Det Bysantinska riket  (Östrom)

Det väldiga romerska imperiet delades år 395 i en västlig och en östlig del. Den östliga delen skulle därefter komma att bestå i tusen år. 1453 intog den osmanska sultanen Mehmet II Konstantinopel som gjordes till huvudstad i det Osmanska imperiet.

Innan huvudstaden bytte namn till Konstantinopel hette den Byzantion. På 1500-talet kom denna gamla namnform att ligga till grund för namnet på det fallna riket – Det Bysantinska riket, eller kort och gott Bysans. Människorna i det vi idag kallar Bysans ansåg att de bodde i det Romerska Riket.



AE Follis 565-578, Justinus II, Theoupolis
Diameter 30 mm. Vikt 14,595 gram.

Åtsida: Justinus och Sophia på dubbeltron
    Frånsida: valören M (40 nummia)



Follis återinfördes som mynt i det Bysantinska riket år 498 i olika valörer -
upp till 40 nummia.

Justinus II (520-578) var östromersk kejsare 565-578. Han var systerson till Justinianus. På grund av klen hälsa och militära motgångar lämnade Justinus över styret till sin gemål Aelia Sophia.

Antiokia döptes om till Theoupolis på 500-talet av Justinus I.







AE Follis 641-668, Constans II, Konstantinopel
19,2 x 22,1 mm.   4,895 gram.

Åtsida: Kejsaren stående med en
korsglob i vänster hand och en
lång korsstav i höger hand.

På ömse sidor om kejsaren texten
EN TVT / O[nika] 		    Frånsida: Stort M med stjärna ovanför.

Till vänster om M: ANA
Till höger om M: NEOS
Under M: AII



Constans II föddes 630 och dog 668 (mördad).
Han var östromersk kejsare från 641 till sin död 668.

På 640-talet avträddes landområden i Egypten på grund av konflikt med muslimerna.


Det Bysantinska riket på 650-talet (markerat med brunt).







AE Follis 820-829, Michael II, Syrakusa
Diameter 18 mm. Vikt 3,475 gram.   Ref: Sear 1652

Åtsida: Två porträtt en face.
Michael till vänster och
Theophilus (sonen) till höger.

  Frånsida: Stort M med stjärna ovanför
och bokstaven Θ under. Står för
Michael och sonen Teophilus.
"M" står således inte för 40 nummia
eftersom myntet är för lätt.
Åtsidans text syns inte så bra
Det står: mIXAHL vilket
står för Michael.

   



Michael II föddes 770 i Amorium i Frygien. Han gjorde militär karriär och blev general under kejsar Leo V. På julafton år 820 anklagade Leo V honom för förräderi och kastade honom i fängelse, men soldaterna befriade Michael och dödade Leo V samt utropade Michael till kejsare. Han dog en naturlig död år 829. Under åren 822-829 samregerade Michael med sonen Theophilus som också blev hans efterträdare.




Efter kejsar Romano II:s död 963 gifte sig Nikeforos Fokas med dennes änka, varefter han lät utropa sig till det Bysantinska rikets kejsare. Men hans regeringstid blev kort. År 969 mördades han av några missnöjda generaler. En av dem hette Johannes Tzimisces, född ca 925.

Johannes I Tzimisces, av den makedonska ätten, blev det Bysantinska rikets nya kejsare och under hans regering 969-976 blomstrade riket. Under framgångsrika fältslag besegrades både ryssar och bulgarer och hela Syrien (utom Jerusalem) återtogs från saracenerna.

Under 970-980-talen började skandinaver att strömma till Konstantinopel (som de kallade ”Miklagård”). De sökte tjänst hos den bysantinske kejsaren som livvakter och legoknektar. Vid utgrävningar av vikingagravar i Skandinavien har närmare hundra Miliaresion hittats från Johannes I Tzimisces tid.



Miliaresion 969-976, Johannes I Tzimisces, Konstantinopel
Diameter 20,0-21,5 mm. Vikt 2,570 gram.
Ref. Sear nr 1792 (Byzantine Coins, 1987).

Åts.omskr.: + IhSUS XRIStUS nICA
Må Jesus Kristus segra 		    Frs.skrift i fältet: IwANN
En Xw AVtO
CRAT EVSEb
bASILEVS
RWmAIw

På åtsidan ses Johannes framåtvända byst i en rund sköld.
Tecknen IW och AN på var sida om bysten,
dvs IWAN = Johannes/John.





AE Follis 1078-81, Nicephorus III, Konstantinopel
21,4-23,5 mm.   5,185 gram.

Åts.: Kristus en face
med evangeliebok.
Tecknen IC XC på
ömse sidor om Kristus,
dvs ett kristogram. 		    Frs.: Kors med blomornament.
Nicephorus III Botaneiates var det Bysantinska rikets kejsare under åren 1078 - 1081.

Nicephorus III föddes 1001 och tillhörde den militära aristokratin i Mindre Asien.


     


Nicephorus III Botaneiates.
Bilden är från ett manuskript
som förvaras i Bibliothèque Nationale, Paris.





Billon Aspron Trachy, 1143-52, Manuel I Comnenus, Konstantinopel
23,6 x 26,1 mm.   4,050 g.   Ref: Sear 1962, Grierson typ 1 *)

Åts.: Jungfru Maria en face på tron.     Frs.: Stående kejsare med korsspira.

Manuel I Comnenus var det Bysantinska rikets kejsare under åren 1143-80.

Han föddes 1118 och under hans regeringstid var kors-tågen en etablerad företeelse.


     


      Manuel I Comnenus.
      Vatikanens bibliotek



Man kan undra varför dessa mynt utformades som skålar.


*) Sear 1962 (Byzantine Coins 1987)




2014-03-23

Dokumenthistorik

2014-03-23   Kompletterat med Billon Aspron Trachy (skålmynt) Manuel I Comnenus 1143-52.
2014-02-08   Kompletterat med Follis, Constans II, 641-668.
Kompletterat med Follis, Michael II, 820-829.
2014-01-24   Kompletterat med Follis, Nicephorus III, 1078-81.
2013-12-02   En första version