|
Abdera grundades omkring år 656 f.v.t. av joniska greker från Klazomenai, men efter något år tvingades de på flykt undan en grupp krigiska trakier. Platsen låg sedan öde fram till år 544 då flyktingar från Teos anlände på grund av persernas invasion av Jonien.
Det ursprungliga Abdera hade anlagts vid floden Nestos utlopp i Egeiska havet, men hamnen slammade igen undan för undan och i mitten av 400-talet togs beslutet att flytta staden några kilometer österut. Den nya staden Abdera anlades enligt en rutmönstrad stadsplan och försågs med försvarsmur. I staden fanns amfiteater och ett flertal tempel helgade åt exempelvis Apollo, Athena, Demeter, Kore och Dionysos. Flera av Abderas invånare var antigen intellektuella eller konstnärliga. Här fanns till exempel poeten Anakreon, filosoferna Demokritos, Anaxarchos och Protagoras samt historikern Hecataeus. Den persiske kungen Dareios hade beslutat straffa Aten för att ha gett sitt stöd till upproriska städer i Jonien. Anledningen till det joniska upproret var att perserna hade lagt under sig en stor del av Mindre Asien. År 490 landsteg persiska soldater vid Marathon men besegrades och tvingades fly med sin flotta. Darius planerade en ny invasion men han var till åren kommen och avled år 486 och efterträddes av sonen Xerxes I. Xerxes var fast besluten att fullfölja krigsplanerna mot Aten. År 480 korsade han Hellesponten och marscherade genom Trakien. Han krävde att få inkvartera sina soldater i Abdera innan han drog vidare till Grekland. Krigslyckan stod emellertid inte Xerxes bi och han förlorade vid Salamis år 479. Besviken återvände han till Abdera med sina sårade soldater. Efter en tid drog han vidare österut, men som tack för den gästfrihet som hade visats honom, skänkte han en kostbar tiara och ett svärd av guld till staden. Perserna gav inte upp. De riktade åter sina attacker mot Jonien, och Abdera fann det lämpligt att ansluta sig till Deliska förbundet. År 454 blev Abdera en del av Atens imperium vilket innebar en årlig tribut av 15 silvertalenter[1]. År 431 bröt kriget ut mellan Sparta och Aten. Abderas tribut till Aten minskades då till 10 talenter. Storleken på den årliga tributen vittnar om att Abdera var en rik stad. Vänskapsband hade etablerats mellan Abdera och den odrysiske kungen Sitalkes samt den makedonske kungen Perdikkas II vilket kom väl till pass under kriget mot Sparta. Efter det att Peloponnesiska kriget var över år 404 återfick Abdera sitt självstyre, men då uppstod ett nytt hot. Granstaden Maroneia allierade sig med de triballiska trakierna och räder riktades mot Abdera som plundrades. Stridigheterna eskalerade och Abdera hade gått under om inte sjöstridskrafter från Aten hade kommit till undsättning. Omkring år 350 f.v.t. intogs Abdera av den makedonske kungen Philip II vilket ledde till att många av stadens invånare flydde till Aten. Därmed var Abderas storhetstid över.
Abdera började prägla silvermynt omkring år 520 f.v.t. och var därmed en av de tidigaste grekiska städerna i Trakien som präglade mynt. Ett annat folk i Trakien som tidigt präglade stora silvermynt var Orreskioi-folket i södra Strymondalen. En stor mängd olika mynt är kända från Abdera. Flera av dem finns avbildade på Wildwinds.com. Här presenteras några smakprov. |
|
AR Octadrachm, 500-480 f.v.t., Abdera, Trakien
|
|
AR Stater eller Didrachm, 371/370 f.v.t., Abdera, Trakien
|
|
AR Drachm, 381/0-379/8 f.v.t., Abdera, Trakien
|
|
AR Tetrobol, 395-360 f.v.t., Abdera, Trakien
|
|
AR Tetrobol, 360-350 f.v.t., Abdera, Trakien
|
Fotnot
[1] Talent var en viktenhet under antiken. I Aten motsvarade en talent 26 kg, vilket innebär att Abderas tribut till Aten var 390 kg silver årligen (kan jämföras med Älvsborgs andra lösen, dvs svenskarnas lösen till danskarna på 25½ ton silver).
2019-11-01
Dokumenthistorik
| 2019-11-01 | En första version. |
