Böhmen och
        greven av Luxemburg

Böhmen har fått sitt namn av den keltiska folkstam som romarna kallade boihaemum. På 500-talet erövrades området av tjeckerna och på 600-talet tillhörde Böhmen den slaviske kung Samos välde. På 800-talet ingick Böhmen i det Mähriska riket som var en del av Karl den stores Frankerrike. När det Mähriska riket föll sönder 870 blev Böhmen ett hertigdöme med självstyre inom Frankerriket under ledning av Wenzel I, den förste hertigen av den Premyslidiska ätten. Han mördades 935 och blev senare Tjeckiens nationalhelgon. Kristendomen hade börjat få fäste i Böhmen på 800-talet och ett biskopssäte etablerades i Prag 973.

Karls stores rike omkring år 800. I öster under rubriken "västslaver" återfinner vi Böhmen.
Som framgår av kartan har Karl den store begränsad kontroll över denna region.

Den siste kungen av den Premyslidiska ätten var Wenzel III som mördades år 1306 efter endast ett år på tronen. Han efterträddes av Henrik av Kärnten (1306-10) som avsattes av Johan av Luxemburg på initiativ av den mördade kungens syster Elisabet. [1]  Därmed kom den luxemburgska ätten på Böhmens tron.

Resultatet av äktenskapet mellan Johan av Luxemburg och Elisabet blev sonen Karl IV som blev kung av Böhmen 1346. Han var också kejsare av det tysk-romerska riket (1355 –1378). Under Karl IV:s regeringstid blomstrade Prag. Bygget av Sankt Vitus-katedralen påbörjades 1344 (den blev färdig 1929), och kvarlevorna efter Wenzel I flyttades till katedralen.

Universitetet i Prag grundades 1347. Det är därmed ett av Europas äldsta universitet. Prag var vid den här tiden Europas tredje största stad. Idag är staden upptagen på Unescos världsarvslista.

Under 1300-talet och i början av 1400-talet ingick Böhmen i det Tyskromerska riket med de böhmiska kungarna som tyskromerska kejsare. I slutet av 1400-talet kom Böhmen under utländskt inflytande, och efter 1526 ingick Böhmen i det Habsburgska väldet (Österrike, Ungern, Böhmen). Efter första världskriget 1918 bildades Tjeckoslovakiska republiken som delades 1993 varvid Tjeckien bildades.

Centraleuropa år 1190.

Johan I av Luxemburg (Johan den blinde)

Johan I av Luxemburg (f.1296 d.1346), kung av Böhmen från 1310.

Johan var son till den Tysk-Romerske kejsaren Henrik VII och Margaret av Brabant. Han ansågs vara en inkarnation av den ideala riddaren – en stor hjälte vid tornerspelen.

Johann växte upp i Paris och studerade vid Sorbonne. När Henrik VII valdes till tysk kung år 1308 fick Johann grevskapet Luxemburg som förläning. Strax därefter lockades han till Böhmen av den böhmiska prinsessan Elisabet för att avsätta Henrik av Kärnten vilket också lyckades.

Han blev Böhmens kung 1310 och han vara gift med Elisabet 1292-1330. Paret fick 8 barn, däribland:

    - Karl IV (1313-1378), kung av Böhmen och kejsare av Tysk-romerska riket.
    - Ottokar (1316-1378), prins av Böhmen.

Johan var gift med Beatrice av Bourbon 1334-1346 och paret fick sonen
Wenceslaus 1337-1383, hertig av Luxemburg och Brabant.

Johans utomäktenskaplige son Nicolas var patriark av Aquileia 1350-58.

Johan led av en ärftlig ögonsjukdom som gjorde honom blind på äldre dagar, därav öknamnet. Trots sin ögonsjukdom deltog han i stridigheterna på fransk sida mellan Frankrike och England. Han stupade i slaget vid Crécy 1346.

           
            Centraleuropa år 1512.

I Prag i Böhmen slog Johan av Luxemburg groschen med "turnosen" som förebild. Groschen från Prag blev särskilt populära i det medeltida Europa eftersom de höll så hög silverhalt. Den sista Pragergroschen slogs 1547, men då var det också slut på den europeiska medeltiden.

Pragergroschen 1310 - 1346,  Johan I,  Böhmen

27 mm   3,87 g.   Ref:  Fiala 817,  Saurma 396.   id 2178   Foto L Castenhag.

Åtsidans omskrifter: + DEI GRATIA REX BOEMIE. + IOHANnES PRIMVS.
Med Guds nåde Böhmens kung.   Johan I
Bildmotiv: en krona

Frånsidan omskrif: GROSSI PRAGENSES
Groschen från Prag
Bildmotiv: det böhmiska lejonet med kluven svans.

Pragergroschen 1310 - 1346,  Johan I,  Böhmen

28 mm   3,51 g.   Ref:  Fiala 817,  Saurma 396.   Foto Ilya Zoblin.

Åtsidans omskrifter: + DEI GRATIA REX BOEMIE. + IOHANnES PRIMVS.
Bildmotiv: en krona

Frånsidan omskrif: GROSSI PRAGENSES
Bildmotiv: det böhmiska lejonet med kluven svans.