.
Kultur- o idehistoria
Uppdaterad 2013-03-17
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
.
I början på 1990-talet var Etruskerna mitt stora fritidsintresse. Jag läste allt jag kunde komma över och jag gick på museum i Stockholm för att se etruskiska föremål "live".
Sedan dess har andra intressen tagit överhanden, men mina gamla anteckningen dök upp häromdagen när jag städade datorn. Här återges mina anteckningar i något omarbetat skick för att passa HTML-formatet. Jag är medveten om att kunskapen om Etruskerna utvecklats under de tjugo år som gått sedan dessa rader nedtecknades, så en del av materialet kan vara förlegat.
| 1000 - 700 Villanovaperioden
I början av perioden etableras de äldsta bosättningarna i området. I slutet av villanovaperioden utvecklas ett alfabet med det grekiska alfabetet som förebild. | 
| |
| 700 - 600 Den orientaliska perioden
Skrivkonsten är fullt utvecklad i det etruskiska samhället. | 
| |
| 600 - 460 Den arkaiska perioden - storhetstiden
Etruskiska kungar i Rom. | 
| |
| 480 - 300 Den klassiska perioden
Etruskerna angrips av Galler och Rom. | 
| |
| 300 - 89 Den hellenistiska perioden
Etruskerna har blivit en del av det romerska samhället. | 
|
Oroligheter kring Medelhavet satte sina spår hos Hettiterna och Grekerna. Även Etrurien utsattes för någon slags invasion.
I Latium strövade fåraherdarna omkring på slätterna - de fåraherdar som en dag totalt skulle komma att dominera området.
Villanovaperioden är den tidigaste perioden i Etruskernas historia. Det är under denna period det etruskiska samhället börjar ta form. Husen har formen av hyddor.
Under 700-talet etablerar grekiska handelsmän livlig handel mellan Etrurien och Grekland.
Enligt legenden skulle Romulus och Remus har grundat Rom 753 fvt, men det är en legend. Årtalet 753 fvt kallas av romarna AUC, dvs Ad Urbe Condita (från stadens grundläggande).
616 - 579. Lucius Tarquinius Priscus, den förste etruskiske kungen i Rom
579 - 535. Servius Tullius, den andre etruskiske kungen i Rom
535 - 509. Tarquinius Superbus, den tredje och siste etruskiske kungen i Rom.
Därefter blir Rom republik.
506. En här bestående av Romare och Greker besegrar Lars Porsenna från Clusium och
dödar hans son vilket gör slut på Etruskernas hot mot Rom.
396. Romarna erövrar den etruskiske staden Veii.
390. Clusium och Rom invaderas av Gallerna.
340 - 338. Rom besegrar det latinska förbundet.
326. Samniter och Romare i strid med varandra.
311. Några etruskiska städer som ännu inte blivit romerska, gör uppror, men blir slagna.
295. Etruskerna allierar sig med Gallerna och Samniterna men besegras av Romarna
vid Sentinum.
283. En här av Etrusker och Galler blir slagna av Romarna nära sjön Vadimo.
Alla etruskiska städer är nu inkorporerade i det Romerska riket.
280. Den etruskiska staden Volsinii jämnas med marken av Romarna. Händelsen inleder
en epok av systematisk plundring av etruskiska konstföremål i hela Etrurien.
218 - 201. Under det andra puniska kriget förblir Etruskerna lojala mot Romarna.
196. Romarna slår ned en revolt iscensatt av etruskiska slavar. Detta är den sista
etruskiska revolten.
Etruskerna kallade sig själva för Rasna eller Rasenna. Grekerna kallade dem Tyrrhenoi och Romarna kallade dem Etrusci eller Tusci. De etrusker som kom i kontakt med grekiska handelsmän på 700-talet, tog upp deras alfabet och formade om det för att bättre passa det etruskiska tungomålet.
Via handelsvägarna norrut över Alperna kom Etruskerna i kontakt med germanska stammar, och det är mycket troligt att det germanska runalfabetet har kommit till etruskisk användning och modifierats. Det är belagt att Romarna övertog skrivkonsten från Etruskerna, och det latinska alfabetet kom till med några små justeringar av det etruskiska alfabetet.
Enligt Herodotos härstammade Etruskerna från Lydien, men idag förefaller denna teori inte sannolik. Lydiskan var ett indoeuropeiskt språk, och det var inte etruskiskan. Etruskiskan uppvisar heller inga likheter med något språk vi känner till varför dess ursprung är höljt i dunkel. Möjligen skulle det kunna vara så att Etruskerna var Italiens ursprungsbefolkning.
