Sonesgården - Kannor

Mjölkkannor, saftkannor, kaffekannor - ja kannor för olika ändamål har vi väl alla växt upp med. Man var kommer uttrycket kanna ifrån?

Det visar sig att uttrycket är mycket gammalt och är egentligt ett svenskt målkärl, dvs ett svenskt rymdmått. År 1665 bestämdes att detta målkärl skulle bli enhetligt för hela riket och det skulle ha en volym motsvarande 2,617 liter i dagens mått. Det bestämdes också att det skulle gå 2 stop på en kanna.

År 1855 infördes decimalsystemet i Sverige, och det är intressant att se hur det urgamla volymmåttet "kanna" överlevde utan att ändras. Kannan införlivades i det nya systemet och det bestämdes att det skulle gå 10 kannor på en kubikfot och 100 kubiktum på en kanna.

Så här såg det således ut efter år 1855:

1 fot = 0,2929 m
1 tum = 0,02969 m

1 kubikfot blir således 26,17 liter (dvs 10 kannor)
1 kubiktum blir således 0,02617 liter (dvs 1/100 kanna)

År 1889 övergick vi i Sverige till metersystemet varvid kannan officiellt mönstrades ut som volymmått. Istället började vi använda oss av begreppet liter (från franskan).

Till vänster en mjölkkanna från mitten av 1900-talet. Till höger en kopparkanna från första halvan av 1800-talet
med volymen 3/8 kanna (dvs i det närmaste en liter). Katten Elsa undrar vad husse håller på med.

Vänder vi på kopparkannan kan vi se att dess volym är 3/8 kanna. Vi kan också se stämpeln SB som visar att kopparkannan tillverkats vid Skultuna Bruk någon gång under perioden 1825-40.

3/8 K är det stämplat på undersidan. Där finns också stämpeln SB som visar att kopparkannan tillverkats
vid Skultuna Bruk någon gång under åren 1825 - 1840.

Kannan

Ett urgammalt rymdmått