.
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
Uppdaterad 2021-09-21
.
av Lennart Castenhag
Kristina tillträdde som Sveriges regent 1632. Hon var då bara sex år och riket kom att styras av en förmyndarregering. Det skulle visa sig att maktskiftet skulle få en avgörande betydelse för utformningen av landets kopparmynt.
Gustav II Adolf hade introducerat kopparmynten år 1624 och tanken var att de skulle vara värdemynt, dvs myntens metallvärde skulle motsvara det påstämplade värdet. År 1632 hade exportpriset på koppar förändrats och Gustav II Adolfs kopparmynt befanns inte hålla måttet som värdemynt. Man bestämde sig därför för att halvera värdet på dessa mynt samtidigt som nya ettöringar och 1/4 ören introducerades med avsevärt högre vikt. När Kristina abdikerade 1654 hade drygt 130 miljoner 1/4 ören i koppar producerats.
Kristinas 1/4 ören präglades i valsverk i Nyköping, Säter och Avesta. På grund av den omfattande produktionen uppstod skillnader i utformningen av präglingsdetaljerna. Massfabrikationen satte också sina spår i präglingskvaliteten vilket innebär att det inte alltid är så lätt att identifiera alla präglingsdetaljer.
Föreliggande presentation är en introduktion till ämnet. Den fullständiga beskrivningen av Kristnas 1/4 ören har utarbetats av min vän Anatoly Skripunov i Sankt Petersburg vars banbrytande arbete du finner här:
www.kopparmynt.com
1/4 öre präglat i Nyköping 1634 för drottning Kristina.
Myntorten för ett givet 1/4 öre kan enkelt bestämmas utifrån det påstämplade årtalet - utom för åren 1635 och 1636 - då dessa mynt producerades i både Nyköping och Säter.
Ulf Ottosson föreslog en metod 1994[1] för att bestämma myntorten för Kristinas 1/4 ören 1635 och 1636 utifrån kungakronornas gravörstil. Anatoly Skripunov anslöt sig till Ottosons resonemang och resultatet kan sammanfattas enligt följande.
År 1635 förekommer det bara två kungakronor, en för Nyköping och en för Säter. År 1636 är det två kronor vardera för Nyköping och Säter. Att gravörstilen är markant skiljaktig i Nyköping och Säter under åren 1635 och 1636 måste vi hålla med om.
Längre ned på sidan visas en komplett förteckning av kungakronorna inklusive små variationer för vissa av dem.
| På toppen av kungakronorna finns en korsglob. På globen finns ett korsmönster som endast är synligt vid hög präglingskvalitet och mycket god konserveringsgrad. Det är således endast i undantagsfall som man kan se globens korsmönster. På skisserna av kunga-kronorna nedan har inte korsmönstret på globen ritats ut. | 
|  Korsglob (riksäpple) Karl X. Del av hans begravningregalier. Källa: Wikipedia. |
Kungakronornas fördelning på myntort och år
 1633-1634 | 
1634 |  1633-1634 |  1634 även Säter 1635
| ||||
 1634 |  1634 |  1634 |  1635 | ||||
 1635 |  1636 |  1636 |  1636 |
Namnsättningen av kungakronorna har gjorts av Anatoly Skripunov. Kronorna B och C har en avvikande gravörstil jämfört med övriga kronor. Enligt Ulf Ottosson (Mynttidningen 1994) var det Petter Michelsson som graverade dessa två kronor. Krona C finner vi också i Säter 1635 beroende på att Petter Michelsson flyttade till Säter då produktionen av 1/4 ören i koppar öppnade upp där.
1635 |  1635 |  1635 |  1635 | |||
 1637 |  1636 |  1636, 1640-1641 |  1641-1642 | |||
 1637 |  1637 |  1637 |  1637 | |||
 1637 |  1637 |  1638 |  1637 | |||
 1637-1638 |  1642 |
Kungakronorna enligt ovanstående sammanställning kan indelas i två olika gravörstilar. Kronorna C-C3, H, I, I1 och N är avvikande och antas vara graverade av Petter Michelsson. Vi kan därmed dra slutsatsen att Petter Michelsson inte var verksam i Säter 1637-1638 samt att han tycks ha återvänt 1640. Namnet på den person som graverade de övriga kronorna är inte känt.
