|
|
Under medeltiden och renässansen hände det att furstar och biskopar hade särskilt påkostade sigill. Vanligen brukar sigillen vara utförda i lack, men i det här fallet är sigillet av bly för att kunna beskådas i något utställningssammanhang för länge sedan. |
Höjd 83 mm, bredd 50 mm, vikt 45,6 g.
|
Sigillet är rikt på detaljer och det är ingen tvekan om att det är en mästare som har graverat sigillstampen. Vem denne gravör var är ännu höljt i dunkel. Låt oss titta närmare på sigillet.
|
|
|
|
Centralt på sigillet ser vi jungfru Maria med krona på huvudet och hon har barnet på sin vänstra sida. Såväl Maria som barnet har gloria. På ömse sidor om Maria är det två barhuvade personer. De är antagligen helgon, men de har inte kunnat identifieras. |
|
|
|
På sigillets nedre del ser vi en biskop med kräkla i ett valv. På ömse sidor om valvet är det vapensköldar, lika till utseendet, och med kors som delar in dem i fyra fält. I det övre vänstra fältet är det ett leopardliknande djur. |
|
|
|
På sigillets högra sida är det en textremsa: s l de harac dei gra |
|
|
|
På sigillets vänstra sida fortsätter texten: epi et coit virdin |
Sigillet från sidan.
På baksidan ges upplysningar om sigillet.
|
Den handskrivna textens övre rader återger sigillets inskrifter: s l de harat dei gra epi et coit virdin
s l de harat = S Louis de Haraucourt (han var biskop av Verdun) S:t Louis de Haracourt, med Guds nåd samlar sig biskopen hos jungfrun På nedersta raden: |
| Louis de Haraucourt var biskop av Verdun 1430-1437, biskop av Toul 1437-1449 samt åter biskop i Verdun 1449-1451/6. Han efterträddes vid sin död 1456 av brorsonen Guillaume de Haraucourt.
Louis var son till Jean de Haraucourt som regerade hertigdömet Lorraine åt hertig Charles II (f.1364, d.1431). |
|
Baksidans text är författad på franska, så en av sigillets tidigare ägare torde ha varit fransman. Thomas Heneage har via epost till mig föreslagit Abbe de Jobal. Denne man anses ha ägt sigillet under sent 1700-tal vilket står att läsa i Bulletin de la Société d'archéologie et d'histoire de la Moselle, 1865, Huitiéme année, n° IV, sid 107.
Verdun var ett biskopsdöme i Tyskromerska riket från år 997 fram till medeltidens slut. |  Exempel på sigillstamp Källa: Internet | ||
|
Sigill är vanligtvis runda, men ovala (mandelformade) sigill kom till användning i kyrkliga sammanhang. Symboliken är en mandorla, dvs en helgongloria. Uttrycket mandorla kommer av italienskans ord för mandel. Se nedanstående exempel. | |||
|
| ||
| Kristus i en mandorla bakom kejsar Henrik II av Tysk- romerska riket 1014-1024 Källa: Internet | Sigill för Isabella Villehardouin, furstinna av Achaia 1289-1307. Hon bättrade på sin image med oval form på sitt sigill. Källa: Internet |
Sonesgården den 3 januari 2016
Lennart Castenhag
2016-01-03
| Foto: | Lennart Castenhag där ej annat anges. |
| Dokumenthistorik | |||||
| 2016-01-03 | Kompletterat med information som delgivits mig av Thomas Heneage.
| 2015-07-27
|
| En första version.
| | |
