den kom ut gällde den för 2 öre SM
enligt förordningen från den 23 april 1719.

Ytterligare varianter - det finns gott om dem

De varianter som tagits med i tabellen är bara en liten del av alla dem som finns att upptäcka. Se här några exempel.

Mantelfliken vid höger armbåge:
Stor mantelflik bilderna A o B
Liten mantelflik bild C
Saknad mantelflik bild D

Mantelfliken vid vänster armbåge:
Liten mantelflik bild A
Stor mantelflik bild C
Endast antydd mantelflik bilderna B o D

Det raka typsnittet uppmärksammades nyligen av Roland Falkensson och jag vill samtidigt fylla på med "den låga kjortelfållen" vilken heller inte nämnts tidigare (så vitt jag vet).

Denna bild av Moder Svea finns även i kombination med Foto: Falcoin
det traditionella typsnittet - den absolut vanligaste
kombinationen. Foto: Falcoin

Trots att de många varianterna av Publica Fide kom ut under mycket kort tid, tycks det som om Moder Sveas ungdomliga fräschör undan för undan förbyts i åldrande. Kanske är det Karlsteens sinande inspiration som här kommer till uttryck på myntet.

Att mynten kommit ut i den ordning som här visas har jag inget belägg för. Det kan lika väl vara tvärtom, dvs att Karlsteen gjorde Moder Svea ungdomligare med tiden.

Räfflad eller rutad rand

Som vi kan se av sammanställningen ovan har Kronan vertikalt räfflad rand. Publica Fide har diagonalt räfflad rand och alla övriga mynttecken har rutad rand. Detta har betydelse när vi ska granska mynt som är överpräglade på gamla mynttecken.

Vertikalt räfflad rand

Diagonalt räfflad rand

Rutad rand

Typsnitt i mynttecknens namn

"Kronan" saknar text på åtsidan förutom årtalet. Därför visas ingen bild för den. För Publica Fide har Roland Falkensson hittat ytterligare ett typsnitt som är rakt, dvs det har inte "bockfotskaraktär". Huruvida detta typsnitt är äldre än det vanliga typsnittet är inte känt.

Observera att man genomgående använt ”V” istället för ”U”, för så gjorde romarna i sina inskriptioner på byggnader och socklar till statyer.

För de mynttecken som här studerats går det att dela in dem i tre grupper med avseende på detaljer i namnen. Publica Fide går att hänföra till två av grupperna.

	Versaler, seriffer och bockfots-liknande typsnitt	Versaler, seriffer, rakt typsnitt utan bockfot	"Kaligrafiskt" typsnitt. Endast gemener, dvs inga versaler

Publica Fide	X	X
Wett och Wapen		X
Flink och Färdig		X
Jupiter		X
Saturnus		X
Phoebus		X
Mars		X
Mercurius		X
Hoppet			X

I en bredare studie finns ytterligare att upptäcka när det gäller sättet att prägla mynttecknens namn. Flink och Färdig finns till exempel både med och utan punkt efter namnet. Jupiter finns också felstavat (vilket visats i tabellen ovan.

Typsnitt för årtalen

Kronan

Publica Fide (detta typsnitt för årtalet används för bägge varianterna av PF med avseende på typsnitt i namnet)

Wett och Wapen

Flink och Färdig

Jupiter

Saturnus

Mars

Phoebus litet årtal Phoebus stort årtal

Mercurius

Hoppet

De mynttecken som här studerats kan delas in i tre grupper med avseende på detaljer i hur årtalet skrivs.

	Raka klackar i basen. Ej punkt efter åtal.	Bockfotsliknande typsnitt. Punkt efter årtal.	Bockfotsliknande typsnitt. Ej punkt efter årtal.

Kronan	X
Publica Fide	X
Wett och Wapen		X
Flink och Färdig		X
Jupiter		X
Saturnus		X
Mars		X
Phoebus			X
Mercurius			X
Hoppet			X

Kommentar till sammanställningen ovan: Karlsteen hade ett alldeles eget typsnitt för årtal när han graverade Kronan och Publica Fide.

I en bredare studie finns ytterligare att upptäcka när det gäller sättet att prägla mynttecknens årtal. Det är till exempel känt att Publica Fide finns med både brett och ihopträngt årtal. Wett och Wapen finns även med årtal utan punkt. Phoebus lilla årtal kan vara brett eller ihopträngt.

