Offa och Karl den store

Få kungar i det anglosaxiska England har gjort så stort avtryck i historien som Offa. Möjligen inspirerades han av Karl den store på andra sidan Engelska kanalen. Det sägs också att Offa betraktade Karl som sin jämlike.

Offa, kung av Mercia 757-796

Æthelbald hade varit kung i det anglosaxiska kungariket Mercia under åtskilliga decennier, närmare bestämt i 41 år, då han mördades av sina livvakter år 757. Anledningen till dådet är inte känt, men en man vid namn Beornred grep makten och ett inbördeskrig bröt ut. Den 30-årige adelsmannen Offa klev då fram. Han var av samma kungliga dynasti som Æthelbald, och avlägsen släkting. Offa hade skaffat sig god militär skolning och han röjde Beornred ur vägen samt tog makten i riket. Därmed inleddes Mercias guldålder.

Mercia gränsade till Wales i väster och ett antal anglosaxiska länder i de övriga vädersträcken. För Offa var det viktigt att ha tillgång till hamnarna vid havet för att få kontakt med den övriga delen av världen. För att nå sitt mål tog han kontroll över East Anglia och Kent och de andra länderna i öster. Han ingick därefter en allians med kung Beorhtric av Wessex. Mercia hade blivit det mäktigaste riket söder om floden Humber.

I slutet av 700-talet hade Mercia kontrollen över större delen av England söder om floden Humber.

Offa var inte bara en skicklig militärstrateg och förhandlare, han visade sig också duglig som administratör och han grundade flera städer i riket. Offa hade regelbundna kontakter med Frankerriket och kanske inspirerades han av karolingernas expansiva politik. Det sägs också att Offa betraktade Karl den store som ”sin jämlike”.

Under Offas tid vid makten präglades en stor mängd mynt och det märkliga är att man hittills inte har hittat någon riktigt stor myntskatt innehållande hans mynt, trots att många av Offas mynt har bevarats till eftervärlden. De myntfynd som har gjorts har varit relativt begränsade i antal mynt per fynd. Av den anledningen har det uppstått misstankar om att en eller annan stor myntskatt har undanhållits myndigheternas vetskap (R Naismith).

Offa lät prägla mynt i Canterbury, Ipswich och London. Verksamheten kan grovt indelas i tre perioder:

− 760-784/5, inledande period.

− 784/5-792/3, mynt med lägre vikt. Under denna tid uppstod porträttmynten.

− 792/3-796. Offas myntreform 792/3. Jämför med Karl den stores myntreform
    nedan.

Forskarna är överens om att det torde ha funnits ett samband mellan Offas och Karl den stores myntreformer 793/4. En likartad myntstandard i de bägge länderna borde ju ha gynnat handeln över Engelska kanalen.

Offa var den förste i det Anglosaxiska England att prägla in en porträttlik bild av sig själv på mynten. Även hans gemål Cynethryth finns avbildad på mynten. Hon är dessutom den enda drottningen i det anglosaxiska England som finns avbildad på mynt. Nedan visas ett fåtal exempel på Offas mynt.

		Penny 787-792, myntort London. Diameter: 16 mm. Vikt: 1,19 g. Ref: North 303. Åtsida: OFFA REX (kung Offa) Frånsida: EADHVN (myntmästare Eadhun) Foto: Fitzwilliam Museum (1986.9126)
		Penny 780-792, myntort Canterbury. Diameter: c.16 mm Vikt: 1,29 g. Ref: North 339. Åtsida: EOBA (Eoba, myntmästare) Frånsida: + CFNEdRFd REGINA (drottning Cynethryth) Foto: cngcoins.com
		Exempel på ett tyngre mynt, efter reformen 792. Penny 792-796, myntort Canterbury. Diameter: 19 mm. Vikt: 1,45 g. Ref: North 319. Åtsida: OFFA REX M (Offa kung av Mercia) Frånsida: BABBA under ett M. (myntmästare Babba) Foto: Fitzwilliams museum (2013.0365)

För eftervärlden är Offa mest känd för att han lät anlägga en försvarsvall utmed gränsen mot Wales. Försvarsvallen är 240 km lång och den kallas Offas Dyke. Forskning under senare år har dock visat att det arbete, som gjordes under Offas tid, egentligen var en påbyggnad och en förlängning av en försvarsvall som hade anlagts under tidigt 400-tal.

