Abel kröntes till kung och Mechtild blev hans gemål. 1252 dog Abel i strid med nordfriserna och den yngre brodern Kristofer I blev Danmarks kung.

1261 gifte änkedrottning Mechtild om sig med Birger jarl.

Under Abel och Kristofer I försämrades Danmarks mynt även i estetiskt avseende. Silverkvaliteten hade ju sedan tidigare sänkts avsevärt, så under dessa regenter nådde landet ett lågvattenmärke med avseende på myntkvalitet.

* * *

Erik "Plogpenning" fick sitt tillnamn på grund av att han ålade bönderna att betala en extra skatt.

Erik "Klipping" fick sitt tillnamn på grund av att han genomförde en devalvering, dvs en "klippning" av valutan.

Medan Birger jarl befann sig på resa i Finland, avled kung Erik "läspe och halte" 1250 och med honom utslocknade den erikska ätten. Valdemar (ca tio år gammal) valdes då till kung eftersom han var systerson till den avliden kungen. Kungavalet skedde innan Birger jarl hunnit hem från Finland.

1258 blev Valdemar myndig enligt landskapslagarna, men Birger jarl släppte inte ifrån sig makten. Valdemar fick finna sig att fadern styrde ochs ställde med rikets angelägenheter.

1260 gifte sig Valdemar med Sofia, dotter till den danske kungen Erik Plogpenning (som mördats 1250). Sofia fann sig inte i att Birger jarl var den som hade makten i egentlig mening. Hon krävde att hennes make skulle vara kung fullt ut. Resultatet blev att Birger jarl fick finna sig i att träda tillbaka.

Efter Ingeborgs död gifte Birger jarl om sig 1261 med den danske kung Abels änkedrottning Mechtild av Holstein. Giftermålet med Mechtild kan tolkas som en hämnd från Birgers sida för att han förlorat makten. Det var också en ren förolämpning mot Sofia att gifta sig med änkan efter den man som varit delaktig i mordet på hennes far.

År 1397 formaliserades arrangemanget i den så kallade Kalmarunionen.

1523 bröt sig Sverige ur, men Danmark och Norge var i union fram till 1814.

Penning, 1202-1241, Valdemar II Sejr, Ribe
Storlek 19 mm.   Vikt 1,11 g.   id F827  Ref: Hauberg 42b
Foto: Triskeles auktion 29, lot 333

På åtsidan är det en stor romersk tvåa. Ovan och under finns halvmånar.

Omskrift: + WALDEMARVS

På frånsidan är det ett kors med tre kulor i varje korsvinkel.

Omskrift: + REX DANORVM

Penning, 1241-1250, Erik "Plogpenning", Lund
Storlek 18,5 x 19,9 mm.   Vikt 1,020 g.   id 2647  Ref: Mansfeld-Büllner #5

På åtsidan är det ett lodträtt svärd med klingan ned.
Svärdet omges av cirklar och halvcirklar.

På frånsidan är det en kvadrat med gallermönster.
Kvadraten omges av cirklar.

Penning, 1250-1252, Abel, Ribe
Diameter 18 mm. Vikt 0,540 gram.   id 2261   Ref: Mansfeld-Büllner #50

På åtsidan en femflikig blomma inom en pärlring.
På frånsidan en sexuddig stjärna inom en pärlring.

Myntet har inte mycket som är tilltalande.
Både den estetiska kvaliteten och silverhalten är låg.
Ett lågnivåmärke inom dansk myntning.

Penning, 1259-1286, Erik "Klipping", Lund
Storlek 18,2 x 19,0 mm.   Vikt 0,725 gram.   id 2648   Ref: Mansfeld-Büllner #116

Penning, 1259-1286, Erik "Klipping", Lund
Storlek 17,4 x 17,0 mm.   Vikt 0,660 gram.   id 2649   Ref: Mansfeld-Büllner #115

Penning, 1259-1286, Erik "Klipping", Lund
Storlek 15,7 x 16,8 mm.   Vikt 1,010 gram.   id 2650   Ref: Mansfeld-Büllner #117

Penning, 1286-1319, Erik Menved, Norra Jylland
Storlek 15,5 x 16,7 mm.   Vikt 1,085 gram.   id 2740   Ref: Mansfeld-Büllner #425

AE Sterling 1422, Erik av Pommern, Lund
Diameter 16,2 mm.   Vikt 0,855 gram.   id 2269   Ref: Galster 10.

