Österrike och spåren från forntiden

Omkring år 800 f.v.t. valde ett indoeuropeiskt folk att bli bergsinvånare för att bland annat delta i arbetet med att utvinna salt ur de berg som vi idag kallar Alperna. Gruvbrytningen hade då pågått i åtskilliga hundra år bland annat i byn Hallstatt. Grekerna kallade detta folk kelter och romarna kom att kalla dem galler.

Bergsaltet var en exklusiv vara och den exporterades över stora delar av den europeiska kontinenten. På så vis spreds keltisk kultur och kelternas språk vida omkring. Under åren 300 - 100 f.v.t. uppstod det keltiska riket Noricum, och enligt en sägen hette dess huvudstad Noreia, men den har arkeologerna inte lyckats lokalisera. Till ytan motsvarade Noricum i stort sett dagens Österrike. Se kartan nedan.

Vid floden Donau anlade kelterna byn Vindobona (det vita fästet). Under Roms expansion, strax före vår tidräknings början, blev Noricum en romersk provins och byn Vindobona omvandlades till en romersk fästning. Den utgör idag kärnan i staden Wien, men av den romerska fästningen finns inte ett spår.

Oroligheter i Bayern och Österrikes födelse

Henrik II Jasomirgott av ätten Babenberg blev hertig av Bayern år 1141, men han blev avsatt av den tyske kejsaren Fredrik Barbarossa år 1156 på grund av att han inte kunde hantera de oroligheter som hade blossat upp i Bayern. Som kompensation fick Henrik Jasomirgott furstendömet Ostmark, som upphöjdes till självständigt hertigdöme under namnet Österrike. Henrik Jasomirgott etablerade sitt residens i Wien. Österrike har fått sitt namn av det begränsade område på bägge sidor om Donau som kallades Ostarrichi. Wien låg i detta områdes östra kant.

Henrik avled 1177 och efterträddes av Leopold V av Österrike som har gjort sig känd för att ha fängslad Richard Lejonhjärta och utkrävt en lösensumma av 150.000 mark (2-3 gånger Englands årliga intäkter) för att släppa honom fri

År 1278 tog habsburgarna makten i Österrike och de skulle komma att behålla den ända till år 1918.

Senmedeltiden

År 1404 blev habsburgaren Albrecht V hertig av Österrike. Han var även kung av Ungern, Kroatien och Böhmen. Från år 1438 till sin död 1439 var han dessutom kung av Tysk-romerska riket som Albert II.

förstoring 6 ggr

Wiener Pfennig,  1411-1439, hertig Albrecht V av Österrike
Myntet är enkelsidigt med storleken 14 mm och vikten 0,59 gram.
Vi ser en sköld i centrum av ett trepass.
Skölden omges av tecknen AL ? B ? t(us).

Tyrolen

Sigismund, hertig av Österrike av huset Habsburg, föddes 1427 och han dog 1496. Sigismund fick grevskapet Tyrolen i förläning 1446 men han tvingades lämna ifrån sig grevskapet 1490. Under Sigismunds regering i Tyrolen producerades en stor mängd mynt i gott silver i myntverkstaden i Méran under åren 1446-1477 (nuvarande Merano i Italien). År 1477 flyttades myntverket till Hall och Konrad Michelfelder blev dess myntmästare. Han innehade tjänsten till 1482. Nedan presenteras ett mynt från den perioden.

5 ggr förstoring

AR kreutzer, 1477 - 1482, Sigismund av Österrike

17,4 mm   1,120 g   myntort: Hall, Tyrolen

Åtsida: + SIGISMVNDVS
        Sigismund

I fältet är det ett dubbelkors.
I åttonde korsvinkeln är det en stjärna,
liksom även efter DVS i omskriften.

Frånsida: + COMES TIROL
                    greve av Tyrolen

I fältet är det en krönt örn med huvudet vänt åt vänster.

För att se skillnad på mynt från Méran och Hall, ska man studera örnens krona. På mynt från Méran har kronan lite enklare utformning.

Den första silverkreutzern präglades i Méran år 1271 för greve Meinhard II (f.1238 d.1295). Tillsammans med sin bror regerade han Tyrolen från 1258. År 1271 blev Meinhard ensam regent för Tyrolen och år 1286 blev han hertig av Kärnten. Meinhards mynt från 1271 hade ungefär samma utseende som ovanstående mynt. Det var främst omskrifterna som skilde.

Under 1600-talet cirkulerade kreutzermynt i Tyskland i form av små kopparmynt. År 1632 försökte Gustav II Adolf prångla ut egna kreutzermynt av koppar i Tyskland, men det lyckades inte särskilt väl.

Tyrolen under medeltiden

Österrikiska Tyrolen var under medeltiden avsevärt större än det är idag. Méran var den ursprungliga centralorten och utanför Méran låg slottet Tyrol som gav namn åt hela regionen. I Méran låg också det myntverk som under 1200-talet producerade de första kreutzermynten. Myntverket flyttade till Hall år 1477.

Efter första världskriget styckades Tyrolen upp så att Sydtyrolen och Trentino kom att tillhöra Italien.