Grekland
Kebren i regionen Troas

Staden Kebren anlades vid mitten av 600-talet f.v.t. av aeoliska[1] greker. De slog sig ned i Scamanderdalen som beboddes av ett anatoliskt folkslag. Ännu på 400-talet f.v.t. levde greker och urbefolkningen sida vid sida i dalen. Kebren anslöt sig till Deliska (Attiska) förbundet som hade grundats år 478 f.v.t.

Mynt började präglas i Kebren i mitten av 500-talet f.v.t. både i silver och brons.

På 200-talet f.v.t. ändrades stadens namn till Antiocheia.

Kebren upptäcktes på 1860-talet av amatörarkeologen Frank Calvert (han grävde i Troja sju år före Heinrich Schliemann).

       
                      klicka på kartan för större bild

Fourrée Diobol ca 450 f.v.t., Kebren, Troas

Storlek 9,2 x 10,0 mm   vikt 1,125 g.   (id 2640)   Ref: SNG von Aulock 7620.

En diobol är en dubbel obol, dvs 1/3 drakm.

På åtsidan visas huvudet av en kvinna i profil vänd åt vänster. Hon är avbildad i arkaisk stil vilket kännetecknas av att hennes öga visas framifrån trots att kvinnan i övrigt visas i profil.

På frånsidan visas huvudet av en bagge vänd åt vänster inom en incuse-kvadrat.

Vad menas med fourrée?

Fourrée är franska och betyder fylld. Ett fourréemynt av t.ex. silver är ett mynt med en kärna av oädel metall. Fourréemynten är ofta förfalskningar, men inte alltid. Fourréetekniken har företrädesvis tillämpats på grekiska och romerska mynt.

I det antika Rom var de samtida förfalskningarna ett gissel för nationen. På 80-talet f.v.t. utvecklades tekniker i Rom för att avslöja hurvida ett silvermynt hade en kärna av oädel metall.

Tidvis försågs romerska mynt med sågtandräfflad rand i syfte att visa att myntet var av silver rakt igenom. En romersk denar med sådan räfflad rand kallades Denarius Serratus, dvs "sågtandad denar". Snart dök det upp fourréemynt med sådan räffling vilket visade att sågtandräfflingen var verkningslös för sitt syfte.

På myntet ovan är det ett hål i silverskiktet under halsen på kvinnan. Hålet avslöjar att myntet har en kärna av oädel metall, men myntet är äkta. Myntverket i Kebren använde fourréemetoden för att spara in på silver.

Fourrée har funnits nästan lika länge som det har funnits mynt, dvs ända sedan 600-talet f.v.t. och metoden har tillämpats både i de kungliga myntverkstäderna för att skapa äkta mynt och i bedragarnas verkstäder för att skapa förfalskningar.


Berget Ida omnämns i Aeniden. En stjärna faller på berget som svar på Anchises bön till Jupiter. Anchises var far till Aenas. Enligt grekisk mytologi var berget Ida "gudinnornas heliga berg". Bergets högsta topp är Gargarus och den omnämns i Illiaden. Scamanderfloden har några av sina källor på berget Ida och floden passerar inte långt från staden Troja innan den rinner ut i Hellesponten.

Det turkiska namnet på berget Ida är Kaz Dag (uttalas Kaz da:w). Det finns även ett berg Ida på Kreta.


Fotnoter

[1] Grekerna bestod ursprungligen av fyra stammar: aeoler, akajer, dorer och joner. Aeolerna anses härstamma från den mytiske Aeolus, son till den mytiske patriarken Hellen som grundade den grekiska nationen. Den aeoliska stammen anses ha slagit sig ned i Thessalien men under den doriska invasionen (på 1200-talet f.v.t.) flyttade många aeoler från Thessalien över Egeiska havet till bland annat ön Lesbos. Denna del av mindre Asiens kustremsa kom därvid att kallas Aeolis. Det var således greker från Aeolis som drog sig inåt landet och grundade Kebren på 600-talet f.v.t.


2014-09-14

Dokumenthistorik

2015-09-14   Kompletterat med att beskriva vad som avses med fourrée.
2015-09-05   En första version.