Gotlänningarna hade sedan urminnes tider bedrivit handel med folken runt Östersjön. Visby var en viktig handelsplats och snart växte där upp en stad. Hansan etablerade ett kontor i Visby i mitten av 1100-talet och Visby utvecklades till Nordens rikaste stad.

Tyska köpmän kom att bosätta sig i Visby. Med tiden uppstod rivalitet mellan bönder och borgare. Konflikten ledde till att borgarna reste en ringmur runt Visby − ett regelrätt inbördeskrig hade brutit ut på ön. Vid denna tid var Magnus Ladulås kung i Sverige. Han blandade sig i konflikten och dömde borgarna att betala ett stort skadestånd till kronan för att de hade rest en ringmur utan kungens tillåtelse.

Gotlänningarna lät prägla sina egna mynt från mitten av 1100-talet. Det är inte lätt att tyda inskriften på de tidiga mynten. Bild 1.

förstoring 6 ggr
1. Gotlandspenning ca 1150-1220   silver.
På åtsidan finns ett klöverkors med åtta ekrar.
På frånsidan syns gaveln av en kyrkobyggnad.
Storlek 11,9 x 12,8 mm   vikt 0,155 g   referens Lagerqvist XX:1a

Fyrslagsteknik

Det tidiga gotländska myntet är en dubbelsidig prägling i fyrslagsteknik[1]. Här har ett fyrkantigt myntämne hamrats ut i kanterna för att ge myntet en rundare form. Myntämnet blev härigenom tjockare i centrum vilket gjorde det möjligt att prägla dubbelsidigt med överstamp och understamp trots myntämnets ringa vikt. En nackdel med tekniken är att myntets periferi blir ofullständigt utpräglat, inskrifter faller bort helt eller delvis. Å andra sidan har fyrslagstekniken en fördel framför användningen av runda myntämnen, något spill uppstår inte eftersom myntämnet inte formas med exempelvis hålpipa.

Fyrslagstekniken utvecklades på 900-talet på kontinenten (Tyskland, Schweiz) och den tillämpades ända in i modern tid. På Gotland gav man upp fyrslagstekniken i samband med att inbördeskriget bröt ut på ön.

Digerdöden och Valdemar Atterdag

I mitten av 1300-talet slog pesten till mot ön. Därmed var Gotlands storhetstid över. År 1361 steg Valdemar Atterdag iland på Gotland, och med sig hade han en här av yrkeskrigare. Valdemar satte kurs mot Visby och möttes av en bondearmé som inte hade mycket att sätta emot Valdemars yrkesarmé. Visbys borgare förskansade sig bakom låsta stadsportar och de såg på när bondehären mejades ned. Därefter öppnades stadsportarna för Valdemar Atterdag. Den slaktade bondehären vräktes ned i massgravar vid Korsbetningen utanför ringmuren.

Enlig äldre svensk historieskrivning plundrades Visby av Valdemar Atterdag, men det är en skröna. Valdemar Atterdag plundrade inte Visby. Istället nöjde han sig med att borgerskapet garanterade honom sin lojalitet. Visby förblev således en välmående stad, men under dansk kontroll.

förstoring 6 ggr
2. Ensidigt präglad gotlandspenning,   förekom både före och efter år 1361,   silver.
”W-brakteat”. Inom en pärlring finns ett W med ett streck över.
Pärlorna syns endast svagt på detta exemplar.
Storlek   9,7 x 10,7 mm   vikt 0,105 g   referens Lagerqvist XXX IV:2d.
Myntet är snedpräglat. Av den anledningen kan vi
endast ana den vänstra delen av bokstaven W.

Myntet är en brakteat vilket innebär att myntet är präglat på ena sidan mot mjukt underlag. Med denna präglingsmetod uppstår åtsidans präglingsmönster även på frånsidan – men spegelvänd och negativ. Det var således sådana här mynt som präglades på Gotland vid tiden för Valdemar Atterdags erövring år 1361. Bild 2.

