Grekland - Byzantion


            drachm 340-320 f.v.t.                   hemidrachm 340-320 f.v.t.

Den grekiska kolonisationsepoken anses omfatta åren 1100-800 f.v.t., men även efter den perioden grundades nya grekiska städer och byar runt Medelhavet och Svarta havet.

Enligt legenden fann grekiska sjöfarare från staden Megara en udde vid Bosporens strand nära Marmarasjön år 657 f.v.t. Udden var perfekt ur försvarssynpunkt och där grundade grekerna staden Byzantion i syfte att skaffa sig kontroll över handeln mellan Medelhavet och Svarta Havet.

På 500-talet f.v.t. lade perserna under sig stora delar av Mindre Asien och år 512 f.v.t. erövrades Byzantion. Alexander den store såg en ära i att ge sig i kast med perserna som varit ett hot mot grekerna en längre tid, och efter några lyckosamma fältslag i Mindre Asien trängdes perserna undan.





AR Drachm eller Siglos 340-320 f.v.t.
14,2 x 18,9 mm   5,315 g   (id 2471)   Ref: SG1 1579
(D.R. Sear, Greek Coins and their Values, vol 1, 2010)

Åts: En kviga gående åt vänster.
Under kvigan är det en delfin.
Ovanför kvigan är det ett monogram.

Frs: Fyra kvadrater (väderkvarnsmönster) incuse.




Frågan är under vilken viktstandard som myntet präglats. Enligt standarden på Attika och Euboea skulle 1 drachm väga 4,3 g, men myntet ovan väger mer än så.

Det gick 6 oboler på en drachm enligt attikastandarden. En persisk siglos motsvarade 7,5 grekiska oboler. Om en drachm väger 4,3 g så väger en siglos 5,4 g. Det ligger således nära till hands att anta att myntet ovan är slaget efter persisk viktstandard, dvs 1 siglos.

Fakta om viktförhållandet mellan drachm och siglos har hämtats ur  
Forum Ancient Coins


Se följande bild från en auktion genomförd av Classical Numismatic Group.

AR Siglos ca 340-320, Byzantion.   Vikt 5,40g   Ref: SNG BMC Black Sea 21ff

Detta mynt är väldigt likt myntet ovan, vilket innebär att det myntet också torde vara präglat efter persisk viktstandard, dvs myntet är en AR Siglos.

CNG har sålt många sådana mynt på sina auktioner under åren och man har konsekvent vidhållit att myntet är en AR Siglos. CNG verkar således inte vara överens med David R Sear om vilken viktstandard som har tillämpats då myntet har slagits.








AR Hemidrachm eller ½ Siglos 340-320 f.v.t.
12,3 x 14,2 mm   2,335 g   (id 2467)   Ref: SG1 1582
(D.R. Sear, Greek Coins and their Values, vol 1, 2010)

Åts: En kviga gående åt vänster.
Under kvigan är det en delfin.
Ovanför kvigan är det ett monogram.

Frs: Fyra kvadrater (väderkvarnsmönster) incuse.

En halv drachm skulle väga hälften av 4,3 gram, men myntet
väger mer än så. Kan det vara en halv siglos månne?
Ett sådant mynt skulle väga 2,7 g, men 0,36 g kan ha försvunnit
sedan präglingen eftersom myntet är ganska medfaret.

Jämför med resonemanget ovan. Det ligger nära till hands
att anta att myntet är en halv AR Siglos.




Årtal och händelser före vår tidräknings början

År 657 grundades Byzantion av grekiska sjöfarare från Megara.

År 512 erövrades Byzantion av perserna (Akemeniderna).

År 478 återerövrades Byzantion av grekerna under ledning av Pausanias. Därefter gjorde städerna utmed Mindre Asiens kust uppror mot perserna.

Efter år 478 underställdes Byzantion Det joniska sjöförbundet under Atens ledning.

År 411 svek Byzantion Aten i samband med det peloponnesiska kriget. Byzantion kom att underställas Sparta i slutet av peloponnesiska kriget.