Förfalskningar av mynttecknet Kronan 1715

Redan i början av 1700-talet var man ängslig över huruvida det skulle dyka upp förfalskningar av Kronan, vilket också skedde. Gravören Karlsteen hade nämligen graverat stampen till Kronan med hjälp av flera små punsar och på så vis byggt upp bilden. Man var rädd för att förfalskare skulle lyckas göra likadant. Nästa mynttecken i serien, Publica Fide, präglades därför med stamp som tillverkats av en patris. Den tekniken höll man sig sedan till i fortsättningen.

Om detta kan man läsa i Mynttidningen nr 2 1995. Om man hittar ett sådant falskt mynttecken Kronan ska man enligt artikeln inte bli ledsen. Det betingar troligen ett högre värde på samlarmarknaden än ett äkta mynttecken i motsvarande kvalitet.

Det falska myntet kan också kännas igen på den säreget utformade kronringen.
Bilden på det falska myntet publicerades i Mynttidningen nr 2 1995.
Bilden på det äkta myntet med bullig krona publicerades i Svensk Koppar och kopparmyntning, 1951.

Voltaires uppfattning om mynttecknen

Så här skriver Voltaire i sin biografi över Karl XII:

Baron von Görtz omsatte då i praktiken ett projekt som han i mindre skala tillämpat före sin avresa till Frankrike och Holland. Han ville skänka kopparn samma värde som silvret, så att ett kopparmynt vars egentliga värde var en fransk demi-sou skulle gälla för fyrtio sous med konungens märke.
Ståthållaren i belägrade städer brukar ofta betala knektar och borgare med läderpengar i väntan på att erhålla riktiga metallmynt. Detta fiktiva betalningsmedel, som införs i yttersta nöd, baserar sin gångbarhet på tro och heder allena. Lädermynten liknar sedlarna, vilkas tänkta värde lätt kan överskrida kassans fonder.
Ett fritt land tillåta sig dylika utvägar. De har ibland räddat en republik, men monarkierna blir vanligen ruinerade. Folket förlorar snart förtroendet för pengarna, och ministern blir tvungen att handla bedrägligt. De värdelösa mynten översvämmar landet, undersåtarna gräver ned sitt silver i jorden, maskineriet förstör sig självt, ofta med de förskräckligaste olyckor i släptåg. Detta hände konungariket Sverige.

Voltaire hade således inte mycket till övers för mynttecknen. I biografin kan man läsa att de införs i yttersta nöd vilket medverkar till att ge dem öknamnet nödmynt. Biografin över Karl XII utkom 1731, dvs bara tretton år efter kungens död. Voltaire var jämnårig med Karl XII och han hade personligen träffat baron von Görtz då denne var i Paris. Som vi kan se av utdraget ovan anser Voltaire att det var von Görtz som var upphovsman till mynttecknen och ännu så sent som på 1980-talet kunde man ofta stöta på denna missuppfattning i Sverige.

Mytologin bakom de romerska gudanamnen

Jupiter
Jupter var romarnas högste gud. Han motsvarades av grekernas Zeus. Jupiter kallades bland annat för ”blixtslungaren”. Att han på mynttecknet håller en åskvigg i handen syftar på detta. Örnen är ett av Jupiters attribut och anses ha till uppgift att föra särskilt framstående människors själar upp till gudarna.

Saturnus
Saturnus var romarnas fruktbarhetsgud och han motsvarades av grekernas Kronos. Saturnus brukar avbildas som en gammal man med skära (lie). Enligt mytologin var han en ”guldåldershärskare”, dvs han hörde till den äldre generationen bland gudarna. Han betraktades också som en mänsklighetens välgörare. Det lilla barnet som Saturnus bär på sin högra arm på myntet skulle i så fall kunna symbolisera mänskligheten.

Phoebus
Phoebus är en latinisering av grekiskans Phoibos som betyder ”den strålande”. Phoibos var ett binamn på den grekiska guden Apollon som bland annat var knuten till musik och diktning, men även spådomskonst och läkekonst.

Mars
Mars var romarnas krigsgud. På Marsfältet utanför Rom samlades kejsarens krigshär inför kommande krigiska insatser.

Mercurius
Mercurius var romarnas gud för handelns beskyddande. Han motsvaras av grekernas Hermes som brukar avbildas med bevingad hatt och häroldstav.

