Rom

Roms historia kan indelas i tre perioder:

    Kungatiden 753 f.v.t. - 509 f.v.t.
    Republiken 509 f.v.t. - 27 e.Kr.
    Kejsartiden   27 - 476.
        Därefter var det slut med Västrom.

År 395 delades riket i Västrom och Östrom.

På vidstående bild visas Roms sju kullar.
Den omgivande muren "Serviusmuren", byggdes
av kung Servius Tullius under åren 577-534 f.v.t.

   


AE as från tiden 211 - 206 f.v.t., Rom
Storlek 29,8 x 31,1 mm.   28,040 g   (id 2644)   Ref: vet ej

Se Sear 627 (Roman Coins I, 2000) som visar ett liknande mynt, men det är större.

Åts.: Den skäggprydde Janus                   Frs.: Förstäven av en gallär vänd åt höger.
Under galären finns texten ROMA.

År 212/211 f.v.t. genomfördes en myntreform varvid silvermynten introducerades. Det gick 10 as av ovanstående typ på den nya silverdenaren.

Myntet ovan präglades sålunda under silverdenarens introduktionsperiod i Rom. Se nedan.





AR Denarius från tiden 211 - 206 f.v.t., Rom
Storlek 18,2 x 19,2 mm.   3,935 g   (id 2536)   Ref: Sear 39 (Roman Coins I, 2000)

"Roms första silvermynt"

Åts.: Gudinnan Roma med hjälm.
Hon är vänd åt höger. Ett
X finns bakom henne vilket
är valörbeteckningen, dvs 10 as.
Gudinnan Roma personifierade
staden Rom och den romerska
staten. 		    Frs.: Två figurer till häst som
galloperar till höger. Figurerna
amses föreställa Dioscurerna,
dvs Castor och Pollux.
Under den främre hästen finns
ett ymnighetshorn. Längs ned
på frånsidan står det ROMA.

År 212/211 f.v.t. genomfördes i Rom en myntreform med anledning av det trängda ekonomiska läget som uppstått genom Hannibalkriget. Tidigare hade de romerska mynten varit av brons, men år 211 introducerades silvermynten och de förekom parallellt med bronsmynten.

Det nya silvermyntet kallades denarius. Myntet skulle ha en vikt av 1/72 libra vilket motsvarar 4,5 g. Ordet denarius kommer av det latinska delningstalet deni, dvs 1/10 vilket syftar på att 1/10 denarius motsvarade värdet av 1 as. Mynten försågs också med ett X vilket förtydligade förhållande mellan denarius och as.

Myntet ovan präglades sålunda under denarens introduktionsperiod i Rom.






AR Denarius från år 149 f.v.t. C Junius C f, Rom
Storlek 17,6 x 18,6 mm.   4,030 g   (id 2643)   Ref: Sear 87 (Roman Coins I, 2000)

Åts.: Gudinnan Roma med hjälm.
Hon är vänd åt höger.
Gudinnan Roma personifierade
staden Rom och den romerska
staten. 		    Frs.: Två figurer till häst som
galloperar till höger. Figurerna
amses föreställa Dioscurerna,
dvs Castor och Pollux.
Under hästarna C IVNI CF
Därunder texten ROMA.

X bakom Roma visar att 1 denarius motsvarar 10 as.

C IVNI C F kan tolkas som Caius Junius Caii Filius,
dvs Caius Junius, son till Caius.
Både far o son hette således Caius eller Gaius.





AR Denarius från år 145 f.v.t. M Junius Silanus, Rom
Storlek 17,5 x 17,8 mm.   3,860 g   (id 2655)   Ref: Sear 96 (Roman Coins I, 2000)

Åts.: Gudinnan Roma med hjälm.
Hon är vänd åt höger.
Gudinnan Roma personifierade
staden Rom och den romerska
staten.
Under hakan på Roma finns
ett X (till hälften dolt).
Detta X visar att det går
10 as på en denarius. 		    Frs.: Två figurer till häst som
galloperar till höger. Figurerna
amses föreställa Dioscurerna,
dvs Castor och Pollux.
Under hästarna M IVNI
Därunder texten ROMA
men det syns inte på
detta ex pga snedcentr.

