.

Gamla mynt

Uppdaterad 2021-05-11

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

.

Gamla svenska mynt -
            vad hade de för köpkraft?

När man ser bilder på gamla mynt eller sedlar från början av 1800-talet är den naturliga frågan: Vad kunde man köpa för dem, dvs hur mycket var mynt och sedlar egentligen värda?

Alldeles enkelt är det inte att svara på en sådan fråga eftersom människor levde annorlunda förr i värden – allt betalades inte med pengar, t ex kunde mat och husrum erbjudas som naturaförmån. Dessutom fanns många av dagens varor över huvud taget inte i början av 1800-talet, vilket innebär att konsumtionen av varor och tjänster skiljer sig avsevärt för en familj i Sverige idag jämfört med för 200 år sedan.

Att försöka bedöma pengars köpkraft från förr i tiden försvåras också av att ett antal myntreformer genomförts under årens lopp. För att förstå våra förfäders penningsituation behöver vi därför skaffa oss en inblick i hur mynt har införts och avskaffats under åren.




Myntreformen 1 jan 1777

Från och med den 1 januari 1777[1] gällde att Riksdalern skulle vara Sveriges huvudmynt och det gick 48 Skilling på en Riksdaler. Det var således vid detta tillfälle som begreppet Skilling infördes i Sverige, men det skulle dröja ända till 1799 innan de första skillingmynten präglades och det var Riksgäldskontoret som gav ut dem i valörerna ½ och ¼ Skilling. De kallades därför riksgäldspoletter. Skilling är ett germanskt ord, och flera av våra grannländer hade skillingmynt långt före oss.

"Riktiga" skillingmynt, dvs utgivna av Riksens Ständers Bank[2] kom år 1802. Bilden här intill visar en halvskilling från 1803. Observera dalpilarna. De kallas så eftersom de ska visa att kopparen i myntet kom från Dalarna, dvs från Falu koppargruva.

                               







Myntreformen 1834

1 Riksdaler specie (ett silvermynt)
    = 2 2/3 Riksdaler banco
    = 4 Riksdaler riksgälds.

1 Riksdaler banco (en sedel)
   = 48 Skilling banco.

1 Riksdaler riksgälds (en sedel)
   = 48 Skilling riksgälds
   = 32 Skilling banco.

                       

Bancomynt och bancosedlar gavs ut av Riksens Ständers Bank. Riksdaler riksgälds och Skilling riksgälds var riksgäldssedlar, dvs de gavs ut av Riksgäldskontoret. Vi kan tycka att det var krångligt att ha Specieriksdaler, bancoräkning och riksgäldsräkning, men folk vande sig, och när de skulle jämföra priser var det Skilling riksgälds man räknade om till. Det gick 1,5 Skilling riksgälds på 1 Skilling banco.




Myntreformen 1855

1 Riksdaler riksgälds
    = 1 Riksdaler Riksmynt
    = 100 öre.

En ettöring efter 1855 fick växelkursen ½ Skilling riksgälds eftersom det gick 48 Skilling riksgälds på en Riksdaler riksgälds.

Ett halvt öre var den lägsta nominalen som präglades. I folkmun kom den att kallas "styver", ett uttryck som vi lånat från tyskan och som betyder "litet mynt".

Decimalsystemet infördes för att göra det enkelt att räkna. Men folk tyckte det var krångligt. Handböcker och tabeller för översättning mellan gamla och nya systemet trycktes därför.

Kommentar: Begreppet öre dyker upp igen efter att ha varit försvunnet sedan Gustav III:s tid, men det finns inget gemensamt mellan ettöringarna från förr och denna nya skapelse.
                                       


     


                Halvöresmyntet kallades "styver".

     


                                  "Sista styvern".
          Det sista halvöresmyntet präglades 1867.




Myntreformen 1873

1 Riksdaler Riksmynt
    = 1 Krona = 100 öre.

Det var således år 1873 som vi fick ”moderna pengar”.

                               



Mynt i folkmun



En "treskilling"

             

I dagligt tal dök det upp uttryck som ”treskilling”. Man syftade då på myntet 2 Skilling banco som ju var värt 3 Skilling riksgälds.



En "sexskilling"

             

Begreppet ”sexskilling” stöter vi också på. Det var myntet 4 Skilling banco som kallades så i riksgäldsräkning. En sexskilling var efter 1855 värd 12 öre.




En "tolvskilling"

             

Begreppet ”tolvskilling” fanns också. Det var silvermyntet 1/16 Riksdaler specie som kallades så eftersom det gick 4 x 48 Skilling riksgälds på en specieriksdaler.

