Half Penny 1791
                Liverpool

Staden Liverpool i grevskapet Lancashire blomstrade på 1700-talet. Stadens hamn var en av Storbritanniens viktigaste och det myllrade av människor som hade sitt levebröd av handeln - antingen direkt eller indirekt.

I Liverpool uppstod vid denna tid ett stort behov av mynt av lägre valörer. De kungliga myntverkstäderna verkade inte producera mynt i lägre valörer i tillräcklig omfattning, så en brist på växelmynt uppstod. I Liverpool löste man problemet genom att producera lokala polletter av koppar i valören en halv penny och med en diameter på ca 30 mm. Äntligen fick stadens befolkning betalningsmedel att använda i vardagen.

En närmare titt på polletten

I åtsidans fält ser vi Liverpools stadsvapen med the Liver Bird.

Under stadsvapnet står årtalet 1791 och över stadsvapenet är det en latinsk inskrift med lydelsen DEUS NOBIS HAEC OTIA FECIS, vilket är Liverpools motto. I engelska texter har detta motto fått lite olika översättningar:

Översättningen till svenska blir ungefär: Gud har givit oss denna frihet [från tvingande göromål]

Stadens latinska motto återfinns också på St Georg's Hall i Liverpool. Byggnaden är kulturminnesmärkt och den inrymmer både konsertsalar och rättssalar. Det norra fönstret i Stora Salen är utfört i färgat glas med Liverpools stadsvapen i centrum (med the Liver Bird). Under stadsvapnet finns stadens latinska motto.

I fältet på myntets frånsida finns ett skepp som representerar den viktiga sjöfarten för det växande Liverpool. Över skeppet finns texten LIVERPOOL HALFPENNY.

Liverpools latinska motto

DEUS NOBIS HAEC OTIA FECIS är hämtat ur Publius Vergilius verk Bucolica från år 37 f.v.t. Bucolica består av tio herdedikter (Ecloger) och det är den första Eclogen som innehåller Liverpools motto.

På rad 6 utbrister Tityrus till Melibous: O Meliboee, deus nobis haec otia fecit vilket kan översättas med O du Melibous, Gud har gett oss denna fristund. En ordagrann översättning skulle kunna vara O du Melibous, Gud har gett oss denna stund fri från plikter och göromål.

Skeppsporträttet

Segelfartygen fanns av olika modeller, bland annat beroende på riggens utseende. Om skeppet hade minst tre master och masten längst akterut (mesanmasten) hade gaffelrigg utan råsegel var det ett barkskepp. Ett skepp med minst tre master och med råsegel på alla masterna var en fullriggare. Exempel på fullriggare är skeppet af Chapman som ligger förtöjd i Stockholm.

Av bilden på myntet ser vi att skeppet har tre master och alla master har råsegel. Masten längst akterut har både ett råsegel och ett beslaget gaffelsegel. Det fartyg som här har avbildats är nog ett typiskt handelsfartyg från 1700-talet [1]. Observera kanonportarna. Det gällde att kunna försvara sig mot pirater som ville åt den dyrbara lasten.

Foto: författaren.

Fotnot
----------------------
[1] Björn Landström gav år 1961 ut sitt bokverk "Skeppet" där han med egna teckningar i färg beskriver segelfartyg ur skilda epoker. På sidan 173 har han avbildat ett engelskt handelsfartyg från 1700-talet och det har stora likheter med det skepp som finns på myntet.

Dokumenthistorik

2015-03-10   En första utgåva