Källförteckning

A W Stiernstedt, Om kopparmyntningen i Sverige och dess utländska besittningar. 1863
Bertel Tingström, Stormaktstidens penningväsen (Numismatiska Meddelanden XL), 1995
Bertel Tingström, Avesta myntmuseum, 1995
Bertel Tingström, Numismatisk uppslagsbok, 2:a uppl., 1968
Torgny Lindgren, Projekterade men aldrig utgivna svenska mynttecken (särtryck Nord. Num. Årsskrift 1940)
Torgny Lindgren, Numismatisk Årsskrift 1943
Torgny Lindgren, Sveriges Mynt, 1953
Ulla S. Linder-Welin, Svensk Koppar och kopparmyntning, 1951 och 1965
Varianter av nödmynt, Mynttidningen, nr 3/4 1997
Mynttecknet Kronan i förfalskning, Mynttidningen, nr 2 1995
Mynttecknens gravörer, Den svenska mynthistorien, 2007 *)
Stig Stenström, Arvid Karlsteen hans liv och verk, 1944
K-A Wallroth, Sveriges mynt 1449-1917 (Numismatiska Meddelanden XXII) 1918
Francois de Voltaire, Historie de Charles XII, 1731, översättning Lorenz von Numers
Bror Emil Hildebrand, Svenska konungahusets minnespenningar
Kungliga förordningar, placat och påbud

Alla bilder är av författaren där inget annat anges.

*) På sidan 212 står att Anders Wikman graverade stampar till Phoebus.
Detta torde vara en missuppfattning.

Ytterligare att läsa

Klicka på någon av följande två länkar för att läsa mer.

Karl XII i årtal
Kort om Georg Heinrich von Görtz
Anledningen till att nödmynten upptstod

Sonesgården den 30 augusti 2023

Lennart Castenhag

Dokumenthistorik

2023-08-30		Prof Jan Lindgren, Uppsala, har i mail till undertecknad förklarat att det var Johan Wikman, och inte dennes fader Anders, som graverade 8 par stampar till Jupiter, och 24 par stampar till Saturnus. Källa till den informationen uppges vara Upphandlingsdeputationens arkiv.
2022-11-18		Kompletterat med "Anledningen till att nödmynten uppstod" Vidareutvecklant kapitlet om mynttecknens gravörer.
2018-02-09		Kompletterat med "den femte gravören" Anders Wikman
2013-05-13		Kompletterat med bild på stort typsnitt för Phoebus
2011-10-22		Kompletterat med olika porträtt av Moder Svea på Publica Fide
2011-10-06		Kompletterat med tre varianter av parerfästen för svärd på Flink & Färdig
2011-09-20		Kompletterat med att beskriva mantelflikar på Publica Fide
2011-09-16		Kompletterat kommentaren till medaljen från 1679 (Moder Svea)
2011-09-14		Ny variant av Publica Fide har hittats (nederdelen av Moder Sveas klädedräkt)
2011-09-08		Kompletterat med bild av Karlsteens medalj från 1679
2011-03-14		Kompletterat med ytterligare typsnitt PVPLICA FIDE
2009-12-10		Kompletterat med kapitlet om blyavslaget Alexander. Kompletterat med kapitlet om dryga böter för dem som höjde sina priser. Smärre ytterligare kompletteringar i texten.
2009-11-22		Kraftigt omarbetad utgåva.
2007-10-05		Publicering på Sonesgården för första gången

