Anledningen till att
      nögdmynten uppstod

Under hösten 1699 hade en koalition bildats mellan Danmark, Ryssland och Polen. Syftet med koalitionen var att omintetgöra den svenska stormakten. Under vintern 1700 angrep Danmark Holstein-Gottorp och ryska trupper belägrade Narva. Det stora nordiska kriget hade inletts.

Karl XII hade som artonåring krönts till kung tre år tidigare och han försvarade sitt rike med framgång, men med nederlaget vid Poltava 1709 vände krigslyckan. Kriget blev mycket kostsamt för Sverige och det gällde att snabbt hitta former för att få ekonomin på fötter.

I Stralsund år 1715 träffade Karl XII den tyske statsmannen Georg Heinrich von Görtz. Denne hade med framgång skött Holstein-Gottorps finanser och han lockades till Sverige för att få ordningen på den svenska ekonomin. Georg Heinrich von Görtz blev chef för Upphandlingsdeputationen, ett ämbetsverk som ansvarade för de svenska finanserna. Ganska snart skulle mynttecknen komma att göra entré i svensk ekonomi. Vem som kom på idén med mynttecken är oklart, men det är inte alls säkert att det var von Görtz. Tingström har gissat på Casten Feif som var med Karl XII i Turkiet, men det blev von Görtz som fick bära ansvaret för de förhatliga nödmynten, trots att han gjorde sitt bästa för begränsa dem. Efter Karl XII:s död häktades von Görtz. Han halshöggs 1719 efter en summarisk rättegång.

Tingström tillstår att det inte var fel att ge ut mynttecken för att stärka statens finanser. Felet var att mynttecknen gavs ut i alltför stora upplagor. Mynttecknen präglades i Stockholm, och blev därmed de första kopparmynten som präglades vid Stockholms myntverk. Myntmästare i Stockholm under denna period av Lorenz Careelberg.

Sonesgården den 18 november 2022

Lennart Castenhag

                            Åter till Karl XII:s nödmynt