.

Gamla mynt

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2012-04-05

.

Sillögon/sillafjäll

            * * * Riksmyntperiodens 10-öringar * * *

INNEHÅLL

Inledning
Gravören Lea Ahlborns tidiga alster
Myntmästare under Riksmyntperioden
Stort och litet AG
Stort och litet kungaporträtt Oscar I år 1855
1857-59 - porträttbilder med låg relief
Frånsidans lagerkrans 1855 - oregelbunden
Frånsidans lagerkrans 1857-59 - regelbunden
Märkliga omskrifter - Oscar I
10-öringarna under Karl XV
Stort o litet kungaporträtt Karl XV
Ytterligare varianter av Karl XV:s tioöringar
10-öringarna under Oscar II
SM-nr och SMF-nr
Upplagor
Dokumenthistorik



Inledning

Perioden 1855-1873 i svensk mynthistoria kallas Riksmyntperioden och den sträcker sig över tre kungar: Oscar I, Karl XV och Oscar II.


Riksmyntperioden sträcker sig över tre kungar.

Starten på Riksmyntperioden infaller samtidigt som den dramatiska övergången till decimalsystemet i Sverige. Det är således slut att räkna i 1/8, 1/16 och 1/32 Riksdaler Specie. Den nya valören Riksdaler Riksmynt införs och det går en 100 öre på en Riksdaler Riksmynt. Så dyker således vår käre vän Öre upp igen efter att ha varit borta från arenan sedan Gustav III:s dagar, men bortsett från namnet har Riksmyntperiodens öre inget gemensamt med det gamla öret med rötter i vikingatiden. Riksdaler Specie lever dock kvar och det går fyra Riksdaler Riksmynt på en Riksdaler Specie.

Att det innebar en omvälvning för befolkningen att börja använda decimalsystemet har vi idag inte så lätt att förstå, men det gamla sättet att räkna satt så djupt i folksjälen att man var tvungen att trycka upp tabeller för omvandling mellan det gamla och det nya räknesättet till hjälp för köpenskapen.

Tioöringarna under Riksmyntperioden har en diameter av 12,7 mm och en vikt av 0,85 gram. Aldrig hade man väl sett uschligare mynt och i folkmun kom de att kallas fiskfjäll, fjäll, sillfjäll och sillögon (se Pengar i folkmun av Monica Golabiewski Lannby). Med en samling sådana mynt på bordet måste man vara försiktig. En kraftig nysning skulle få mynten att fladdra iväg.

Nedan visas ett "sillöga" i naturlig storlek. Sätt markören över bilden så expanderar den 3 gånger.

10 öre 1855, Oscar I.
Diameter 12,7 mm och vikt 0,85 gram.



Gravören Lea Ahlborns tidiga alster

Lea Ahlborn anställdes som myntgravör vid Kungliga Myntet 30 mars 1855, en tjänst som hon sedan innehade ända till sin död 1897. "Sillögonen" hör således till hennes tidiga alster och bär gravörsignaturen L.A.


Myntmästare under Riksmyntperioden

Alexander Grandinson var verksam som myntmästare under perioden 1838 - 1855. Han hinner således precis vara med om att introducera Riksmynten innan han dör. Hans myntmästarmärke är ibland AG och ibland enbart G.

Grandinson efterträds av Sebastian Tham, verksam under perioden 1855 - 1876. Thams myntmästarmärke är först T och sedan ST.


Stort och litet AG

Alexander Grandinsons myntmästarmärke - AG - är ibland stort och ibland litet. Huruvida AG är stort eller litet för ett givet "sillöga" är inte så lätt att avgöra om man inte har något att jämföra med. Bilden nedan visar de bägge varianterna


Stort och litet AG på 10 öre 1855.                                                                                                       Foto: Ulf Ståhl, 2011



Stort och litet kungaporträtt Oscar I år 1855

De tioöringar med myntmästarmärket AG (både stort och litet AG) har stor porträttbild av kungen. Tioöringar med myntmästarmärke G finns med två olika porträttbilder av kungen - stort och litet porträtt. Tioöringarna med myntmästarmärke T har liten porträttbild av kungen.

Att det finns två olika porträtt av kungen 1855 har varit känt länge, men de gängse sätten att beskriva skillnaderna har inte varit så enkla att ta till sig vilket givit upphov till missförstånd.

"stort porträtt"

"mindre porträtt"

I Sveriges Mynt av Ahlström, Almer och Hemmingsson beskrivs skillnaderna som:
    Större porträtt, långt skägg - mindre porträtt, kort skägg.

I Svensk Myntförteckning av Hamrin och Hyllengren beskrivs skillnaderna som:
    Stor bild med kraftig kant och pärlring - mindre bild med smalare kant.