M IVNI ska sannolikt tolkas som Markus Junius Silanus. Han föddes år 170 fvt i den högt ansedda romerska familjen Junii Silani. År 145 blev Marcus chef för myntverket i Rom. År 109 utnämndes han till konsul och han upprätthöll detta ämbete tillsammans med Quintus Caecilius Metellus. Dödsåret för Marcus Junius Silanus är inte känt, men han var i alla fall vid liv år 104 fvt.





AR Denarius från år 98, Nerva, Rom
Storlek 16,5 x 17,2 mm. Vikt 3,400 g.   (id 2225)   Ref: Sear 3032 (Romans Coins II, 2002)

Åts.omskr.: IMP NERVA CAES AUG PM TR POT
Kejsar Nerva ...... 		    Frs.: COS III PATER PATRIAE
Consul för 3:e gången
I frånsidans fält visas sakramentala föremål
såsom skänk, kanna och piska.

Nerva var kejsare under åren 96-98 och är på grund av den korta regeringstiden (16 månader) en av de mindre kända kejsarna i Rom. Hans fullständiga namn var Marcus Cocceius Nerva. Han föddes år 32 och blev med tiden en skicklig advokat. Nerva var konsul tillsammans med Vespasianus år 71 och med Domitianus år 90.

I samband med att Domitianus mördades år 96 utropades Nerva till kejsare. Den åldrige och barnlöse Nerva adopterade den skicklige härföraren Trajanus och denne kom därvid att bli kejsare när Nerva hastigt avled på grund av sjukdom år 98.

Nervas trontillträde blev inledningen på en glansperiod i Roms historia som varade till år 235, då Severus Alexander mördades.

 





AR Denarius från år 152, Antoninus Pius, Rom
Storlek 17,0 x 17,5 mm. Vikt 3,280 g.   (id 2212)   Ref: Sear ---, RIC III 203 *)

*) Roman Imperial Coinage, vol III, Antoninus Pius ..... ,
by H Mattingly and E A Sydenham, 1936.

Åts.omskr.: ANTONINVS AVG PIVS PP TR P XV
Kejsar Antoninus "den fromme"
regeringsår nr 15 		    Frs.: Gudinnan Vesta stående, vänd åt vänster.
COS IIII
Consul för 4:e gången

Vesta håller i sin högra hand en simpulum, dvs en offerslev för vigvatten.
I sin högra hand håller Vesta ett palladium,
dvs den från himmelen nedfallna statyn av Pallas Athena.

Myntet finns inte med i Sear.

 





AR Denarius från år 166, Marcus Aurelius, Rom
Storlek 17,0 x 17,5 mm. Vikt 3,335 g.   (id 2213)   Ref: Sear 4915 (Roman Coins II, 2002).

Åts.omskr.: M ANTONINVS AVG ARM PARTH MAX
Kejsar Marcus Aurelius ..... 		    Frs.omskr: TR P XX IMP IIII COS III // PAX
Kejsarens 20:e år (från och med år 147).
Consul för 3:e gången // fred
Åtsidan visar kejsaren med lagerkrans.
Frånsidan visar gudinnan Aequitas (fredens gudinna) som håller en
olivkvist i höger hand och ett ymnighetshorn i vänster hand.  





AR Denarius från år 201, Septimus Severus, Rom
Storlek 16,6 x 18,9 mm. Vikt 2,540 g.   (id 2234)   Ref: Sear 6357 (Roman Coins II, 2002).

Åts.omskr.:   SEVERVS AUG PART MAX
Kejsar Severus
"Parthicus Maximus"
Se förklaringen nedan
till denna titel.

        Frs.omskr.:   RESTITVTOR VRBIS
Stadens (Roms) återupprättare
Åts.bildmotiv.: Kejsarens porträtt.     Frs.bildmotiv.: Severus står vänd åt vänster och
utför ett offer över ett tripodaltare
samt håller ett spjut i vänster hand.