Idag är den etruskiska litteraturen så gott som helt försvunnen så när som på gravinskriptioner och några korta rader på linneremsor.
Utmärkande drag för det etruskiska samhället var människornas intresse för konst. Varginnan, symbolen för Roms tillkomst, är en etruskisk staty, men har många hundra år senare kompletterats med Romulus och Remus för att anpassas till den gamla myten om Roms uppkomst.
Etruskerna hade också ett stort intresse för musik. Det sägs att man hade med sig musikanter med lyror ute på fälten för att kunna njuta av sång och musik under arbetet.
Ett annat utmärkande drag för det etruskiska samhället är spådomskonsten. Haruspecies, en slags präster, kunde genom att studera inälvor från djur, särskilt levern, förutspå framtiden. Hur denna förmåga har uppstått vet man inte. Något liknande förekom också i Babylonien. Legenden om de Sibyllinska böckerna är välkänd, och det var en etruskisk haruspex vid namn Spurinna som varnade Julius Caesar inför ett av hans fältslag.
Etruskerna delade in sin historia i tidsåldrar som de kallade saecula. Enligt etruskisk tradition skulle deras samhälle bestå i 10 sådana tidsåldrar. Därefter skulle det gå under. Om en saecula är c:a 80 år, dvs så länge som en människa kan leva, stämmer spådomen tämligen väl med vad som sedan skedde. Var det möjligen så att spådomen påverkade historiens gång?
Det finns tecken som tyder på att det under det oroliga 1100-talet f.Kr. har inträffat något som var omvälvande för det enkla etruskiska bondesamhället. Bostäder förstördes och övergavs; försvarsanläggningar byggdes; gravskicket ändrades. Arkeologiska fynd visar att man vid denna tid har haft kontakt med östra Medelhavsområdet. Det var vid denna tid som både det hettitiska riket och den mykenska kulturen utsattes för omvälvande invasioner. Till och med Egypten hotades och Ramses III tvingades utkämpa ett sjöslag mot ”Sjöfolket”.
Om en storskalig invasion har inträffat i Etrurien, borde det ha varit vid denna tid. Om det inte var Lydier som invaderade var det något annat folk från östra Medelhavet som tog med sig nya vanor och kanske också ett nytt språk. Under Villanova-perioden, 1000-700 f.Kr. har en etruskisk järnålderskultur etablerats. Stor skicklighet i metallhantering uppstod och städer börjar växa upp c:a 700 f.Kr. Stadsstaterna börjar ta form och handeln sätter fart över Medelhavet. Fenicierna spelar en central roll i detta sammanhang som redan på 800-talet f.Kr. hade upprättat en handelsstation på Sardinien. Enligt traditionen skall Fenicierna har grundat Kartago år 814 f.Kr.
Greker från ön Euboea etablerade en handelsstation på ön Ischia i Neapelbukten i mitten av 700-talet och under perioden 775-700 f.Kr. var det greker som stod för handelsförbindelserna mellan östra Medelhavet och centrala Italien. Denna handel gjorde att Etruskernas städer blomstrade och det var vid denna tid som skriftspråket importerades till Etrurien. En aristokrati växte fram. Det var också vid denna tid som vinrankor importerades till Etrurien och man lärde sig att göra vin. Chianti är än idag ett välrenommerat vindistrikt. Vinet blev sedan en handelsvara i kontakten med Gallerna. Man skulle således kunna säga att det var Etruskernas förtjänst att man i Frankrike kom att uppskatta vin.
År 616 f.Kr. blir Lucius Tarquinius Priscus den förste etruskiske kungen i Rom. Rom var vid denna tid en anspråkslös samling bosättningar utmed Tiberns stränder. De två efterträdande etruskiska kungarna anlägger staden Rom i mitten av 500-talet f.Kr. genom att bygga avloppstunnlar och dika ut det träsk som senare kom att bli Forum Romanum. Även Jupiter-templet anläggs vid denna tid.
Under 200-talet jämnas den etruskiske heliga staden Volsinii med marken vilket kan betecknas som slutet för det etruskiska samhället. Etruskerna som folk kom att ingå i det romerska samhället, språket används allt mindre för att så småningom glömmas bort och de etruskiska skrifterna kopierades ej längre vilket gjorde att även skriftspråket dog ut.
De etruskiska och romerska handelsvägarna sträckte sig över stora områden - ända till Sverige.
Som framgår av kartan var Marseilles en viktig handelsstation för Etruskerna, men den anlades utsprungligen av Grekerna på 600-talet fvt.
Sonesgården den 17 mars 2013
Lennart Castenhag
