Grekland - Pantikapaion

Pantikapaion grundades av grekiska (joniska) kolonisatörer från Miletos. Staden anlades omkring år 575 f.v.t. på platsen för en tidigare skytisk bosättning. I Pantikapaion anlades ett akropolis och runt staden byggdes en mur till försvar mot de fientliga skytiska grannarna. I staden uppfördes imponerande byggnader som t ex ett Apollotempel, ett Artemistempel och ett Zeustempel.

Pantikapaion blev ett viktigt centrum för metallhantering och där fanns också en keramikindustri, men det som främst skapade välstånd i staden var handeln med spannmål över Svarta havet.

I början av år 480 f.v.t. styrdes staden av en dynasti som hade grundats av den halvt mytiske Archeanax (vilket betyder gammal härskare). Denna dynasti regerade fram till omkring år 438 när en viss Spartokos gjorde uppror och tog makten. Denne Spartokos anses ha varit en trakisk handelsman som hade tjänat Archeanax. Han utropade sig till kung och hans dynasti kom att regera Pantikapaion i mer än tre århundraden.

Under åren 433-389 fördes i Pantikapaion en expansiv politik. Man lade under sig städerna Nymphaion, Phanagoria, Sindikos Limen och Theodosia. Därmed ökade intäkterna från spannmålshandeln vilket gjorde Pantikapaion till en särdeles rik stad, men inom den kungliga familjen uppstod motstridiga uppfattningar om hur överflödet skulle fördelas. Motsättningarna inom kungafamiljen ledde till att kungens ställning försvagades vilket gjorde staden sårbar särskilt som trycket från skyterna ökade.

År 108 f.v.t. hade skyterna blivit en så svår plåga att kungen av Pantikapaion sökte militär hjälp hos kung Mithridates VI av Pontos. Denne kom till undsättning och körde bort skyterna varefter han införlivade Pantikapaion med sitt imperium.

Staden Kertj ligger idag på den plats där Pantikapaion låg.



AE21, 310-303 f.v.t., Pantikapaion (vid Kimmeriska bosporen)
18,9 x 20,9 mm.   6,145 gram.   Ref: Hoover 113, Sear 1700   (id 2627)

Åtsida:
  Skäggprydd satyr
  (manligt sagoväsen)
  vänd åt höger.
    Frånsida:
  Främre delena av en grip
  som rör sig åt vänster.
  Under gripen är det en fisk (stör).

  Över gripen står det ΠΑΝ
  dvs PAN[tikapaion]

Sear föreslår att Satyren ska vara den mytologiske figure PAN,
kanske har man förvillats av att det står PAN på frånsidan.

Oliver D Hoover vid CNG är inte alls lika säker på att det är PAN.
Han konstaterar bara att det är en satyr, men PAN umgicks med satyrer
så en viss koppling finns det mellan dessa figurer.


Referens: Oliver D Hoover, Handbook of Coins of Northern and Central Anatolia.
Boken är nr 7 i ett omfattande bokprojekt av CNG, Classical Numismatic Group Inc, London 2012.




Dokumenthistorik

2015-08-18   En första version.