Septimus Severus var kejsare under perioden 193-211, tillsammans med Caracalla 198-211 och Geta 209-211. År 198 tilldelades Severus titeln "Parthicus Maximus". Myntet har således slagits tidigast år 198.

Severus var den förste romerske kejsare som kom från provinsen Africa. Han föddes år 145 i Lepcis Magna vid den nordafrikanska kusten.

Titeln "Parthicus Maximus" syftar på hans seger över partherna år 197 vilket innebar att Mesopotamien åter blev en romersk provins under några år.







AR Denarius från år 199, Julia Domna, Laodicea
Storlek 15,2 x 17,0 mm. Vikt 2,175 g.   (id 2618)   Ref: Sear 6609 (Roman Coins II, 2002)

Åts.omskr.: JULIA AUGUSTA     Frs.omskr: VENVS FELIX

På frånsidan avbildas Venus med ett
äpple i höger hand och en spira i vänster hand.

Myntet är slaget i Laodicea ad Mare (nuvarande Latakia) i Syrien.

Julia Domna föddes i Emesa i Syrien omkring år 170 som dotter till den syriske fursten Julius Bassianus. Domna betyder hustru till en kung. År 187 blev hon gemål år kejsar Septimus Severus och hon fick stort politiskt inflytande på grund av sitt lysande intellekt.

Sönerna Caracalla och Geta föddes år 188 och 189. De blev medregenter till fadern. Efter faderns död år 211 mördade Caracalla sin bror och blev ensam kejsare fram till år 217 då han själv blev mördad.

Julia Domna upphöjdes till augusta år 194 och fick rätten att slå mynt i eget namn. Efter det att hon blivit änka år 211 fortsatte hon att slå mynt. Hon avled 217 genom självsvält.     (Sandström 2013)

Roms silverdenar

Den romerska silverdenaren slogs från och med år 211 f.v.t. med vikten 4,14 g och med en silverhalt av 96%. Efter något år sänktes vikten till 3,89 g. Denaren blev Roms viktigaste mynt och den slogs regelbundet fram till år 238 då den ersattes av antoninianen.

Kejsar Augustus (27 f.Kr. - 14 e.Kr) fastställde vikten till 3,76 g. Nero (54 - 68) sänkte vikten till 3,41 g och silverhalten sänktes med 5-10%. Under Trajanus (98-117) sänktes silverhalten till 85% och under Marcus Aurelius (161 - 180) sänktes den till 75%.

Under Septimus Severus (193-211) sänktes silverhalten till 50% och under Caracalla till 40%.   (Sandström 2013)

Under Septimus Severus och Caracalla kan man också se att myntens vikt kunde variera mycket. Denaren för Septimus Severus som visas ovan har en vikt av 2,54 g och Julia Domnas mynt väger bara 2,17 g.

Utifrån studiet av några auktionskataloger framgår att denarer från Septimus Severus i gott skick (ej slitna) kan väga inom intervallet 2,2 - 3,5 g. Julia Domnas Denarer i gott skick kan väga inom intervallet 2,1 - 3,2 g.

Ref: Sandström, Rolf. Romarna och deras mynt, 2013.





AR Denarius från år 197, Julia Domna, Laodicea
Storlek 14,8 x 15,9 mm. Vikt 2,810 g.   (id 2637)   Ref: Sear 6614 (Roman Coins II, 2002)

Åts.omskr.: JULIA AUGUSTA     Frs.omskr: VESTAE SANCTAE

På frånsidan avbildas gudinnan Vesta med en flat
offerskål (patera) i höger hand och en spira i vänster hand.

Myntet är slaget i Laodicea ad Mare (nuvarande Latakia) i Syrien.