Att bedöma huruvida det är stort eller litet porträtt respektive långt eller kort skägg är inte lätt ens i kraftig försoring, men ett knep att särskilja porträtten åt är att titta på kungens hårfäste. Det större porträttet visar den mer åldrade kungen med högt hårfäste. Det mindre porträttet återger en yngre kung med normalt hårfäste.


"Större porträtt".   Se utformningen av hårfästet,
det är högt


"Mindre porträtt".   Se utformningen av hårfästet,
det är normalt



1857-59 - porträttbilder med låg relief

Under åren 1857-59 (då myntmästarmärket ST dyker upp på tioöringarna) ändras Oscar I:s porträttbild rejält. En detalj är att pipskägget blivit längre men den mest iögonfallande detaljen är att porträtten är utförda i låg relief.



Frånsidans lagerkrans 1855 - oregelbunden

Sillögonens introduktionsår är intressant ur flera perspektiv. Bland annat har frånsidan en oregelbunden lagerkrans och bären kan placeras i kransen på lite olika sätt vilket ger upphov till varianter.

AG


För stort och litet AG är uppsättningen bär alltid denna.


G


En vanlig uppsättning bär för 1855-G.


G


En icke tidigare beskriven uppsättning bär för 1855-G. Åtsidan har "mindre porträtt".



ny
variant

T


En vanlig uppsättning bär för 1855-T.


T


Möjligen är uppsättningen bär 2122-1220,
men ett av bären är i så fall så slarvigt graverat att det sammanfaller med bladet.
Om det kan fastställas att uppsättningen bär är 2112-1220
är det en icke tidigare beskriven variant.



Frånsidans lagerkrans 1857-59 - regelbunden

Under perioden 1857-79 (då vi har myntmästarmärket ST och låg relief på kungaporträttet) är frånsidans lagerkrans regelbunden. Det innebär bland annat att bären alltid är symmetriskt utplacerade parvis.

ST


Under åren 1857-59 har frånsidorna en regelbundet uppbyggd lagerkrans
och bären är symmetriskt utplacerade parvis.



Märkliga omskrifter - Oscar I

Oscar I:s tioöringar uppvisar en hel del egendomligheter när det gäller omskrifterna på åtsidan. En trolig förklaring till detta är myntets minimala storlek. Det kan inte ha varit lätt att punsa in de pyttesmå bokstäverna. Se följande exempel.


10 öre 1858, Oscar I.   Första R i NORR ser ut att ha havererat.
              G i G.O.V. är dubbelpunsat (rest upptill).
              Andra S i SVERIGES sitter för lågt.
              Snedställt K i KONUNG.

Enligt en artikel i Myntkontakt nr 6 aug 1973 är det någon som har hittat ett illa punsat SVERIGES på ett sillafjäll 1855.


Hamrin har givit denna variant nr 69q i SMF-boken.



10-öringarna under Karl XV

Under Karl XV:s tid återges kungens porträtt åter i hög relief. Karl XV:s porträttbild förekommer också i två olika utföranden - en mindre och en större. Detta omnämns inte i Sveriges Mynt av Ahlström m.fl. men Hamrin och Hyllengren tar med det i SMF-boken. De hävdar att den mindre bilden förekommer under hela Karl XV:s regeringstid, medan den större bilden dyker upp 1871 (bägge varianterna förekommer detta år).


Under Karl XV:s tid är kungaporträttet i hög relief och frånsidan har regelbunden symmetrisk lagerkrans. Bilden visar ett litet (normalt) kungaporträtt.   1861 var första året för Karl XV:s sillögon.


Stort o litet kungaporträtt Karl XV

Karl XV:s porträttbild på tioöringarna har samma storlek hela perioden - utom år 1871 då en större porträttbild dyker upp. Kungens porträtt finns därmed i två storlekar detta år. Det är inte lätt att se skillnaden. Höjden är densamma men den större porträttbilden är aningen bredare (knappt mätbart).


Kungaporträtt 10 öre 1871, Karl XV.   Normalt respektive bredare porträtt.

Ett knep att särskilja de bägge porträttbilderna åt är att titta på kindbenet. På det större porträttet har kungen ett outvecklat kindben vilket gör att kinden ser insjunken ut. På det större porträttet sitter ögat något närmare ögonbrynet.

En ytterligare skillnad är att ögon och ögonbryn sitter lite högre på det större porträttet vilket gör att kungens panna är något lägre.



