.

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2021-09-21

.

Kristinas 1/4 ören

av Lennart Castenhag

Kristina tillträdde som Sveriges regent 1632. Hon var då bara sex år och riket kom att styras av en förmyndarregering. Det skulle visa sig att maktskiftet skulle få en avgörande betydelse för utformningen av landets kopparmynt.

Gustav II Adolf hade introducerat kopparmynten år 1624 och tanken var att de skulle vara värdemynt, dvs myntens metallvärde skulle motsvara det påstämplade värdet. År 1632 hade exportpriset på koppar förändrats och Gustav II Adolfs kopparmynt befanns inte hålla måttet som värdemynt. Man bestämde sig därför för att halvera värdet på dessa mynt samtidigt som nya ettöringar och 1/4 ören introducerades med avsevärt högre vikt. När Kristina abdikerade 1654 hade drygt 130 miljoner 1/4 ören i koppar producerats.

Kristinas 1/4 ören präglades i valsverk i Nyköping, Säter och Avesta. På grund av den omfattande produktionen uppstod skillnader i utformningen av präglingsdetaljerna. Massfabrikationen satte också sina spår i präglingskvaliteten vilket innebär att det inte alltid är så lätt att identifiera alla präglingsdetaljer.

Föreliggande presentation är en introduktion till ämnet. Den fullständiga beskrivningen av Kristnas 1/4 ören har utarbetats av min vän Anatoly Skripunov i Sankt Petersburg vars banbrytande arbete du finner här:   www.kopparmynt.com

1/4 öre präglat i Nyköping 1634 för drottning Kristina.



Bestämning av myntorten

Myntorten för ett givet 1/4 öre kan enkelt bestämmas utifrån det påstämplade årtalet - utom för åren 1635 och 1636 - då dessa mynt producerades i både Nyköping och Säter.



Ulf Ottosson föreslog en metod 1994[1] för att bestämma myntorten för Kristinas 1/4 ören 1635 och 1636 utifrån kungakronornas gravörstil. Anatoly Skripunov anslöt sig till Ottosons resonemang och resultatet kan sammanfattas enligt följande.



År 1635 förekommer det bara två kungakronor, en för Nyköping och en för Säter. År 1636 är det två kronor vardera för Nyköping och Säter. Att gravörstilen är markant skiljaktig i Nyköping och Säter under åren 1635 och 1636 måste vi hålla med om. Längre ned på sidan visas en komplett förteckning av kungakronorna inklusive små variationer för vissa av dem.



Kungakronorna (frånsidans kronor)

På toppen av kungakronorna finns en korsglob. På globen finns ett korsmönster som endast är synligt vid hög präglingskvalitet och mycket god konserveringsgrad. Det är således endast i undantagsfall som man kan se globens korsmönster. På skisserna av kunga-kronorna nedan har inte korsmönstret på globen ritats ut.                
Korsglob (riksäpple) Karl X.
Del av hans begravningregalier.
Källa: Wikipedia.

Kungakronornas fördelning på myntort och år





Kungakronor Nyköping



1633-1634
 
 
1634
 
 
1633-1634
 
 
1634
även Säter 1635
 

1634
 
1634
 
1634
 
1635
 
 

1635
 
1636
 
1636
 
1636

Namnsättningen av kungakronorna har gjorts av Anatoly Skripunov. Kronorna B och C har en avvikande gravörstil jämfört med övriga kronor. Enligt Ulf Ottosson (Mynttidningen 1994) var det Petter Michelsson som graverade dessa två kronor. Krona C finner vi också i Säter 1635 beroende på att Petter Michelsson flyttade till Säter då produktionen av 1/4 ören i koppar öppnade upp där.



Kungakronor Säter



1635
 
1635
 
1635
 
1635
 

1637
 
1636
 
1636, 1640-1641
 
1641-1642
 

1637
 
1637
 
1637
 
1637
 

1637
 
1637
 
1638
 
1637
 

1637-1638
 
1642

Kungakronorna enligt ovanstående sammanställning kan indelas i två olika gravörstilar. Kronorna C-C3, H, I, I1 och N är avvikande och antas vara graverade av Petter Michelsson. Vi kan därmed dra slutsatsen att Petter Michelsson inte var verksam i Säter 1637-1638 samt att han tycks ha återvänt 1640. Namnet på den person som graverade de övriga kronorna är inte känt.



Kungakrona Avesta



1644-1645, 1653-1654
   

När produktionen av mynt flyttades från Säter till Avesta 1644, flyttade Petter Michelsson med. N-kronan kom därför att pryda mynten även i Avesta.






