Bland tolvskillingar,
      runstycken och sillögon

Under Carl-Johans tid var mynträkningen minst sagt komplicerad på grund av att man sedan medeltiden ”lappat och lagat” i mynträkningen i olika omgångar.

År 1835 skulle svenska folket hantera följande:

• 1 Riksdaler Specie, ett silvermynt (därav slangordet ”spänn”).
  Det fanns även 1/2, 1/4, 1/8, 1/12 och 1/16 Riksdaler Specie.
• 1 Riksdaler Banco (sedlar utgivna av Riksbanken)
  = 48 Skilling Banco (kopparmynt).
• 1 Riksdaler Riksgälds (sedlar utgivna av Riksgälden)
  = 48 Skilling Riksgälds (men sådana mynt fanns ej) = 32 Skilling Banco (kopparmynt).

Följande samband skulle människorna hålla i minnet:

• 1 Riksdaler Specie = 4 Riksdaler Riksgälds
• 1 Riksdaler Banco = 1½ Riksdaler Riksgälds
• 1 Skilling Banco = 1½ Skilling Riksgälds

Av detta följer att

• 1 Riksdaler Banco = 72 Skilling Riksgälds
• 1 Riksdaler Specie = 192 Skilling Riksgälds

              2 Sk b:o                     1 Sk b:o                 2/3 Sk b:o       1/3 Sk b:o   1/6 Sk b:o

Bancomynt gjordes i koppar men folk ville hellre referera till den svagare valutan Skilling Riksgälds. Ett pris i Skilling Banco räknades därför gärna om till Riksgälds.

Det är nu det intressanta inträffar att begreppet ”tolvskilling” uppfinns av människorna trots att något sådant mynt inte präglas – och med det avsåg man 12 Skilling Riksgälds.

Enligt vad som visats ovan kan vi förstå att

• 1 Riksdaler Specie = 192 Skilling Riksgälds
• 1/16 Riksdaler Specie = 192/16 Skilling Riksgälds = 12 Skilling Riksgälds

Och myntet 1/16 Riksdaler Specie fanns ju. Alltså fick det heta ”en tolvskilling”. Begreppet ”tolvskilling” kom sedan att leva kvar i folks medvetande långt efter det att både Riksdaler Specie och Skilling hade mönstrats ut av olika myntreformer. Varför just tolvskilling blev så populär som myntvalör kan vi bara spekulera i, men kanske var det en valör som var av lämplig storlek i daglig handel. Med hänsyn till inflationen motsvarade en tolvskilling från slutet av 1830-talet 15 kronor i dagens penningvärde.

En "tolvskilling" från 1835

Myntreformen år 1855

År 1855, under Oscar I, genomfördes en myntreform i syfte att radikalt förenkla myntsystemet. Ett decimalsystem skulle ersätta räkning med tredjedelar, fjärdedelar, sjättedelar, åttondelar osv. Den nya valutan hette Riksdaler Riksmynt och det gick 100 öre på ett sådant mynt.

Så här i efterhand kan vi tycka att det var genialiskt, men då reformen genomfördes mottogs den med stor skepsis. Det trycktes därför tabeller för omräkning mellan det gamla och det nya systemet. I Kongl. Maj:ts Nådiga Förordningen står det att värdet av 4 Riksdaler Riksmynt var 1 Riksdaler Specie. Det står också att 1 öre = 1,44 runstycke silver = 3,84 runstycken banko = 5,76 runstycken riksgäld. Runstycke silver var en benämning på det gamla myntet 1 öre Silvermynt i silver. Runstycke banko var 1/12 skilling banko. Runstycke riksgäld var 1/12 skilling riksgäld.

Titelbladet till handboken för decimalsystemet Utdrag ur förordningen för decimalsystemet

Ett runstycke från 1778

Ett tolftedels skilling från 1802 som även det kallades runstycke

Det folk nu insåg var att det nya myntet 25 öre var en 1/16 av en Riksdaler Specie. Så behändigt. Så har vi ju vår kära tolvskilling här igen!	En "tolvskilling" från 1859
Men samtidigt fick svenska folket en 10-öring i silver som var det minsta mynt man hade sett. Myntet hade en diameter av 12,7 mm och fick därför namnet "sillöga" eller "sillfjäll". Aldrig förut hade man väl sett ett så uschligt mynt.	Ett "sillöga" från 1857

Myntreformen 1873

År  1873  var  det  dags  för  ny  myntreform. 1 Riksdaler Riksmynt blev 1 Krona och det gick 100 öre på Kronan. Men 25-öringen fanns ju kvar, dvs tolvskillingen. Med hänsyn till inflationen blir en ”tolvskilling” från 1898, omräknat till dagens penningvärde, värd omkring 11 kronor.

Ett "tolvskilling" från 1898

Sonesgården den 9 september 2011

Lennart Castenhag

Dokumenthistorik

2011-09-09	Lagt in bättre bilder på runstycke 1778 och 1802
2007-12-16	En första utgåva..