"Kronan" Kronan präglades 1715 med ledning av förordningen från 19 augusti 1715, och kom ut under våren 1716. Detta mynttecken vägde bara 3,6 gram vilken kan jämföras med plåtmyntet 1 Daler SM som vägde 0,756 kilo.		ÅTS. En stor kunglig krona och under den årtalet 1715. FRÅNS. I. DALER S.M. på tre rader.
PVBLICA FIDE Publica Fide präglades enligt förordningen per den 10 december 1716 för att ersätta Kronan. Publica Fide fick vikten 7,2 gram, dvs dubbla vikten jämfört med Kronan vilket innebar att Kronan ersattes av "gott mynt". Publica fide betyder allmänt förtroende (jmfr bona fide, i god tro).		ÅTS. En sittande kvinna. I högra handen håller hon en liten kvist och i den vänstra handen håller hon ett långt spjut. Vid hennes sida finns en sköld med tre kronor. Under avskärningslinjen står årtalet 1716. FRÅNS. I. DALER S.M. på tre rader.
Medaljen för Karl XI graverad av Arvid Karlsteen 1679 (Hild 79) har kungens porträtt på åtsidan. Frånsidan visar bilden av Moder Svea med omskriften VIRTVTE AVGVSTI (tack vare Hans Majestäts tapperhet). Medaljen har en diameter av 40 mm vilket ger lite mer luft ovanför Moder Svea. Medaljen på bild är en gjuten försilvrad bronskopia.		Motivet till Publica Fide hade Arvid Karlsteen redan graverat 1679 (fast Moder Svea hade då inget spjut). När Moder Svea dyker upp på nödmynten har Karlsteen skapat nya punsar - i flera uppsättningar, vilket tydligt framgår av alla de varianter som finns. Med Publica Fide lägger Arvid Karlsteen grunden till layouten för nödmynten.
WETT OCH WAPEN Wett och Wapen präglades med ledning av ett kungligt påbud per den 8 april 1717 i syfte att ersätta Publica Fide.		ÅTS. En stående krigare i antik rustning. I högra handen håller han ett svärd redo för hugg och i vänstra handen håller han en sköld som är prydd med tre kronor. Under avskärningslinjen står årtalet 1717. FRÅNS. 1 DALER S.M på tre rader inom en buktad sköld stående på två ymnighetshorn. Vid sköldens sidor sticker det fram vapen och fanor. Överst ett lejonhuvud. Två lejontassar griper om sköldens övre del.
FLINK OCH FÄRDIG Myntet kom 1718 för att ersätta Wett och Wapen.		ÅTS. En stående krigare i antik rustning. I högra handen håller han ett svärd redo för hugg och i den vänstra handen håller han en lång lans. Bakom krigaren står ett lejon. Under avskärningslinjen står årtalet 1718. FRÅNS. I. DALER S.M på tre rader inom en ring, omgiven av vapen och fanor m fl prydnader. Längs ned finns två korslagda kanoner.

IVPITER		ÅTS. Guden stående halvnaken med fladdrande drapering. I högra handen håller han en åskvigg. Vid hans högra sida står en örn med uppslagna vingar. Under avskärningslinjen står årtalet 1718. FRÅNS. I. DALER S.M på tre rader inom en cirkel. Utanför denna cirkel finns en lagerkrans på vilken det anbringats tre kronor.
SATVRNVS		ÅTS. Guden stående halvnaken med fladdrande drapering. På högra armen bär han ett litet barn. I den vänstra handen håller han en lie. Under avskärningslinjen står årtalet 1718. FRÅNS. I. DALER S.M på tre rader inom en cirkel. Utanför denna cirkel finns ornament. Högst upp finns en blomma med fem kronblad.
PHOEBVS Av folket kallad "fäbusen".		ÅTS. Guden, med lagerkrans på huvudet, står i en krets av strålar med en brinnande fackla i högra handen. I vänstra handen håller han en kvist. Under avskärningslinjen står årtalet 1718. FRÅNS. I. DALER S.M på tre rader inom en cirkel. Utanför denna cirkel finns ornament ungefär som på SATVRNVS, men det är blad och rosor och överst finns en stjärna.
MARS		ÅTS. Krigsguden i rustning, stående med sin lans i högra handen. På vänstra armen bär han en sköld. Under avskärningslinjen står årtalet 1718. FRÅNS. I. DALER S.M på tre rader inom en cirkel. Utanför denna cirkel finns ornament ungefär som på SATVRNVS, men det är här andra ornament. Högst upp finns en krona.
MERCVRIVS		ÅTS. Guden står med sin bevingade stav i högra handen. På huvudet har han en hjälm med vingar och även hans skor är bevingade. Under avskärningslinjen står årtalet 1718. FRÅNS. I. DALER S.M på tre rader inom en cirkel. Utanför denna cirkel finns ornament ungefär som på SATVRNVS, men det är här andra ornament.

Nödmynten
på Karl XII:s tid

Inledning

De första fyra i serien av mynttecken

"Kronan"

PVBLICA FIDE

WETT OCH WAPEN

FLINK OCH FÄRDIG

Fem mynt följer i serien av mynttecken

IVPITER

SATVRNVS

PHOEBVS

MARS

MERCVRIVS

Ulrika Eleonora ger ut det sista mynttecknet

hoppet

Mynttecken som aldrig kom ut

Fallet med det försvunna blyavslaget

Kampanjen för att komma tillrätta med mynttecknen