AR Denarius från år 213, Julia Domna, Rom
Storlek 17,6 x 18,7 mm. Vikt 3,115 g.   (id 2638)   Ref: Sear 7108 (Roman Coins II, 2002)

Åts.omskr.: JULIA FELIX AUG     Frs.omskr: VESTA

På åtsidan avbildas en av sorger och bekymmer tyngt
Julia Domna. Hennes son Caracalla har efterträtt Septimus Severus
som kejsare. Inom fyra år skulle Caracalla komma att bli dödad
och Julia Domna tog därefter sitt liv.

På frånsidan avbildas gudinnan Vesta med ett palladium
i höger hand och en spira i vänster hand. Ett palladium är
den från himmelen nedfallna statyn av Pallas Athena.

Myntet är slaget i staden Rom.








AR Tetradrachm från år 215, Julia Domna, Emesa, Syrien
Storlek 23,6 x 26,0 mm. Vikt 12,295 gram.   (id 2626)   Ref: Prieur 981 *)

*) Michel Prieur. The Syro-Phoenician Tetradrachms and their Fractions. London 2000.

Åts: Julia Domna vänd åt höger
Omskrift med grekiska bokstäver
Julia Augusta 		    Frs: En örn med huvudet vänt åt vänster.

Till höger om örnen finner vi ett H. Innebörden av detta är "officina H", dvs myntorten. Det aktuella myntet är präglat i Julia Domnas födelsestad Emesa i Syrien. Myntet är ett exempel på att de lokala valutorna präglades ute i de romerska provinserna på 200-talet.

Mellan örnens fötter på frånsidan är det en mansfigur vänd åt vänster och med krona på huvudet. Denne figur anses vara Shamas. Han var solgud och domare i den kult som hade fäste i Syrien på 200-talet.

År 215 hade Julia Domnas man Septimus Severus dött, och sonen Caracalla var romersk kejsare.







AR Denarius från år 225, Severus Alexander, Rom
Diameter 19,0 mm. Vikt 3,080 gram.   (id 2632)   Ref: Sear 7864 (Roman Coins II, 2002).

Åts.omskr.: IMP C M AVR SEV ALEXAND AVG
Imperator Caesar Marcus Aurelius
Severus Alexander 		    Frs.omskr: FIDES MILITVM
Fides Militum

På åtsidan avbildas den 17-årige Severus Alexander
med lagerkrans, polisonger och en liten mustash.

På frånsidan ser vi Fides Militum som håller två standar.
Fides Militum dyker upp på flera andra kejserliga mynt och hon
personifierar militär förtröstan, tillit, lojalitet med mera.


En av de mindre kända romerska kejsarna var Severus Alexander. Hans full- ständiga namn var Marcus Aurelius Severus Alexander.

Severus Alexander föddes år 208 i Fenicien. På grund av att den tidigare kejsaren hade mördats, blev han Roms kejsare år 222 (endast tretton år gammal). Hans regeringstid blev dock inte långvarig. År 235 mördades även han och anledningen var att han inte visat tillräcklig stridslust i ett fälttåg i Germanien. Istället för strid så förhandlade han med fienden vilket tände soldaternas vrede och de slog ihjäl honom (även hans mor togs av daga).

Att det var soldaterna som slog ihjäl sin kejsare är lite ironiskt med tanke på att Fides Miltium pryder frånsidan på Severus Alexanders mynt år 225.

       





AR Denarius från år 223, Severus Alexander, Rom
Diameter 17,5 mm. Vikt 2,515 gram.   (id 2144)   Ref: Sear 7895 (Roman Coins II, 2002)

Åts.omskr.: IMP C M AVR SEV ALEXAND AVG
Imperator Caesar Marcus Aurelius
Severus Alexander 		    Frs.omskr: PM TRP II COS PP
Patri ... Tribunica Potestate II ...
TRP II betyder kejsarens andra regeringsår.

På åtsidan avbildas kejsaren med lagerkrans.
På frånsidan avbildas krigsguden Mars med en olivkvist
i höger hand och ett spjut i vänster hand.









AR Antoninian från år 248, Filip I, Rom
Diameter 22 mm. Vikt 4,180 g.   (id 2199)   Ref: Sear 8961 (Roman Coins III, 2005).