Gotländsk mynträkning

Gotland hade sin egen mynträkning – 288 penningar på en mark[2]. Till Gotlands myntningsområde räknades även Småland, Öland och Östergötland. Västerut fanns Götalands myntningsområde och i norr fanns Svealands myntningsområde. Den som reste från ett myntningsområde till ett annat måste således växla till sig gällande valuta för att kunna göra inköp.

Den gotländska örtugen (goten) introducerades omkring år 1340. Bild 3.

förstoring 4 ggr
3. Örtug från Visby ca 1340,   silver.
På åtsidan inom den inre pärlringen finns bilden av en liljeväxt.
Omskriften lyder   + MONETA CIVITATIS   mynt från staden.
På frånsidan inom den inre pärlringen finns bilden av Guds Lamm med fana.
Överst på fanstångens finns ett kors.
Omskriften lyder   + WISBVCENCIS   Visby.
De bägge omskriften ska läsas sammantaget.
MONETA CIVITATIS WISBVCENCIS   mynt från staden Visby.
Diameter 19 mm vikt 1,3 g referens Lagerqvist XXX V:1a.
Foto   SHM/KMK, Stockholm.

Witten

Tyska Hansan hade sina egna mynt (witten) från omkring år 1365. Flera av de viktiga hansastäderna lät prägla egna mynt. Det är inte otänkbart att man hämtade inspiration från den gotländska örtugen då det första tyska wittenmyntet planerades, åtminstone när det gäller storlek och vikt. Bild 5.

4. Hansans handelsnätverk omkring år 1370

förstoring 4 ggr
5. Witten från Lübeck ca 1365, silver.
På åtsidan inom den inre pärlringen ser vi dubbelörnen som var Lübecks symbol.
Omskriften lyder   + MONETA LVBICENS.   mynt från Lübeck
På frånsidan inom den inre pärlringen ser vi ett kors.
Omskriften lyder   CIVITAS IMPERIAL   Den mäktiga staden.
Precis som med den gotländska örtugen ska omskrifterna läsas sammantaget.
MONETA LVBICENS CIVITAS IMPERIAL   mynt från den mäktiga staden Lübeck.
Diameter   18,4-19,5 mm   vikt 1,345 g   referens Jesse 302a.

Kalmarunionen och Tyska Orden

Margareta var dotter till Valdemar Atterdag. Hon var regerande drottning av Danmark och Norge. Med stöd av de svenska stormännen avsatte hon den svenske kungen Albrekt av Mecklenburg år 1389. Därmed blev hon också svensk regent. Kalmarunionen bildades år 1397.

Vitaliebröderna (Albrekts anhängare) slog sig ned på Gotland på 1390-talet. Där ägnade de sig åt sjöröveri i Östersjön mot Kalmarunionens riken. Det blev en hård tid för gotlänningarna vars ö utarmades.

Tyska Orden, som etablerat sig i trakten av Elbing och Königsberg, hade skaffat sig en stark ställning i Baltikum och i södra Östersjöns kustområden. Stormästaren för Tyska Orden störde sig på sjöröveriet och tog Gotland i besittning år 1398 efter att ha kört ut Vitaliebröderna. Bild 6.

förstoring 4 ggr
6. Schilling präglad för Tyska Orden 1393-1407, Konrad III von Jungingen,  silver.
På åtsidan Konrad von Jungingens vapensköld.
Omskrift   MAG[i]ST[er]  CO[n]RADVS  TERCI[us]   stormästaren Konrad III
På frånsidan Ordensbrödernas vapensköld.
Omskrift   MONETA D[omi]NORVM  PRVCI[e]  mynt från herrarna av Preussen
Diameter 21 mm   vikt 1,640 g   referens Neumann 7a.

Noter

Foto och grafik av författaren där ej annat anges.

Dokumenthistorik

2022-10-28

Dokumentet skapat.

Sonesgården den 28 oktober 2022

Lennart Castenhag