På åtsidan är det ett krönt uncialt E inom den inre pärlringen.
På frånsidan "Short Cross".

Erik av Pommern var Danmarks kung under åren 1396-1439 och kallades Erik VII.
Han var även Nordens kung under Kalmarunionen.
Som svensk kung ersattes Erik av rikshövitsmannen Engelbrekt 1434-36.
Som dansk kung avsattes Erik 1439 och som norsk kung avsattes han 1442.
Han bosatte sig då på Gotland, som han köpt åt sig privat
och försörjde sig på sjöröveri.

Enligt dansk mynträkning gick det 3 penningar på en sterling,
men eftersom myntet är av koppar är metallvärdet ringa.

Hvid 1440-1448, Christoffer av Bayern, Malmö
Diameter 17,2-17,8 mm.   Vikt 0,780 gram.   id 2973   Ref: Galster 20b.

På åtsidan är det ett krönt uncialt E inom den inre pärlringen.
På frånsidan "Long Cross".

Christoffer av Bayern var son till pfalzgreven Johan och Katarina av Pommern.
Christoffer blev kung av Danmark 1440, kung av Sverige 1441 och kung av Norge 1442.
Han gick plötsligt ur tiden den 6 januari 1448 (31 år gammal) på Helsingborgs slott.
Christoffers gemål var Dorotea av Brandenburg.
Efter Christoffers död gifte hon om sig med Kristian I,
som blev Danmarks, Sveriges och Norges kung 1448.

Hvid, 1448-1481, Kristian I, Malmö
Storlek 15,5x17,0 mm.   Vikt 0,895 gram.   id 2268   Ref.: Galster 23b, Schou 16-39

På åtsidan är det ett krönt K (som av misstag kan tolkas som ett R),
och på frånsidan ett Long Cross ovanpå en sköld.

Myntmästare i Malmö fram till 1455 var Hans Myndel.
Myntmästare i Malmö från och med 1455 var Henrik Dringenberg.

Enligt dansk mynträkning gick det 4 penningar på en Hvid.
Hvid myntades från tidigt 1400-tal till år 1686.
Mot slutet av perioden var hviden ett kopparmynt.

Hvid, 1448-1481, Kristian I, Malmö
Storlek 16,0x16,4 mm.   Vikt 0,660 gram.   id 2267   Ref.: Galster 23c, Schou 40-69

Jämför detta mynt med myntet ovanför. Jämför typsnitten, särskilt utformningen av M.

På åtsidan är det ett krönt K (som av misstag kan tolkas som ett R),
och på frånsidan ett Long Cross ovanpå en sköld.

Myntmästare i Malmö fram till 1455 var Hans Myndel.
Myntmästare i Malmö från och med 1455 var Henrik Dringenberg.

Enligt dansk mynträkning gick det 4 penningar på en Hvid.
Hvid myntades från tidigt 1400-tal till år 1686.
På slutet var hviden ett kopparmynt.

Hvid, 1448-1481, Kristian I, Malmö
Diameter 16,5 mm.   Vikt 0,780 gram.   id 2314   Ref.: Galster 23c

Detta mynt är av samma typ som myntet ovan men det är annorlunda typsnitt, särskilt M.
Frånsidans vapensköld och det långa korset, har blivit dubbelpräglat, vilket är synnerligen förvillande.

På åtsidan är det ett krönt K (som av misstag kan tolkas som ett R),
och på frånsidan ett Long Cross ovanpå en sköld.

Myntmästare i Malmö fram till 1455 var Hans Myndel.
Myntmästare i Malmö från och med 1455 var Henrik Dringenberg.

Enligt dansk mynträkning gick det 4 penningar på en Hvid.
Hvid myntades från tidigt 1400-tal till år 1686.
På slutet var hviden ett kopparmynt.

Hvid, 1481-1513, Hans, Ålborg
Storlek 15,8-16,8 mm.   0,800 g   Ref: Galster 36   (id 2540)

På åtsidan är det ett krönt gement h inom den inre pärlringen.
På frånsidan "Long Cross". Inom den inre pärlringen en sköld.

Kungen föddes som Johannes, men kallades allmänt Hans vilket är
en kortform. År 1497 kröntes han i Sverige som kung Johan II.
Han var Sveriges kung i endast fyra år.

Enligt dansk mynträkning gick det 4 penningar på en Hvid.
Hvid myntades från tidigt 1400-tal till år 1686.
På slutet var hviden ett kopparmynt.

