Grekland - Syrakusa

Syrakusa grundades 734 f.v.t. av grekiska kolonisatörer. Den mest framträdande medborgaren i det grekiska Syrakusa var uppfinnaren och matematikern Arkimedes som bland annat är känd för ”Arkimedes princip”.

    Ett föremål nedsänkt i vätska påverkas av
    en uppåtriktad kraft som är lika stor som
    tyngden av den undanträngda vätskan.

Arkimedes formulerade också principen hos en hävstång. Han lär ha sagt:

    ”Ge mig en fast punkt och jag skall rubba jorden”.

Under romarnas belägring av Syrakusa dödades Arkimedes trots order hade givits om att han inte skulle komma till skada. Det berättas att Arkimedes satt på stranden och begrundade några cirklar som han ritat upp i sanden när de romerska soldaterna närmade sig honom. Han lär då ha utropat:

    ”Rubba inte mina cirklar”.

Soldaterna högg ner honom, men uttrycket har blivit odödligt.


Agathokles var Syrakusas ledare (tyrann) från år 317 f.v.t. Han störtades och fördrevs från Syrakusa år 287 f.v.t.

Hiketas var Syrakusas ledare (tyrann) från år 287 f.v.t. Han störtades och fördrevs från Syrakusa år 278 f.v.t.

Pyrrhus var Syrakusas ledare (tyrann) från år 278 f.v.t. Han störtades och fördrevs från Syrakusa år 276 f.v.t.


Arkimedes föddes samma år som Hiketas tillträdde. Den ödesdigra händelsen på stranden inträffade år 212 f.v.t.



Litra var ett stort bronsmynt alternativt ett litet silvermynt som präglades under Antiken i de Grekiska kolonierna - i synnerhet i Syrakusa. En litra motsvarade en obol i värde. En obol visas längre ned på sidan.


litra, 317-287 f.v.t., Agathokles, Syrakusa
19,9 x 22,5 mm.   9,400 gram.  

Åtsida:
  Artemis Soteiras
  högervända huvud
  med koger på skuldran
  ΣΩTEIPA   dvs Soteira.
    Frånsida:
  Åskvigg
  AΓAΘOKΛEOΣ  BAΣIΛEΩΣ.
  dvs Agathokles kung

Myntet är från "The period of later fine art" i Grekland.
Jakt- och fruktbarhetsgudinnan Artemis avbildas under denna period
ofta som en ung flicka med koger, så som bilden på myntet visar.







litra, 287-278 f.v.t., Hiketas, Syrakusa
Diameter 22 mm. Vikt 10,605 gram.  

Åtsida:
  En örn som står på en åskvigg.
  Till vänster om örnen en text
  som endast kan tydas delvis
  [ΣYPAK] OΣIΩIN   dvs Syrakusa.
    Frånsida:
  Zeus Hellanios vänstervända huvud.
  Till vänster om Zeus en text
  som endast kan tydas delvis
  [ΣYPAKO] ΣIΩN   dvs Syrakusa.
   

Zeus Hellanios kan översättas med
Zeus, dyrkad av hellenerna.





För att undsätta de grekiska städerna i södra Italien år 279 f.v.t., mötte Pyrrhus den numerärt överlägsna romerske hären vid Asculum i Apulien. Pyrrhus avgick med segern, men förlorade många av sina soldater. Han förlorade även flera officerare som stod honom nära samt mycket krigsmateriel. När en av soldaterna gratulerade honom till segern sägs det att han fällde den replik som skulle bli odödlig:

    En sådan seger till, och jag är förlorad.

Händelsen har givit upphov till uttrycket "Pyrrhusseger", dvs en mycket dyrköpt seger.

- - - - - - - - -

Den tolvårige Pyrrhus blev kung över Epirus år 306 f.v.t., men blev avsatt år 302 varvid han sökte sig till den makedonske armén under Demetrios Poliorketes. Efter några år lyckades han återta makten över Epirus. Pyrrhus hade även makten över Makedonien några år.

Folket i den grekiska staden Taranto bad honom om hjälp med att komma tillrätta med Romarna som hade börjat tränga söderut. Pyrrhus besegrade Romarna under slaget vid Herakleia i södra Italien år 280 f.v.t.

