Staden Riga



Schilling 1484, ärkebiskopens mynt, Riga   (ärkebiskopstjänsten vakant)
Diameter 19 mm. Vikt 1,105 gram.
Referens: Haljak 756 (Livonian Coins, G Haljak, 2010)

Omskriften börjar på åtsidan och fortsätter på frånsidan.

Åts.omskr.: MONETA ECCVLESIE
Kyrkans mynt
    Frs.omskr: ET CIVITATIS RIGENS
och staden Rigas

Från det att biskopen Stephan Grube avgått (eller avlidit) 1483
till dess att Michael Hildebrand tillträdde 1484
stod biskopsstolen i Riga tom under några veckor.
Under denna tid slogs detta mynt.






Pfennig 1515 - 1521, Riga
Diameter 13,5 mm. Vikt 0,405 gram.
Referens: Haljak 416 (Livonian Coins, G Haljak, 2010)

Gemensamt mynt för ordensmästaren vid Livländska orden och ärkebiskopen i Riga.

Ordensmästarens namn var Wolter von Plettenberg (1494-1535).
Ärkebiskopens namn var Jasper Linde (1509-1524).

Åts.omskr.: ARCHI EPVS RIG
Ärkebiskopen i Riga
    Frs.omskr: WA PM LI
Wolter von Plettenberg, Livländska orden

Inom åtsidans sköld finns något som liknar ett träd.
Frånsidans sköld är delad lodrätt på mitten.
Den vänstra halvan av frånsidans sköld saknar mönster,
men den högra halvan har ett schackmönster.








Efter 1561, dvs efter feodaltiden i Livland, lyckades Riga behålla sin politiska självständighet
vilken varade ända till 1581 då staden fick underkasta sig polsk-litauisk överhöghet.
Gustav II Adolf intog därefter staden 1621.

Schilling 1564, den fria staden Riga
Diameter 16,5 mm. Vikt 0,745 gram.

Åts.omskr.: MONETA NOVA ARGEN
Nytt silvermynt
    Frs.omskr: CIVITATIS RIGENSIS
från staden Riga

På åtsidan två korslagda nycklar som vid denna tid har blivit stadens signum.
På frånsidan en byggnad som omges av siffrorna 6 och 4, dvs årtalet 1564.






Efter 1561, dvs efter feodaltiden i Livland, lyckades Riga behålla sin politiska självständighet
vilken varade ända till 1581 då staden fick underkasta sig polsk-litauisk överhöghet.
Gustav II Adolf intog därefter staden 1621.

Schilling 1572, den fria staden Riga
16,0 x 17,5 mm. Vikt 0,710 gram.

Åts.omskr.: MONETA NO[va] ARGENT
Nytt silvermynt
    Frs.omskr: CIVITATIS RIGENSIS
från staden Riga

På åtsidan två korslagda nycklar som vid denna tid har blivit stadens signum.
På ömse sidor om nycklarna siffrorna 7 och 2, dvs årtalet 1572.
I överkanten på fältet (mellan nycklarna är det ett plustecken.

På frånsidan en borg (eller stadsport).
I porten ligger ett lejon. Över lejonet är det en gallergrind.

Myntet är präglat med stampar. Något år senare användes valsverksteknik.
Enligt åtsidans omskrift anses myntet vara av silver.
Silverhalten kan inte vara särskilt hög.

Myntet är inköpt från en privatperson i England. Eftersom myntet är både
korroderat och trasigt kan man förmoda att det är ett jordfynd, dvs resultatet
av ett sökande efter mynt med metalldetektor. Så får man göra i England.


Dokumenthistorik

2015-07-23   Kompletterat med schilling från 1572.
2014-12-07   En första version