Ytterligare varianter av Karl XV:s tioöringar

År 1867 förekommer felstavad omskrift SVERIUES. Även rättstavad omskrift förekommer och bägge varianterna är lika vanliga. Samma år förekommer även upp- och nedvänt A som V i G.O.V.

Precis som för Oscar I:s tioöringar har man ibland haft problem med att punsa in de pyttesmå bokstäverna i omskriften. Detta är ett område som man kan ägna stor tid åt att specialgranska. Här är ett exempel där SVERIGES blivit fel. Om det är felstavat eller resultat av trasig puns är svårt att säga.

             
              Det står SVFRIGES. Trasig puns eller felstavning?           Foto: Gunnar Andersson.




10-öringarna under Oscar II

Under Oscar II:s två första regeringsår lever "sillögonen" kvar som en relik från en svunnen tid. Det sista "sillögat" bär årtalet 1873. Därefter var det slut på Riksmyntepoken.


10 öre 1872, Oscar II.   Åtsidans stamp skadad kl 12.


10 öre 1873 (det sista året för "sillögonen"), Oscar II.   Frånsidans stamp skadad kl 11.


År 1873 råkade man punsa in ett A (upp- och nedvänt) istället för V i SVERIGES.


10 öre 1873 med upp- och nedvänt A som V i SVERIGES.   Foto: Falcoin



SM-nr och SMF-nr

Med SM-nr avses hänvisning till Sveriges Mynt av Ahlström, Almer och Hemmingsson.
Med SMF-nr avses hänvisning till Svensk Myntförteckning av Hamrin och Hyllengren

Årtal    

SM-nr  

SMF-nr

Myntherre  

MM  

Kommentar

1855 67a 69a Oscar I A.G stort AG
1855 67b 69c -""- A.G litet AG
1855 67c 69d -""- G Högt hårfäste "större porträtt"
1855 67d 69h -""- G Normalt hårfäste "mindre porträtt"
1855 67e 69k -""- T
1856 - - - -
1857 68 70a -""- ST
1858 69a 71a -""- ST
1858 69b 71b -""- ST 1858 på 57
1859 70a 72a -""- ST
1859 70b 72b -""- ST 1859 på 57

Årtal    

SM-nr  

SMF-nr

Myntherre  

MM  

Kommentar

1860 - - - -
1861 42 42a Karl XV   ST
1862 43 43 -""- ST Mycket ovanlig, upplagan okänd
1863 44 44 -""- ST
1864 45 45 -""- ST
1865 46 46a -""- ST
1866 - - - -
1867 47 47a -""- ST
1867 - 47d -""- ST Upp- och nedvänt A som V i G.O.V.
1867 - 47e -""- ST Felstavat SVERIUES
1868 - - - -
1869 48 48a -""- ST
1870 49 49a -""- ST
1871 50 50a -""- ST
1871 - 50c -""- ST Större porträttbild

Årtal    

SM-nr  

SMF-nr

Myntherre  

MM  

Kommentar

1872 42 2 Oscar II   ST
1873 43a 3a -""- ST
1873 43b 3b -""- ST Upp- och nedvänt A som V i SVERIGES


Upplagor

Årtal    

Upplaga

1855 1 358 560
1856 -
1857 1 006 640
1858 354 000
1859 1 683 790
1860 -
1861 304 566 *)
1862 upplagan okänd **)
1863 -
1864 449 430 ***)
1865 560 240
1866 -
1867 609 310
1868 -
1869 209 650
1870 383 700
1871 1 162 460
1872 120 000
1873 635 440

    *) K-A Wallroth anger 304 566 exemplar men SM-boken anger 578 716 exemplar

  **) endast ett fåtal exemplar producerades

***) en del med 1863




Sonesgården den 5 april 2012

Lennart Castenhag



Dokumenthistorik

2012-04-05     Ny variant av 1871 med "felstavat" SVERIGES
2011-11-30     Lagt in bättre bild som visar skillnaden mellan stort o litet AG
2011-10-12     Lagt in bättre bild KXV "stort porträtt"
2011-02-02     Ersatt bild 10 öre 1865 med 10 öre 1861.
Rättat ett skrivfel i brödtexten under rubriken "Frånsidans lagerkrans....". Ändrat till "frånsidans".
2011-01-14     Ny bild för att jämföra stort o litet porträtt Karl XV.
2010-12-20     Ersatt dubbelvisning (både åt- och frånsida) KXV från 1871 till 1865.
2010-12-09     Fel KXV "större bild" utlagd i förstautgåvan.
Felet upptäckt av Ulf Ottosson. Tack Ulf för att du gjort mig uppmärksam på fadäsen.
Rätt KXV 1871 "större bild" utlagd. Kompletterat texten kring detta.
2010-12-04     En första utgåva