Efter 1855 motsvarade ett sådant mynt 25 öre. Tjugofemöringarna kallades sedan ”tolvskillingar” långt in på 1900-talet.

1 Skilling banco från 1830-talet skulle motsvara 3 öre i dagens valuta eftersom det gick 32 Skilling banco på 1 Riksdaler riksgälds.

Bancomyntet här intill motsvarar 2 öre i senare tiders valuta eftersom det gick 48 Skilling riksgälds på en Riksdaler riksgälds.

             


En "enskilling" i riksgäldsräkning ty
1 Skilling riksgälds motsvarade 2/3 Skilling Banco.




Pengars köpkraft

Ett sätt att värdera köpkraften är att studera levnadskostnadsindex över tid. Av nedanstående diagram framgår det att levnadskostnaderna började öka efter andra världskriget för att verkligen accelerera under 70-, 80- och 90-talen.





                                  Levnadskostnadsindex med juli 1914 = 100.   Källa: Statistiska centralbyrån febr 2007.


Av diagrammet kan man utläsa att värdet för 1830 är 62,8 och för 2007 gäller värdet 4.153 vilket kan tolkas som att levnadskostnaderna har stigit 66 gånger.

Om myntens köpkraft återspeglas i levnadskost-nadsindexets förändring under åren får vi fram att 1 Skilling från 1830 hade en köpkraft motsvarande 2 kronor i 2007 års penningvärde, eftersom 1 Skilling från 1830 motsvarade 3 öre och levnadskostnadsindex har stigit 66 gånger.

                           


1/3 Skilling Banco från 1836 motsvarade
1 öre i senare tiders valuta, men hade
en köpkraft av 63 öre i dagens penning-
värde ty levnadskostnadsindex har stigit
63 gånger sedan år 1836.




Hade verkligen inte en Skilling banco mer köpkraft?

På Anbytarforum har jag hittat en uppgift om husvärdering i samband med laga skifte 1835. Gården bestod av bostadsbyggnad, bod med loft, fähus sammanbyggd med lada samt ett vedskjul. Till gården hörde endast "tomtmarken". Totalt värderades gården till 77 2/3 Riksdaler. Det framgår inte om det är frågan om Riksdaler Banco eller Riksdaler Riksgälds. Låt oss anta att det är Riksdaler Riksgälds som åsyftas.

År 1835 låg levnadskostnadsindex på 65,9 vilket är 63 gånger lägre än år 2007. Om 77,66 multipliceras med 63 kommer vi fram till att gården var värd 4.892 kronor i 2007 års penningvärde.

Av informationen från Anbytarforum framgår också att gårdens värde skulle motsvara 1 års dagsverken för en dräng vilket enligt samma artikel värderas till 4.900 kronor i 2007 års penningvärde.




Beräkning av gamla mynts köpkraft med hjälp av levnadskostnadsindex ger som synes ett resultat som ser väldigt lågt ut. Anledningen till det är nog att vi idag har helt andra krav på tillvaron än vad folk hade på 1830-talet.

Löner och priser

Lars O Lagerqvists senaste utgåva av boken Vad kostade det?  från år 2011 ger oss en del intressanta uppgifter.

För år 1830 gällde exempelvis följande:
  - Månadslönen för 1:e styrman på en segelskuta var 36 riksdaler riksgälds. 
  - En höna kostade 15 skilling riksgälds.
  - Ett tjog ägg kostade 24 skilling riksgälds.
  - 1 fat dubbelöl kostade 14 riksdaler riksgälds.[3]
  - En sup kostade 3 skilling riksgälds.

År 1840 var dagsverksersättningen för en kvinna i Falu gruva 24 skilling riksgälds.


Sonesgården den 11 maj 2021

Lennart Castenhag

Foto av författaren.

Fotnoter  
[1]
Den kungliga förordninge per den 27 november 1776. Se  här >>
[2] 1866 bytte Riksens Ständers Bank namn till Riksbanken.  
[3] Med dubbelöl avsågs ett mörkt överjäst öl med tydlig jästkaraktär, möjligen också med
      lite högre alkoholhalt.
      Öl levererades vanligen på halvfat med en volym motsvarande 78,5 liter.
      Om vi antar att det är halvfat som avses blir priset för 1 liter öl 8,6 skilling riksgälds,
      vilket motsvarar 14 kronor i 2007 års penningvärde.


Dokumenthistorik

2021-05-11   Kompletterat med lite information om löner och priser.
                    Några små språkliga korrigeringar har också gjorts.
2014-12-05   Ändrat rubrik Antika mynt .... till Gamla svenska mynt ....
2007-10-11   Dokumentet skapat