Sveakronorna (åtsidans kronor)

Sveakronorna finns i en mängd utföranden och vissa av dem förekommer i variationer vilket visas med en bokstav efter sifferbeteckningen. Identifieringen och namnsättningen har gjorts av Anatoly Skripunov.

Sveakronornas fördelning på myntort och år



Sveakronor Nyköping



1633-1634
 
1633-1634
  3
kronor 1 o 2
på samma mynt
(kombination 3)

1633-1634
 
1633
 
1634
 

1634
  7
kronor 5 o 6
på samma mynt
(kombination 7)

1634
 
1634
 
1634
 
1633
 

1634
 
1634-1635
 
1635
 
1635-1636
 
1635
 

1635-1636
 
1636



Sveakronor Säter



1635
även Nyköping 1634
 
1635-1636
 
 
1636
 
 
1635
 
 
1635
 
 

1635-1636
 
1636
 
1636
 
1636
 
1636
 

1636
 
1636
 
1636
 
1636
 
1636
 

1636
 
 
1636
1640-1642
 
1641-1642
 
 
1641-1642
 
 
1641-1642
 
 

1637
 
1637
 
1637
 
1637
 
1637
 

1637-1638
 
 
 
1637-1638
 
 
 
1638
 
 
 
1642
 
 
 
1642
även Avesta
1644-1645


Sveakronor Avesta



1644-1645
även Säter 1642
 
1644-1645
 
1653-1654




Praktisk tillämpning

Nedan visas exempel på identifiering av kungakronor och sveakronor på 1/4 ören per myntort. För den som vill gå ett steg längre kan hänsyn tas till årtalsplacering, myntmästarmärken, vasens utformning och kombinationen av olika bitecken. Slutligen kan myntet knytas till ett referensnummer enligt Anatoly Skipunovs sammanställning. Med den ambitionsnivån kan samlandet av Kristinas 1/4 ören bli ett livslångt projekt.

Exempel på 1/4 öre från Nyköping 1633



Exempel på 1/4 ören från Nyköping 1634


 

 

 

 


Exempel på 1/4 öre från Nyköping 1635



Exempel på 1/4 ören från Nyköping 1636


 


Exempel på 1/4 ören från Säter 1635


 

 

 

 


Exempel på 1/4 ören från Säter 1636


 


Exempel på 1/4 ören från Säter 1637


 

 

 


Exempel på 1/4 ören från Säter 1638


 


Exempel på 1/4 öre från Säter 1640



Exempel på 1/4 öre från Säter 1641



Exempel på 1/4 ören från Säter 1642


 


Exempel på 1/4 ören från Avesta 1644


 


Exempel på 1/4 öre från Avesta 1645



Exempel på 1/4 öre från Avesta 1653



Exempel på 1/4 öre från Avesta 1654






Produktionsvolymer


          antal mynt
1633   Nyköping 985.600
1634   Nyköping 18.867.200
1635   Nyköping 6.489.600
1636   Nyköping 2.286.080
1635   Säter 23.424.000
1636   Säter 17.958.400
1637   Säter 27.251.200
1638   Säter 2.534.400
1640   Säter ?
1641   Säter 6.990.720
1642   Säter 3.569.280
1644   Avesta 4.224.000
1645   Avesta 9.400.000
1653   Avesta 4.454.400
1654 Avesta 1.750.400
 
Totalt drygt 130 miljoner mynt.

Kristina abdikerade den 6 juni 1654 vilket förklarar den låga produktionen av 1/4 ören det året. Hon efterträddes av sin kusin Karl X Gustav och under hans regering återupptogs produktionen av 1/4 ören men i en annorlunda utformning.




Foto och grafik av författaren

Förlagor till skisser
Förlagorna till skisserna av de olika kronorna har varit foton som har hämtats från Anatoly Skripunovs hemsida.

Källa till produktionsvolymer
K-A Wallroth, Sveriges Mynt 1449-1917. Tryckt 1918.
Publicerad som Numismatiska Meddelanden nr XXII.

Fotnot
[1]   Mynttidningen 1994 nr 5/6 (dubbelnummer).

Referenser
- Anatoly Skripunovs hemsida   www.kopparmynt.com/
- Mynttidningen 1994 nr 5/6. Utgivare: Myntmästaren.


Sonesgården den 21 september 2021

Lennart Castenhag


Dokumenthistorik

2021-09-21     Kompletterat med krona D2 - Nyköping 1634.
2021-09-17     Kompletterat med Säter 1634 - D2 - 8.
2021-09-14     Kompletterat med Säter 1635 - C2 - 17a.
2021-03-27     Krona A1 korrigerad återigen.
2021-01-09     Krona A1 korrigerad något.
2020-05-09     En första utgåva.