Hedeby var Nordens viktigaste köpstad under vikingatiden. Staden anlades i änden av den djupa havsviken Slien omkring år 770 - mitt emellan anglernas, vendernas och saxarnas marker - men Hedeby lydde under danakungen.
Danmark under 800-talet.
År 808 förstörde den danske kungen Godfred den slaviska handelsplatsen Reric (se kartan) och enligt en frankisk krönika förflyttades köpmännen därifrån till Hedeby. Samma källa nämner också att Godfred förstärkte skyddsvallen Danevirke (se kartan).
Det som gjorde Hedeby till en attraktiv handelsmetropol var det geografiska läget. Slien var segelbar från Östersjön till Hedeby. Sedan fraktades varorna på land till floden Trenen som var segelbar till Nordsjön. På så vis slapp handelsmännen den långa och farofyllda seglatsen runt Jutland.
År 974 ockuperades Hedeby av den tysk-romerske kejsaren Otto II, men danskarna återtog staden efter det att Otto II plötsligt avlidit 983. Under 1000-talet förstördes Hedeby flera gånger. Efter det att staden bränts ned av den norske kungen Harald Hårdråde år 1049 övergavs den och handelsverksamheten flyttades till Schleswig på andra sidan viken.
I Hedeby slog man silvermynt från tidigt 800-tal. Mynten var efterpräglingar av Karl den stores mynt. Alltefter som tiden gick fjärmades motiven på Hedebypenningarna från förlagorna så att mynten fick sin alldeles speciella stil i slutet av 800-talet.
Harald Blåtand (f. 935, d. 985/986) var son till Gorm den gamle och Tyra Danebot. Harald Blåtand var Danmarks kung från år 958 till sin död och han var Norges kung från år 970 till sin död. Harald Blåtand lät kristna sig och han döptes av missionären Popo omkring år 970.
Jelling var Danmarks huvudstad från mitten av 800-talet. Där residerade Harald Blåtand och där finns hans far Gorm begravd.
2015-12-06
Dokumenthistorik
| 2015-12-06 | En första version |