Åts.omskr.: IMP[erator] PHILIPPVS AVG[ustus]
Kejsar Filip 		    Frs.omskr: SAECVLARES AVGG
SAECVLARES syftar på Roms tusenårsjubileum
AVGG syftar på att två kejsare samregerade
(far och son)

Tusenårsjubileet och samregerandet far och son leder till att myntet slogs år 248.
COS III innebär att Filip var konsul för tredje gången då myntet slogs.
På åtsidan visas Filip med strålkrona, typiskt attribut för mynt av typ antoninian (dubbeldenar).



Filip I Araben (Marcus Julius Philippus), (204-249) var romersk kejsare från 244 till sin död 249.

Han var född i Syrien av en romare som var bosatta i den romerska provinsen Arabia - därav hans tillnamn. Han utropades till romersk kejsare efter det att Gordianus III avlidit. Möjligen var Filip I skyldig till hans död.

Under Filips regeringstid firade Rom tusenårsjubileum. Enligt den legend som Livius presenterat skulle ju Rom ha grundats år 753 f.v.t. och detta år benämns AUC, Ad urbe condita (från stadens grundläggning).

Filips första åtgärd som Roms kejsare var att förhandla om fred med sasaniderna. Enligt vissa källor anses han ha konverterat till kristendomen, men det är inte fastställt med säkerhet. Om det är sant skulle han ha varit den förste kristne romerske kejsaren.

Filip dog i ett fältslag mot Decius varefter Decius utropades till Roms kejsare. Filip hade gjort sin son Filip II till medregent år 247, och efter faderns död mördades den unge Filip II.







AE Follis 295-305, Diocletianus, Rom
Storlek 25,5 x 26,0 mm. Vikt 9,470 g.   (id 2214)
Försilvrat bronsmynt (fortfarande lite silver kvar).

Åts.omskr.: IMP C DIOCLETIANVS P F AVG
Kejsar C Diocletianus 		    Frs.omskr: SACRA MON VRB AVGG ET CAESS NN
 
Referens: Sear 3587 (Roman Coins, 1988).
Åtsidan visar kejsaren vänd åt höger.  Frånsidan visar gudinnan Aequitas (rättvisans gudinna) som håller en våg i ena handen och ett ymnighetshorn i den andra.

Diocletianus var den siste soldatkejsaren som regerade över Romarriket och han var den ende kejsare som frivilligt lämnade sitt ämbete. Alla andra blev avsatta med våld, avrättades eller dog av naturliga orsaker.






AE Follis 337-350, Constans, Rom
Storlek 15,6 x 16,6 mm. Vikt 2,035 g.   (id 2247)

Åts.omskr.: CONSTANS P[ius] F[elix] AVG[ustus]
Kejsar Constans, from och lyckobringande 		    Frs.omskr: VICTORIAE DD[ominorum] AVGG
Till våra herrars och kejsares segrar.
Referens: Sear 3871 (Roman Coins, 1974).
Constans regerade 337-350 tillsammans med bröderna Constantinus II
och Constantius II. Constans föddes 320 och mördades 350.



2015-10-02

Dokumenthistorik

2015-10-02   Kompletterat med AR Denarius. Id 2655.
2015-09-08   Kompletterat med As från tiden 211-206 fvt. Id 2644.
Kompletterat med denarius från år 145 f.v.t., id 2643.
2015-09-04   Kompletterat med denarius från år 197, Julia Domna, id 2637.
Kompletterat med denarius från år 213, Julia Domna, id 2638.
2015-08-31   Kompletterat med denarius från år 225, Severus Alexander, id 2632.
2015-08-12   Kompletterat med tetradrachm från år 215, Julia Domna, id 2626.
2015-07-28   Kompletterat med denar från 193-211 Julia Domna, id 2618.
2015-03-23   Kompletterat med denar från 211-206 f.v.t. "den första denaren", id 2536.
2013-12-04   Kompletterat med Follis, 337-350, Constans.
2013-12-02   En första version