År 378 anslöt sig Byzantion till Det andra sjöförbundet under Atens ledning.

År 357 deltog Byzantion i upproret mot Aten.

År 357 föll Amphipolis i makedoniernas händer. Dessförinnan var staden en grekisk koloni. Filip II införlivade efter något år hela Trakien med Makedonien, och Trakiens rikedomar användes för att bekosta Filip II:s arme av legosoldater.

År 348 gjorde Chalkidike uppror och jämnades med marken av Filip II.

År 346 tvingades Fokis till total underkastelse av Filip II och han välkomnades som befriare i Delfi. Därmed behärskade Filip II norra Grekland.

År 340 belägrade Filip II Byzantion för att skaffa sig ytterligare kontroll över staden, men han tvingades avbryta belägringen eftersom perserna kom till Byzantions hjälp.

År 340 tvingades Filip II att besvara ett anfall från skyterna som hade sin bas strax norr om Donaus utlopp i Svarta havet. Den unge Alexander utsågs till riksföreståndare under Filip II:s strid mot skyterna.

År 338 besegrade Filip II Aten i fältslaget vid Chaironeia. Aten blev därmed en lydstat till Makedonien.

År 336 mördades Filip II under en fest. Han efterträddes av Alexander.

År 335 gjorde Thebe uppror mot Alexander som jämnade staden med marken.

År 334 tvingade Alexander Byzantion till underkastelse. Staden gav sig utan strid och införlivades med Makedonien. Byzantion kom dock att upprätthålla viss självständighet.

År 334 gick Alexander över Hellesponten och besegrade perserna vid floden Granikos.

År 333 slog Antipatros (en av Alexanders generaler) ned ett uppror i Trakien. Antipatros hade lämnats att styra Makedonien under Alexanders krig mot perserna.

År 323 dog Alexander den store och imperiet delades upp mellan hans generaler.

År 312 uppstod Seleukidimperiet, men Byzantion berördes ej eftersom imperiet kom att omfatta Mindre Asien utom dess nordliga del samt bland annat Syrien, Mesopotamien och Persien.

År 280 tvingades Byzantion att betala tribut till kelterna. Därefter drog kelterna in i Mindre Asien och bosatte sig i Galatien.

År 220 förklarade Rhodos krig mot Byzantion med anledning av de tullar som Byzantion tog ut av transporterna mellan Svarta havet och Egeiska havet. Bithynien gick med i kriget mot Byzantion. Ganska snart undertecknades ett fredsavtal.


Byzantion efter vår tidräknings början


  Den romerske kejsaren
Septimus Severus (193-211). 		         

År 193 intogs och förstördes Byzantion av kejsar Septimus Severus eftersom staden ställt sig på Pescennius Nigers sida i striden om kejsarmakten i Rom. Septimus Severus byggde upp staden igen och därmed hade Byzantion blivit en del av det romerska imperiet.

Kejsar Konstantin förälskade sig i Byzantion och byggde där sitt residens. Efter hans bortgång år 337 ändrades stadens namn till Konstantinopel.

År 395 delades det romerska imperiet i Västrom och Östrom och Konstantinopel blev Östroms huvudstad. Senare tiders historiker har kallat Östrom för Det Bysantinska riket, eller kort och gott Bysans.

Konstantinopel intogs år 1453 av den osmanska sultanen Mehmet II och staden gjordes till huvudstad i det Osmanska imperiet. Därmed var det slut på Östrom.


Skålmynt från Konstantinopel, 1100-talet.




Det ursprungliga Byzantion anlades på udden enligt kartan ovan.
Allteftersom staden expanderade växte den västerut.



2016-06-18

Dokumenthistorik

2016-06-18   Kompletterat med årtal och händelser
som har haft betydelse för Byzantion.
2016-06-14   Fastställt att Drakm 2471 egentligen är en Siglos och
Hemidrakm 2467 egentligen är en ½ Sigos.
2015-01-17   Kompletterat med Drachm-2471
2014-05-30   En första version.