Sonesgården - Ett gammalt besman

Ett gammalt besman

Jag köpte ett gammalt besman på en auktion. Det var lite rostigt men ändå funktionsdugligt. Jag drar mig till minnes att jag flera gånger kommit i kontakt med denna typ av våg i svensk litteratur. Det var ju ett bruksföremål med stor spridning både bland bönder och handelsmän förr i världen. Vid marknadsfärder, då det kunde gå hett till, var det nog bra att ha ett besman till hands om man ville freda sig. Den tunga järnklumpen i änden på en stålstång kunde säkerligen ge avsevärda blessyrer.

En skala på en stålstång visar vikten.

Ursprungligen var besmanet gjort av trä, men på 1700-talet började man i Sverige att tillverka besman av järn. Sådana kunde man se vid torghandel för vägning av fisk ända in på 1970-talet.

På grund av besmanets bristande noggrannhet har den svenska statsmakten sedan slutet av 1500-talet försökt att begränsa dess användning, och sedan 1973 är det förbjudet att tillverka besman för användning i dagligvaruhandel.

Pyndaren är urtypen för den här gruppen av vågar. Pyndaren användes i romarriket för 2000 år sedan och man tror att besmanet kom till Sverige under vikingatiden då svenskarna via de ryska floderna fick kontakt med medelhavskulturen.

Om du vill läsa mer om pyndare,
klicka << här >>

På detta besman är avståndet mellan motvikt och krok konstant.
Jämviktspunkten är flyttbar och bestämmer vikten av det som
hänger i kroken.

Här är avståndet mellan jämviktspunkt och krok konstant, men det beslag
som handtaget och kroken sitter på kan förskjutas utmed stålstången.

Besmankonstruktionen är både genialisk och optimistisk. Den är genialisk eftersom den är så enkel att tillverka och enkel att använda, men den är optimistisk eftersom den inte är särskilt noggrann. Konstruktionen bygger ju på att man läser av en skala på en hävstång. Vem vet om den skalan är att lita på.

Ett besman av trä. På trästavens undersida finns ett antal hack utskurna
som vart och ett representerar en vikt. Det hack vid vilken jämvikt råder
bestämmer vikten av det som hänger i kroken.

En pyndare. Här är det motvikten som är flyttbar utmed en stång. De stora
vågarna för vägning av järn i Sverige under 1600- och 1700-talet fungerade
också enligt denna princip.

Sonesgården 13 september 2012

Lennart Castenhag

Dokumenthistorik

2012-09-13 Kompletterat med länk till ytterligare läsning om pyndare.

2005-10-13 En första utgåva.