.

Kultur- o idehistoria

Uppdaterad 2013-04-05

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

.

Lantgreven
        på den svenska tronen

Så fick han prinsessan och halva kungarike och de levde lyckliga i alla sina dagar.

Så slutade ofta de gamla sagorna, men bröderna Grimm hämtade faktiskt sitt sagoslut ur verkligheten - den medeltida germanska traditionen. Ättlingarna till en avliden kung delade nämligen gärna upp kungadömet mellan sig i generation efter generation.

Här ska vi följa ett exempel som kan tyckas vara hämtat hur en av bröderna Grimms sagor men som slutar i den svenska Frihetstiden.

Hur det började

Frankerriket bestod av ett antal sammanfogade feodala småriken som styrdes av germanska kungar eller stamhövdingar. Aachen var det väldiga rikes politiska och kulturella centrum. År 800 blev Karl den store krönt av påven till romersk kejsare.


Karl den stores rike (Frankerriket) omkring år 800. Aachen var rikets kulturella och politiska centrum.


Frankerrikets tredelning

När Ludvig den fromme fått Frankerriket i arv efter sin far, Karl den store, sträckte det sig från floderna Oder och Donau i öster till Atlanten i väster. År 843, några år efter Ludvigs död, delades riket upp i tre delar av sönerna. Det uppstod en västlig del, en mellandel och en östlig del.


Frankerriket efter delningen i Verdun år 843.

Den östliga delen tillföll Ludvig den tyske, men efter hans död 876 slogs hans rike samman med det mellersta rikets norra del. Det Östfrankiska riket hade skapats. Den västra delen – det Västfrankiska riket – kom att utgöra grunden till det som senare skulle bli Frankrike.

Det här var en mycket orolig tid. Det Östfrankiska riket (som bland annat omfattade det som idag är Österrike, Tjeckien och Belgien) skakades av inre konflikter och stridigheter med grannländerna. Den karolingiska ättens siste kung i Östfrankiska riket var Ludvig barnet (d. 911).

Det Tysk-romerska riket

År 962 kom en ny dynasti till makten i det Östfrankiska riket och landets namn ändrades till det Tysk-romerska riket. Otto I kröntes till dess kejsare. Vid den här tiden bestod riket av ett antal självständiga lantgrevskap.

Hessen blir självständigt

År 1264 blev Hessen ett självständigt lantgrevskap i det Tysk-romerska riket efter att tidigare ha varit en del av Thüringen. Ursprungsbefolkningen i området – den frankiska folkgruppen hessar – har givit namn åt grevskapet. Kassel blev lantgrevskapets residensstad 1277. Det Hessen som här åsyftas hade helt andra gränser än dagens Hessen.


På 1200-talet blev Hessen ett självständigt lantgrevskap i det Tysk-romerska riket

Här är några av lantgrevarna i Hessen från 1200-talet och framåt: [1]

  1247-1308     Heinrich I "barnet"
  1308-1328     Otto
  1328-1377     Heinrich II "den järnhårde"
  1377-1413     Herman II "den beläste"
  1413-1458     Ludwig I

Ludvig I fick två söner, Ludvig II och Heinrich III. Enligt den gamla germanska seden delades grevskapet mellan de bägge bröderna efter faderns död. Ludvig II som var äldst fick den norra delen (Niederhessen) med residensstaden Kassel och Heinrich III fick den södra delen (Oberhessen). Han inrättade sitt residens i Marburg.

Bröderna hade svårt att komma överens om hur gränsen skulle dras mellan sina respektive grevskap. Tvisten utvecklade sig till krig så att ärkebiskopen i Köln tvingades ingripa.


                                                                            Hessen-Kassel                                                 Hessen-Marburg

Efter Philipp ”den ädelmodiges” död 1567 delades Hessen åter. Denna gång i fyra lantgrevskap, men efter 1604 var bara två av dem kvar: Hessen-Kassel och Hessen-Darmstadt.

Hessen-Kassel och stormakten Sverige

Fredrik (f. 1676 – d. 1751) var den äldste av tre söner till lantgreven Karl av Hessen-Kassel (f. 1654-d.1730). Fredrik gifte sig med den svenska prinsessan Ulrika Eleonora 1715. År 1720 kröntes han till Sveriges kung som Fredrik I.

Så fick han prinsessan och HELA kungariket och de levde lyckliga i alla sin dagar.

När Karl av Hessen-Kassel dog 1730 utsågs Fredrik I till lantgrevskapets regent, men han var ju svensk kung så brodern Vilhelm fick representera honom på tronen. Efter Fredriks död 1751 fick Vilhelm regera i eget namn som Vilhelm VIII. Han dog 1760 och efterträddes av sin son Fredrik II.

*   *   *

Det här låter ju bättre än bröderna Grimms sagor, men hur var det egentligen?

Det är inte lätt att hitta någon som gett Fredrik I ett positivt eftermäle. Ulrika Eleonora var ett medel för honom att komma i kontakt med den svenska kungamakten och han lät undanröja Görtz för att bättra på sina möjligheter att nå sitt mål – den svenska tronen.

Så levde HAN lycklig i alla sina dagar – i synnerhet efter det att Ulrika Eleonora gått ur tiden – men som svensk kung blev han starkt ifrågasatt redan under sin livstid.


Sonesgården den 5 april 2013

Lennart Castenhag


Kartor och grafik av författaren.


Fotnot
----------------------
[1] Ordningsnumren för de första lantgrevarna i Hessen skiljer sig åt i olika källor. Om du vill se hur jag kommit fram till de nummer som redovisas i ovanstående, klicka   << här >>

Dokumenthistorik

2013-04-05   En första utgåva