|
På 400-talet f.v.t. var floden Eurymedon segelbar ända fram till staden Aspendos. Där hade en hamn och en flottbas anlagts och av den anledningen var Aspendos den viktigaste staden i Pamphylien.
Omkring år 465 f.v.t. stod ett sjöslag på Eurymedon varvid den persiska flottan besegrades av den atenska. Efter denna händelse kom Aspendos att ingå i Deliska förbundet. År 411 intog perserna Aspendos. Den grekiska flottan ankrade då upp utanför staden för att återta den, men stadsborna bönföll om att grekerna skulle avstå återerövringsförsöket då de fruktade att staden skulle komma att skadas alltför svårt. År 333 stod Alexander den store utanför Aspendos portar. Stadens invånare bönföll honom om att inte förlägga sina soldater i staden. Alexander svarade att han skulle tillmötesgå önskemålet om de styrande i staden överlämnade till honom den skatteuppbörd och de hästar som var ämnade åt den persiska kungen. År 190 f.v.t kom Aspendos att lyda under kung Eumenes II av Pergamon och år 133 blev Aspendos en romersk stad. Ännu under medeltiden var det liv och rörelse i staden, men därefter förföll den. |  Floden Eurymedon heter idag Köprücay. Floden Saleph heter idag Göksu, och det var i den floden Fredrik I Barbarossa drunkade år 1190. |
|
|
AR Statér, 370 - 333 f.v.t., Aspendos
EΣTFEΔIIYΣ (Estwediius) var det lokala grekiska namnet på staden. |
2018-12-02
Dokumenthistorik
| 2018-12-02 | En första version. |