Efter segern över Romarna vid Asculum år 279 gav Pyrrhus definitivt upp tanken på en avgörande seger över stormakten. Istället godtog han inbjudan från Syrakusa år 278 att bli deras ledare. De hade ju precis kört iväg tyrannen Hiketas, och Pyrrhus skulle säkerligen kunna få bukt med de Karthager som hade flyttat in i Syrakusa.

Pyrrhus motsvarade tydligen inte förväntningarna. Efter två år tröttnade Syrakusas befolkning på honom och de körde iväg honom.

År 274 f.v.t. gick Pyrrhus till anfall mot och besegrade den makedonske kungen Angtigonos II Gonata. Pyrrhus tog sålunda åter makten över Makedonien, men år 272 möttes Pyrrhus och Antigonos återigen på slagfältet och Pyrrhus dödades.


AE16, 287-285 f.v.t och 274-273 f.v.t., Pyrrhus från Epirus
Myntort: Pella (i Makedonien)
Diameter 16-17 mm. Vikt 4,82 gram.   Ref: HGC 3.1 nr 272

Åtsida:
  Makedonsk sköld med
  Pyrrhus monogram.
          Frånsida:
  Makedonsk hjälm, därunder
  ett monogram som omges
  av texten BA-ΣI
  Allt omgivet av en eklövskrans.




litra, 278-276 f.v.t., Pyrrhus från Epirus, Syrakusa
Diameter 22 mm. Vikt 10,795 gram.   Ref: Calciati II p. 321, 176.

Åtsida:
  Athena Promachos gående åt höger.
  Med höger hand slungar hon ett spjut.
  I vänster hand håller hon en sköld.
  Höger om Athena texten: ΣΥΡΑ
  Vänster om Athena texten: ΚΩΣΙΩΝ
      dvs   ΣΥΡΑΚΩΣΙΩΝ = Syrakusa
    Frånsida:
  Herakles vänd åt vänster
  med lejonskalp på huvudet.



Athena Promachos på Akropolis såsom konstnären Leo von Klenze 1846 tänkte sig hur det kunde ha sett ut.



Athena Promachos var en bronsstaty i kolossalformat i Athen. Konstnären var den grekiske skulpören, målaren och arkitekten Pheidas. Statyn stod färdig omkring år 456 f.v.t. Den var 9 meter hög och var placerad bredvid Parthenon på Akropolis.

Athena var visdomens och krigskonstens gudinna och Athena Promachos betyder ungefär "Athena som kämpar i frontlinjen".

Statyn flyttades år 465 till Konstantinopel där den förstördes av korsfararna 1203 under det fjärde korståget. Det är med hjälp av bilder på några mynt, bland annat myntet ovan, som vi idag kan föreställa oss hur statyn såg ut.







AR Obol, 485-478 f.v.t., Gelon I, Syrakusa
9,4 x 10,1 mm.   0,600 gram.   Ref: SG1 917 *)

Åtsida:
  Artemis-Arethusa.
    Frånsida:
  Hjul med fyra ekrar.


Gelon I var tyrann av Gela under åren 491-485 f.v.t. och han var tyrann av Syrakusa under åren 485-478 f.v.t. Myntet är således från Gelons tid som tyrann i Syrakusa.

Denna pyttelilla silver-obol motsvarade en litra i värde. Se ovan. Man kan undra ur människorna kunde hantera så små mynt.

Det mynt som här visas är korroderat vilket skulle kunna tyda på att det har tappats bort och legat i jorden under lång tid.

Grekernas konstfärdighet i avseende på myntprägling för 2.400 år sedan väcker beundran. Hur kunde de få porträttet av Artemis så proportionerligt och detaljerat på en yta motsvarande en skjortknapp?

*) SG1 står för D.R. Sear, Greek Coins and their values, vol 1, Europe (1978).



2018-02-27

Referens

    HGC 3.1 Handbok of Greek Coinage, vol 3.1
                 utgiven av Classical Numismatic Group. Inc. år 2016


Dokumenthistorik

2018-02-27   Kompletterat med Pyrrhus-myntet från Pella (Makedonien)
2014-03-22   Kompletterat med litra id 2310
2014-03-21   Kompletterat med AR Obol id 2341
2014-02-12   Kompletterat med litra-id-2288 (Pyrrhus från Epirus).
2014-01-27   Kompletterat med födelsedata för Arkimedes.
2014-01-24   En första version.