.

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

Uppdaterad 2021-04-11

.

LEJRE −
En sägenomspunnen by på Sjælland

Under de första århundradena efter Kristi födelse, fanns i södra Skandinaven ett antal byar som var och en var självständiga samhällen som styrdes av hövdingar (vi skulle kunna kalla dem kungar). Av de arkeologiska fynden kan vi se att det rådde välstånd – bland stormännen till och med viss rikedom.


Silverskål från 700-talet ursprungligen från England eller Irland.
Att den hamnat i Lejre kan bero på ett tillgrepp under ett vikingatåg.
Skålen ingick i en silverskatt som hittades i Lejre år 1840.
Skatten nedlades i slutet av 900-talet.
Foto: John Lee, Nationalmuseet.



Skandinavien under tredje till och med femte århundradet e Kr

Åren 200-500 kallas i Danmark för Danmarks Oldtid, men epoken skulle också kunna kallas Danmark under antiken. Det område som avses omfattade också delar av Skåne och den svenska västkusten. Bornholm är särskilt intressant i detta sammanhang med anledning av de rika arkeologiska fynden på ön.

Jordbruk och boskapsskötsel låg till grund för försörjningen, men handeln med kontinenten hade börjat få en allt större betydelse − åtminstone för en framväxande överklass. På platser där det har funnits stormannagårdar har arkeologerna funnit rikedomar i form av guld- och silverföremål. Fynden har också bestått av romerska mynt av både guld och silver.


Exempel på arkeologiskt viktiga platser i Skandinavien i slutet av 400-talet.



Lejre

Lejre träder fram i historien omkring år 500, dvs samtidigt som de äldsta delarna av försvarsmuren Danevirke[1]. Det finns teorier om att det var i Lejre som danernas förste kung hade sitt residens, men om det är inte forskarna överens. I samband med att kristendomen etablerades i Danmark på 900-talet var Lejres storhetstid förbi[2]. Kungens residens flyttades till Roskilde, som blev Danmarks huvudstad. Roskilde blev också biskopssäte och ett myntverk anlades i staden under tidigt 1000-tal.


Förstoring 3 ggr
Penning präglad i Roskilde för kung Hardeknud (1035-1042).
Vikt 1,07 g. Ref Hauberg 32. Foto Bruun Rasmussen auktion 874.


Lejrekungarnas krönika[3] tillkom på latin i Roskilde under 1100-talet. Krönikan är i sagoform ungefär som de isländska sagorna. Huruvida de kungar som nämns i krönikan var historiska personer kan ifrågasättas. Flertalet av dem får nog benämnas "sagokungar", exempelvis kung Skjold som påstods vara son till Oden.



Silverskatten i Lejre, nedlagd på 500-talet

År 2012 gjordes ett stort skattfynd i Mannerup. Skatten nedlades på 500-talet i ett träskmarksområde utanför Lejre och bestod av drygt 3000 små silverstycken (brudsilver) med en sammanlagd vikt av sju kilo. Man har dragit slutsatsen att delar av föremålen kommer från en söderklippt romersk silverservis. Några få romerska silvermynt identifierades också.

Varför nedlades allt detta silver i ett träsk? Kanske var det en offergåva för att blidka de himmelska makterna. Vi vet att det år 536 utbröt ett ovanligt kraftigt vulkanutbrott som efterföljdes av ytterligare vulkanutbrott. Resultatet blev att årsmedeltemperaturen drastiskt sänktes på norra halvklotet under åren 536-660, och det uppstod missväxt, svältkatastrofer och farsoter.

I Danmark har fynd av guldskatter hittats under arkeologiska utgrävningar och det antas att vissa av dessa skatter har nedlagts år 536 då "solen förmörkades och sommaren uteblev". Man tolkar det som att folk blev panikslagna och de offrade guld till gudarna för att få solen tillbaka.


Mannerupskatten från 2012 bestod av sju kilo silverstycken (brudsilver).   Foto Kim Rasmussen.



Ett vikingatida skattfynd i Lejre

I Lejre gjordes år 1850 ett viktigt skattfynd. Skatten nedlades i slutet av 900-talet och bland föremålen fann man bland annat en vacker silverskål från 700-talet. Skålen har sitt ursprung i England eller Irland och torde därmed vara ett tillgrepp i samband med ett vikingatåg. Skatten finns idag på Nationalmuseet i Köpenhamn. Några av föremålen från skatten visas på följande bild.

På silverskålen finns ingraverat fyra kvinnofigurer. Det finns teorier om att dessa kan vara framställningar av fruktbarhetsgudinnan Freja.             Pärlhalsband och en 200-gramsvikt bestående av en järnkärna och en kopparmantel. Foto: John Lee, Nationalmuseet.

Turerna kring den upphittade skatten i Lejre fick ett rättsligt efterspel som slutade med att en man och en kvinna dömdes till kortare fängelsestraff samt att betala rättegångskostnaderna. I Danmark gällde redan på 1800-talet danefæ[4] vilket innebär att upphittade äldre föremål, av stort kulturhistoriskt värde och som saknar ägare, tillhör den danska staten och skall överlämnas till Nationalmuseet.


Grafik av författaren.


Fotnoter

[1] Länge trodde man att de äldsta delarna av Danevirke var från 700-talet, men ny forskning har visat att Danevirke är betydligt äldre. Se Denar til daler från 2018.

[2] När kristendomen fick fäste i Danmark övergavs det hedniska Lejre till förmån för Roskilde. Detta kan ses som en parallell till att Uppåkra övergavs till förmån för Lund som blev biskopssäte år 1060.

[3] Den latinska texten Scriptores Minores Historiæ Daniæ översattes till danska av Jörgen Olrik år 1901. En översättning från danskan till svenska gjordes av Sven Rosborn år 2015.

[4] https://natmus.dk/salg-og-ydelser/museumsfaglige-ydelser/danefae/hvad-kan-vaere-danefae/


Referenslitteratur

Horsnaes, Moesgard, Märcher. Denar til daler. Danmarks mønthistorie indtil 1550. Köpenhamn 2018.

Hauberg. Atlas over Danmarks Mønter ca 870-1241. Köpenhamn 1965.

Büntgen, Myglan, Charpentier, McGormik. Cooling and societal change during the Late Antique Little Ice Age from 536 to around 660.   2016.

Christensen. Lejreskatten.   2010
Lejreskatten.pdf

Nielsen & Christensen. Mannerupskatten.   2015
Mannerupskatten.pdf
Mannerupskatten - galleri

Rosborn. Lejrekungarnas krönika.   2015
Lejrekungarnas krönika



Dokumenthistorik

2021-04-11 Dokumentet skapat



Sonesgården den 11 april 2021

Lennart Castenhag