En trälåda med
    dyrbara mått  

Det första jag kom att tänka på var att den kanske var ett mätverktyg för säd eftersom den hade formen av en kub och rymde ungefär 20 liter. Men när jag började läsa i tabeller över gamla rymdmått stämde inte volymen 20 liter in på någon av de mått som fanns med. Jag blev fundersam.

En dag fick jag en ledtråd. Ett kompendium med namnet Allmogens mål, mått och vikt damp ned i min brevlåda från ett museum i Vimmerby och via Nätet fick jag tag på en forskningsrapport om Mått- och viktsystemens utveckling i Sverige sedan 1500 talet av Mats Morell på avdelningen för ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Det var bara att sätta sig ned och läsa.

Vad jag kom fram till kan du se nedan. Ett antal ytterligare böcker fick bidra med fakta och jag har vävt samman allt detta med egna slutsatser. Att det fanns så mycket att berätta om en gammal trälåda det kunde jag inte ana.

På 1200-talet och några hundra år framåt kom ett av den tidens bruksföremål att få särskilt stor betydelse för människor på svenska gårdar – skäppan. På ett avgörande sätt grep detta föremål in i människors vardag, ty det styrde fördelningen av säd mellan gårdar och människor. Till och med tiondet till kyrkan utmättes med skäppa. Man skulle kunna säga att skäppan identifierades med människors möjligheter att få bröd på bordet.

Ordet ”skäppa” var således ett värdeladdat ord för gemene man på medeltiden. Att det var så kan man sluta sig till av de talesätt som överlevt fram till våra dagar. Här är ett exempel: ”skäppan full” vilket betyder ”i rikligt mått”.

I bibelöversättningen från 1917 finns följande passus som många människor ännu citerar:

Kärl som förr i tiden användes för att mäta volym kallades för målkärl. Och skäppan var ett målkärl för säd med en volym av 20 liter2 eller däröver. Skäppan hade nämligen olika volym i olika delar av landet. Ibland gick det 4 skäppor på en tunna och ibland gick det 6 skäppor. Men nu var det så att målkärlet tunna också varierade i volym i olika landsändar vilket ytterligare bidrog till variationsrikedomen för skäppan. Så här kunde det se ut på 1550-talet när det gällde 1 tunna säd:

Om en skäppa var 1/6 tunna i Dalarna, skulle dess volym i denna landsända motsvara 20 liter vilket stämde med den trälåda jag berättat om inledningsvis.

När Sverige passerat medeltiden försökte myndigheterna att standardisera rymdmåtten för att skapa enhetlighet i riket. För torra varor (t ex säd) skulle målkärlen tunna, spann och kappe användas. Men allmogen fortsatte att använda sina skäppor som sedan urminnes tider dikterat deras villkor för tillgång på bröd.

År 1665 genomförde Georg Stiernhielm en standardisering av svenska mått och det fastslogs att det gick 2 spann3 på en tunna och 16 kappar på en spann. Omräknat till våra dagars mått motsvarade en tunna på den tiden 146,6 liter. Observera att det gällde torra varor. För våta varor, t ex insaltade varor gällde andra mått ( 1 tunna = 125,6 liter).

1733 års förordning syftade till att bringa ytterligare ordning i volymmåtten. Det förordnades dessutom att målkärlet skäppa ej längre fick användas i Sverige.

År 1855 infördes en genomgripande förändring i Sverige för att mäta volym – kubikmåttet. Man kan anta att detta nya synsätt var ytterligt förvirrande för gemene man. Nu skulle t ex kubikfot användas för att mäta säd! Inte undra på att ”skäppemålet” bevarades i all hemlighet så att det skulle bli möjligt att förstå vilken mängd säd man egentligen hade fått.

År 1889 infördes metersystemet i Sverige. Det hade uppfunnits i Frankrike under franska revolutionen hundra år tidigare. I och med denna reform fick Sverige ocskså begreppet "liter" vilket motsvarade 1 kubikdecimeter.

I den takt som människor skaffade sig en relation till det nya litermåttet trängde det undan användningen av den gamla skäppan. Den stora vinsten för människorna var nog att det nu gick lättare att förstå varandra när säd skulle byta ägare över stora avstånd i landet.

Idag används skäppor ej längre – utom i gamla talesätt.