1644-1645, 1653-1654 |
När produktionen av mynt flyttades från Säter till Avesta 1644, flyttade Petter Michelsson med. N-kronan kom därför att pryda mynten även i Avesta.
Sveakronorna finns i en mängd utföranden och vissa av dem förekommer i variationer vilket visas med en bokstav efter sifferbeteckningen. Identifieringen och namnsättningen har gjorts av Anatoly Skripunov.
Sveakronornas fördelning på myntort och år
 1633-1634 |  1633-1634 | 3 kronor 1 o 2 1633-1634
på samma mynt (kombination 3) |  1633 |  1634 | ||||
 1634 | 7 kronor 5 o 6 1634
på samma mynt (kombination 7) |  1634 |  1634 |  1633 | ||||
 1634 |  1634-1635 |  1635 |  1635-1636 |  1635 | ||||
 1635-1636 | 
1636 |
1635 även Nyköping 1634
|  1635-1636 |  1636 |  1635 | 
1635 | ||||
 1635-1636 |  1636 |  1636 |  1636 |  1636 | ||||
 1636 |  1636 |  1636 |  1636 |  1636 | ||||
 1636 |  1636 1640-1642 |  1641-1642 |  1641-1642 |  1641-1642 | ||||
 1637 |  1637 |  1637 |  1637 |  1637 | ||||
 1637-1638 |  1637-1638 | 
1638 | 
1642 | 
1642
även Avesta
1644-1645 |
1644-1645 även Säter 1642
|  1644-1645 |  1653-1654 |
Nedan visas exempel på identifiering av kungakronor och sveakronor på 1/4 ören per myntort. För den som vill gå ett steg längre kan hänsyn tas till årtalsplacering, myntmästarmärken, vasens utformning och kombinationen av olika bitecken. Slutligen kan myntet knytas till ett referensnummer enligt Anatoly Skipunovs sammanställning. Med den ambitionsnivån kan samlandet av Kristinas 1/4 ören bli ett livslångt projekt.
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
|
| 
|
| antal mynt | ||
| 1633 Nyköping | 985.600 | |
| 1634 Nyköping | 18.867.200 | |
| 1635 Nyköping | 6.489.600 | |
| 1636 Nyköping | 2.286.080 | |
| 1635 Säter | 23.424.000 | |
| 1636 Säter | 17.958.400 | |
| 1637 Säter | 27.251.200 | |
| 1638 Säter | 2.534.400 | |
| 1640 Säter | ? | |
| 1641 Säter | 6.990.720 | |
| 1642 Säter | 3.569.280 | |
| 1644 Avesta | 4.224.000 | |
| 1645 Avesta | 9.400.000 | |
| 1653 Avesta | 4.454.400 | |
| 1654 Avesta | 1.750.400 | |
| Totalt drygt 130 miljoner mynt. | ||
Kristina abdikerade den 6 juni 1654 vilket förklarar den låga produktionen av 1/4 ören det året. Hon efterträddes av sin kusin Karl X Gustav och under hans regering återupptogs produktionen av 1/4 ören men i en annorlunda utformning.
Foto och grafik av författaren
Förlagor till skisser
Förlagorna till skisserna av de olika kronorna har varit foton som har hämtats från Anatoly Skripunovs hemsida.
Källa till produktionsvolymer
K-A Wallroth, Sveriges Mynt 1449-1917. Tryckt 1918.
Publicerad som Numismatiska Meddelanden nr XXII.
Fotnot
[1] Mynttidningen 1994 nr 5/6 (dubbelnummer).
Referenser
- Anatoly Skripunovs hemsida
www.kopparmynt.com/
- Mynttidningen 1994 nr 5/6. Utgivare: Myntmästaren.
Sonesgården den 21 september 2021
Lennart Castenhag
Dokumenthistorik
| 2021-09-21 | Kompletterat med krona D2 - Nyköping 1634. |
| 2021-09-17 | Kompletterat med Säter 1634 - D2 - 8. |
| 2021-09-14 | Kompletterat med Säter 1635 - C2 - 17a. |
| 2021-03-27 | Krona A1 korrigerad återigen. |
| 2021-01-09 | Krona A1 korrigerad något. |
| 2020-05-09 | En första utgåva. |