Karl den store, kung och kejsare av Frankerriket 768-814

Karl den store föddes år 742. Han tillträdde som frankisk kung år 768 och han kröntes till kejsare år 800. Under Karls tid expanderade riket och kom att uppta en stor del av den Europeiska kontinenten. Hans franska namn var Charlemagne och det namnet dyker ofta upp i litteraturen.

Frankerrikets utbredning omkring år 814

Karl är mest känd för att ha expanderat imperiet genom att lägga under sig ett stort antal småriken, men Karl var också en skicklig administratör och han utvecklade rättsväsendet i sitt rike. På många platser i imperiet anlades myntverk där de kungliga silvermynten (denierer) präglades – och alla myntverk följde i detalj kungens direktiv för myntvikt och silverhalt samt hur mynten skulle se ut. Utseendet på mynten, ändrades då och då genom kungliga beslut – och förändringarna genomfördes synkroniserat i hela imperiet.

Vid två tidpunker under Karls regering genomförds myntindragningar. Det var år 793 och år 812/813. De gamla mynten togs då ur cirkulation och befolkningen fick växla in sina gamla mynt mot nya mynt. Det är beundransvärt att Karl lyckades synkronisera denna hantering (renovatio monetae) i sitt imperium och det är ett bevis på god administrativ förmåga.

Karls mynt kan indelas i fyra myntningsperioder (klasser). Här visas några exempel på hans mynt.

Period 1, tiden 768 – 771. Denier med låg vikt. Kungens namn är inpräglat på åtsidan och myntorten står att läsa på frånsidan. Endast ett fåtal av dessa mynt har bevarats till våra dagar.

Denier 768-771, myntort Lyon. Diameter: 16 mm. Vikt: 0,76 g, Ref; M&G 164. Åtsida: CAROLVS (A och R är sammanskrivna i ligatur). Frånsida: LVO (under ett förkortningstecken). Foto: cgb.fr

Period 2, tiden 771 – 793/4. Denier med låg vikt. Karl lät prägla in sitt namn (CAROLVS) på myntets åtsida. Frånsidans prägling varierade med myntorten.

Denier 771-793/4, myntort Limoges Diameter: 17 mm. Vikt: 1,11 g. Ref: MEC(1) 725. Åtsida: CAROLVS (A och R är sammanskrivna i ligatur). Frånsida: LEM (under ett förkortningstecken). Förkortningen står för LEMOVACIUM (Limoges). Därunder finns ett X omgivet av kulor. Foto: cngcoins.com

Period 3, tiden 793/4 – 812. Efter Karl den stores myntreform 793/4 fick denieren en något högre vikt. På dessa mynt dyker det finurliga ”karolusmonogrammet” upp.

Denier 793/4-812, myntort Milano Diameter: 21 mm. Vikt 1,68 g. Ref: MEC(1) 743. Åtsida: + CARLVS REX FR (Karl frankernas kung). Frånsida: + MEDIOL. I fältet ett karolusmonogram. Foto: cngcoins.com

Period 4, tiden 812 – 814. ”Porträttmynten”. Karl hade krönts till kejsare, vilket åskådliggörs med en bild av kejsaren med lagerkrans (som om han vore en romersk kejsare). På frånsidan kan olika bilder förekomma beroende på myntort.

Denier 812-814, myntort Mainz (?). Diameter: 20 mm. Vikt: ca 1,5 g. Ref: M&G ? Åtsida: KAROLVSIMPAVG (Karolus imperator augustus) Karl den stores högervända porträtt med lagerkrans. Under porträttet finns ett M. M&G var tveksamma till huruvida detta M indikerar myntorten. Frånsida: XPICTIANA RELIGIO (Den kristna religionen) En kyrkgavel med ett kors samt ett kors på taket. Detta mynt är endast känt i några få exemplar. Myntet på bilden finns på Cabinet des Medailles i Paris Foto: phgcom

Referenslitteratur

J J North. English Hammered Coinage 650-1272. 1963.
Morrison and Grunthal. Carolingian Coinage. 1967
Grierson and Blackburn. MEC(1) Medieval European Coins, vol 1. 1986.
R Naismith. MEC(8) Medieval European Coins, vol 8. 2017.

Sonesgården den 7 januari 2021

Lennart Castenhag