.

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2022-08-15

.

Ärkebiskopen av Lichfield
                    och gulddinarerna

År 757 grep den unge adelsmannen Offa makten i det anglosaxiska kungariket Mercia. Därvid kom Mercia att gå in i en blomstringsperiod och Mercia blev det mäktigaste riket söder om floden Humber. Sedan år 597 hade ärkebiskopen haft sitt säte i Canterbury. När nu maktcentrum hade förflyttats norrut var Offa av den bestämda uppfattningen att också ärkebiskopen borde ha sitt säte i denna del av Britannien.


Mercia under andra halvan av 700-talet.

Omkring år 760 introducerade Offa silvermyntet penny för både inhemsk och internationell handel. Myntets vikt anpassades efter den frankiska denieren, och myntreformen kom att högst väsentligt gynna handeln mellan kontinenten och Britannien. Kontakterna med kontinenten blev av den anledningen täta för kung Offa, och relationerna till den frankiske kungen Karl den store var goda. Offa betraktade till och med Karl den store som "sin jämlike".

En annan person som Offa ville ha goda relationer till var påven Adrian I. Under en tid hade Offa nämligen gått och funderat på om det vore möjligt att flytta ärkebiskopens säte från Canterbury till en stad i Mercia, men kyrkans män var inte lätta att komma till rätta med i en organisatorisk fråga av denna dignitet. Möjligen skulle han få hålla till godo med att ett parallellt ärkebiskopssäte etablerades i Mercia. I det sammanhanget var påven viktig. Utan hans stöd skulle det vara omöjligt för Offa att nå framgång frågan.

För att skaffa sig en god förhandlingsposition beslutade sig Offa för att förse påven i Rom med rika gåvor − årliga utbetalningar av 365 guldmynt − och mynten skulle specialpräglas för att få bästa möjliga effekt. Offa hade nämligen lyckats komma i besittning av en arabisk gulddinar. Sådana mynt skulle fungera väl för ändamålet, eftersom de lämpade sig för handeln med länderna runt Medelhavet, var Offas bedömning.

Offa instruerade sin gravör att tillverka myntstampar för att skapa exakta kopior av förlagan, och texten OFFA REX skulle därtill infogas. Det skulle inte råda något tvivel om vem som hade varit den frikostige.

Gravören skred till verket. Han var minutiöst noggrann. Årtalet 157 AH (773-774 enligt vår tidräkning) kom med liksom den muslimska trosbekännelsen shahada. Slutligen graverades texten OFFA REX in, men den råkade komma uppochned i förhållande till den arabiska inskriften.


förstoring 4 ggr
Gulddinar ca.775 − ca.795, Offa av Mercia, okänd myntort och myntmästare.
Diameter 20 mm, vikt 4,276 g.
Referenser SCBC 902, Chick 1, North 258, SCBI 67:3.
Foto British Museum.

Hur gick det då med guldmyntprojektet? Jodå, det gick som Offa hade tänkt sig. Under en ceremoni i Lichfield år 787/788 upphöjde påven Adrian I biskop Hygeberht av Lichfield till ärkebiskop, och Lichfield blev ett ärkestift. Det anglosaxiska Britannien hade därmed två ärkebiskopar söder om floden Humber.

Ärkestiftet i Lichfield dras in

Under de här åren var Æthilheard ärkebiskop i Canterbury. För honom var arrangemanget med dubbla ärkebiskopar söder om floden Humber högst olyckligt, men år 803 var Offa, Hygeberht och Adrian I döda. I Mercia regerade Coenwulf och han hade samma uppfattning som Æthilheard, att det endast skulle finnas en ärkebiskop i södra Britannien. I Rom hade Leo III tillträtt som påve några år tidigare, och han hade till en början inget emot att det fanns två ärkebiskopar söder om floden Humber, men med tiden ändrade han uppfattning. Med Leo III:s stöd drog Coenwulf och Æthilheard in ärkebiskopsämbetet i Lichfield som nedgraderades till biskopsstift.

Den gulddinar som här presenteras

Myntet är troligen ett jordfynd från Italien, möjligen Rom. Det kom ut till försäljning före år 1841. Därefter har myntet bytt ägare i omgångar innan det slutligen hamnade på British Musum. Detta är det enda kända bevarade exemplaret av Offas gulddinarer.

Under vilka år präglades gulddinarer i Mercia?

Eftersom 157 AH motsvarar år 773-774 enligt vår tidräkning, kan Offas mynt inte ha präglats tidigare. Om vi utgår ifrån att det fanns ett samband mellan guldmynten och utnämningen av ärkebiskopen i Liechfield kan guldmyntprojektet maximalt ha pågått under åren 775-795.

Personfakta

Offa kung av Mercia från år 757 till sin död år 796.
Adrian I påve i Rom från år 772 till sin död år 795.
Leo III påve i Rom från år 795 till sin död år 816. Det var Leo III som krönte
Karl den store till kejsare år 800.
Hygeberht biskop i Lichfield 779-787, därefter ärkebiskop i Lichfield till sin död år 803.
Æthilheard ärkebiskop i Canterbury från år 793 till sin död år 805.
Karl den store Frankerrikets kung 768-800, och dess kejsare 800-814.
Al-Mansur kalif i Bagdad under åren 754-775.

Islamisk tidräkning

AH är latin och står för anno hegirae (efter hijra). Uttrycket syftar på profeten Muhammeds emmigration från Mecka till Medina år 622.

Litteratur

Spink Standard Catalogue of British Coins (SCBC). 2020.
Derek Chick The Coinage of OFFA and his Contemporaries. 2010.
J J North English Hammered Coinage, Vol 1. 1963.
Rory Naismith   Sylloge of Coins of the British Isles 67. 2016.

Grafik av författaren.

Dokumenthistorik

2022-08-15 Dokumentet skapat


Sonesgården den 15 augsti 2022

Lennart Castenhag