I omskrifterna på detta mynt skiljer man ej på H och M,
det är alltid H. Detta sätt att skriva är inte ovanligt.
Det förekom även i Livland under medeltiden.

Hvid, 1481-1513, Hans, Malmö
Storlek 13,7 x 16,5 mm.   Vikt 0,530 gram.   id 2229

På åtsidan är det ett krönt gement h inom den inre pärlringen.
På frånsidan "Long Cross". Inom den inre pärlringen en sköld.

Kungen föddes som Johannes, men kallades allmänt Hans vilket är
en kortform. År 1497 kröntes han i Sverige som kung till Johan II.
Han var Sveriges kung i endast fyra år.

Enligt dansk mynträkning gick det 4 penningar på en Hvid.
Hvid myntades från tidigt 1400-tal till år 1686.
På slutet var hviden ett kopparmynt.

I omskrifterna på detta mynt skiljer man ej på H och M,
det är alltid H. Detta sätt att skriva är inte ovanligt.
Det förekom även i Livland under medeltiden.

Sentida kopia av attenpenninge, u.å., Christian II, Malmö
Storlek 12,6 x 13,3 mm.   Vikt 1,960 g.   id 2651   Ref: Galster 42a.
Denna avgjutning visar hur det mynt såg ut som präglades med skillingstämpel under åren 1518-23.
Avsikten med Christians klippingar var att finansiera kriget mot Sverige.

Gustav Vasas imitationer av de danska klippingarna

Gustav Vasa stred mot Christian II för att frigöra Sverige från Kalmarunionen och
han gjorde imitationer av ovanstående mynt i Hedemora och Söderköping.
Dessa mynt skulle gälla för 18 penningar och avsikten var att de skulle finansiera
befrielsekriget samtidigt som Danmarks ekonomi skulle lida skada.
Gustav Vasas imitationer cirkulerade således i Sverige som betalningsmedel,
men både danskar och svenskar hade svårt att fördra dem.
Gustav Vasa tog dem ur cirkulation så snart han hade valts till svensk kung.
Se följande bild.

18 penningar u.å. 1521-23,  Gustav Vasa, Hedemora o Söderköping. SM 243. Hemmingsson A9.

Om du vill läsa mer Christian II:s klippingar,  << se här >>

Att danskarna skulle ha kallat Christian II för Christian den gode
är en seglivad myt som ibland sprids av guider i Gamla Stan i Stockholm.
Sanningen är snarast den att danskarna tröttnade på honom och avsatte honom
år 1523, dvs samma år som Gustav Vasa kröntes till svensk kung.

Sösling, 1524, Fredrik I, Ribe
Diameter 20 mm   vikt 1,640 g   id 2228   Ref: Schou 126.

Enligt dansk mynträkning gick det 6 penningar på en sösling.

Sösling präglades som silvermynt i Lübeck och andra nordtyska städer från
slutet av 1300-talet. Namnet kommer av lågtyskans "ses" som betyder 6.

Danmarks förste sösling slogs av drottning Philippa år 1424.
Hon var gemål till Erik av Pommern, och när han var på tjänsteresa
passade drottningen på att slå dessa mynt. Kung Erik såg inte med
blida ögon på tilltaget eftersom han ansåg att mynten inte höll måttet.
Samtliga Philippas söslingar smältes ned utom några få som räddades undan.
Den sista söslingen slogs i Danmark 1651.

Fredrik I var av ätten Oldenburg. Han föddes 1471 och regerade från
1523 till sin död 1533. På åtsidan ser vi den Oldenburgska vapenskölden och
på frånsidan ser vi Danmarks riksvapen (tre krönta leoparder).

Dacia var den latinska benämningen på Danmark.

Observera 4:an i årtalet. På fotot ser det ut som en åtta,
men det anses omöjligt att det skulle kunna vara år 1528.
Tecknet är ingen åtta och har inte sluten ring nedtill.

Det händer ibland att denna underliga symbol dyker upp
i årtal på äldre mynt som siffran 4. Se nedanstående örtug.

Örtug Sten Sture d.ä. 1478. Sveriges första mynt med årtal.

Danmarks lilla riksvapen

Ribes stadsvapen

Dubbelskilling, 1563, Fredrik II
Storlek 24,6 x 25,8 mm.   Vikt 1,665 gram.   id 2230

Fredrik II av ätten Oldenburg föddes 1534. Han var kung av Danmark
och Norge från 1559 till sin död 1588. Han var kusin till Erik XIV.