.
Gamla prylar
Skapad 2011-10-28
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
.
Om man på 1800-talet ville väga lätta varor som till exempel kryddor, medicin och lin använde man sig av små besman med låg vikt. På bilden nedan visas två sådana. Det främre besmanet kommer från Jönköpingstrakten, och det bakre kommer från Medelpad. Bägge besmanen har metallstift inslagna i vågbalken som markeringar för olika vikt. Inga symboler finns invid stiften. Man får själv hålla reda på stiftens betydelse.
Det kortare besmanet är svarvat i ett stycke och lackat. Klunsen är helt och hållet i trä (utan något inlägg). Det längre besmanet är också svarvat i ett stycke. Klunsen har gjorts ihålig och i hålet har en blytyngd pressats in.
Det främre besmanet har en total längd 238 mm och det bakre har längden 333 mm.
Besmanet ska hänga i en trådöggla som flyttas utmed vågbalken tills jämvikt uppnås. Som alltid för den här typen av vågar är precisionen störst närmast klunsen.
1 lod motsvarar 13,28363 gram.
Det första metallstiftet närmast klunsen markerar vikten 1 lod, sedan finns ytterligare stift för varje lod. Den åttonde markeringen har tre stift eftersom 8 lod är lika med ett kvarts skålpund. Mellan klunsen och första stiften har någon skurit in ett hack i vågbalken för att markera ett halvt lod. Avstånden mellan stiften vid 4 lod är ungefär en centimeter. Min gissning är att man med denna våg uppskattade vikten av lasten i kroken till hela och halva lod upp till 8 lod. Vikter över 8 lod kan bestämmas på ett ungefär.
Vågen läggs på en tunn metallsticka så att en stiftmarkering i vågbalken berör metallpinnen. En plastmugg hängs i kroken och fylls tills jämvikt uppnås. Förfarandet upprepas upp till 8:e markeringen.
Labuppkopplingen från sidan. Besmanet balanserar på en tunn metallsticka. Tejpbiten utvisar aktuellt mätläge.
Min labuppkoppling framifrån. Plastmuggen fylls tills jämvikt uppnås. Muggen med sitt innehåll vägs på en våg med en upplösning av 0,05 gram.
I diagrammet har jag försökt visa spridningen i mätresultaten med hänsyn till trådögglans placering vid jämvikt. Placeringen av trådögglan på vågbalken uppskattas kunna ske med en noggrannhet av 1 millimeter. Vid 8 lod är spridningen 1/3 lod (4,4 gram) inom 1 millimeters förskutning utmed vågbalken.
Av diagrammet framgår att vågen generellt visar aningen för låga värden. En verklig last av 8 lod ger jämvikt en millimeter under 8-lodsmarkeringen. Det krävs en last av 8 1/3 lod för att ge jämvikt vid 8-lodsmarkeringen. Vågen är således till fördel för kunden.
Eftersom en trådögglas placering utmed vågbalken ligger till grund för att bestämma vikten av det som hänger i kroken är vågens noggrannhet sannolikt inte högre än 1/2 lod. Det finns ju inga skalstreck mellan lodmarkeringarna. Ovanför 8-lodsmarkeringen finns ytterligare stiftmarkeringar, men frågan är om det är så meningsfullt att använda vågen för högre vikter än 8 lod.
Det lite längre besmanet har karaktären av hemmagjort allmogeföremål. Man kan tänka sig att ägaren hade det med sig när han skulle köpa eller sälja lin. På vågbalken finns metallstift inslagna. Närmast klunsen är det dubbla stift vilket ska betyda 1/2 lod. Därefter följer enkla metallstift upp till 16-lodsmarkeringen som också är dubbla stift.
Närmast klunsen (upp till omkring 2 lod) kan möjligen vikter med 1/4 lods noggrannhet avläsas, men generellt har vågen sannolikt använts för att fastställa vikter på hela och halva lod upp 16 lod (dvs 1/2 skålpund). Det finns markeringar även ovanför 16 lod men där har vågen begränsat användningsområde på grund av den lägre precisionen.
Det är förvånande att se hur väl kalibrerad denna våg är. Mätfelet vid 16 lod är nästan försumbart. Av diagrammet framgår att mätfelet är som störst vid 11 lod, men det ligger ändå inom vad som kan anses vara acceptabelt.
Det kortare besmanet ser lite mer "officiellt" ut och har kanske använts i en handelsbod eller liknande för att väga upp kryddor och mediciner. Det är något förvånande att dess mätnoggrannhet är något lägre än det andra besmanet.
Det något längre besmanet (av allmogetyp) har på grund av sin längd ett större effektivt mätområde. Man kan tänka sig att personen som ägde detta besman även hade ett stort skålpundsbesman med sig när han skulle göra affärer.
Som jämförelse visas de två besmanen tillsammans med ett stort skålpundsbesman från 1794.
Sonesgården 28 oktober 2011
Lennart Castenhag
2011-10-28 En första utgåva.
