Målkärlet 1 kappe

Ett målkärl finns här på gården med volymen 1 kappe, dvs 4,58 liter. Målkärlet har sitt ursprung i trakten av Östersund och har sannolikt använts av någon bonde för att mäta upp spannmålsprodukter i något officiellt sammanhang, kanske skattebetalning.

Följande märkningar kan utläsas på sidan:
      IPL omgivet av 3 kronor
      1843
     
      Längst ned en 3:a och en krona på skarven mellan sidan och botten.

I varje hörn på ovansidan finns kronor instämplade. Även på bottens insida finns en stämpel.

Kronornas utseende

Kronorna som instämplats visar att det är en kronans tjänsteman som satt sin signatur på målkärlet. Det intressanta här är att kronorna visas i kraftigt perspektiv, dvs de visas snett underifrån så att man ser kronringen som en oval, nästan som en cirkel. Jag vet inte hur vanligt detta är, men jag tror det är vanligare att man visar kronorna från sidan (med måttligt perspektiv).

En krona stämplat på ett annat målkärl (2 kannor).

En krona stämplat på det målkärl som här beskrivs. Observera att man ser kronringen nästan rakt underifrån, men kronbågarna visas från sidan.

Hur stämplarna ska tydas

IPL 1843 betyder att målkärlet kontrollerats av justeraren Jonas Petter Lindh 1843.

Lindh (1801-1844) utnämndes till justerare i Jämtlands län år 1841 och han innehade tjänsten till sin död 1844. Lindh hade således en kort karriär som justerare (han blev ju inte heller gammal), men det målkärl som här beskrivs har i alla fall kontrollerats av honom.

Vad 13/2 ska betyda var jag först väldigt osäker på, men nu har jag förstått att det betyder 13 februari. På ett annat målkärl som justerats av Lindh strax före jul 1840 finns datum instämplat på likartat vis. Se bilden till höger.

Trean och kronan längst ned är instämplade för att knyta botten till just 13 februari (bara trean från datumet tas med). Om någon skulle få för sig att ta bort botten och sänka kärlets höjd för att därefter sätta tillbaka botten, skulle tilltaget upptäckas. På kärlets överkant finns stämplar som gör det omöjligt att hyvla ner höjden uppifrån.

Skulle lådan tåla en kontroll idag?

Bottenytan är 168 x 168 mm och höjden är 165 mm, vilket ger en volym av 4,66 liter. Rätt volym för 1 kappe är 4,58 liter vilket ger en felmarginal av endast 2%.

Enligt den kungliga förordningen från 1733 skulle kappen vara kubisk och dess sida skulle vara 5,6 decimaltum. En decimaltum är 1/10 fot = 29,6892 mm. En kub med sidan 5,6 decimaltum blir därmed 4,59 liter.

Vi kan se att målkärlet inte är en exakt kub. Bottenytan är lite för stor och höjden är lite för låg. Kan det vara så att snickaren sänkte höjden när han upptäckte att han gjort avsteg från normen? Han skulle i så fall ha kunnat hyvla bort ytterligare två millimeter på höjden, men han ville kanske ha en liten felmarginal på plussidan i händelse av att kronans justerare var överdrivet nitisk.

Besiktningsintervall för målkärl i Jämtlands län

Som framgår enligt ovan har målkärlet endast kontrollerats en gång - sannolikt då det var nytt. Ett annat målkärl från samma län som jag beskrivit hade kontrollerats vid två tillfällen med 16 års intervall. Ett tredje målkärl, från Kalmar län som jag också undersökt, hade kontrollerats varje år under lång tid.

Kan det vara så att kontrollrutinerna i Norrland var mycket annorlunda jämfört med i Småland?

Ett målkärl i synnerligen gott skick

Målkärlet är synnerligen i gott skick. Nästan inga skavanker och inga rötangrepp. På den gård där målkärlet har hört hemma har man tydligen varit mycket rädd om det.

År 1855 gick vi över till decimalsystemet, och det skedde under en övergångsperiod fram till 1863. Från och med 1 jan 1863 var det alltså förbjudet att använda målkärl av typen kappe (men kanna gick bra eftersom den kom att leva vidare i det nya systemet). Även alnmåtten gick definitivt ur tiden 1863. Besmanen av trä förbjöds att användas efter 1 jan 1859.

Kappen har således pensionerats någon gång under åren 1855 till 1863. Att det idag är i så gott skick får vi vara tacksamma för så att vi får en inblick i hur noga man var vid uppmätning av spannmål i det gamla bondesamhället för länge sedan.

Kanna och kappe samtidigt inom samma län?

Målkärlet 2 kannor, som jag också har studerat, användes också i Jämtlands län på 1800-talet. Nog är det märkligt att dessa bägge målkärl (så lika till volym) förekom nästan samtidigt - eller var det så att 2 kannor ersatte kappen för spannmålsuppmätning till skolläraren och prästen?

Något om svenska mått

Kappen finns omnämnd i finska fogderäkningar från år 1515, men det som vi idag kallar Finland var ju en del av Sverige på den tiden. Kappen var ett målkärl för torra varor som under 1600-talet standardiserades för hela riket till 1/32 av en tunna.

Observera att det var olika målkärl för torra och våta varor. En tunna för torra varor hade volymen 146,55 liter. En kappe fick då volymen 4,58 liter. En tunna (för torra varor) motsvarade även 56 kannor. En kappe blir då 56/32 kannor = 1 3/4 kannor.