Målkärlet "en halv kappe"

För en månad sedan köpte jag ett målkärl som jag lite förhastat bestämde till ”en kanna”. När jag kontrollmätte volymen visade det sig att den var något för liten trots att den var i gott skick. Möjligen hade den torkat ihop någon millimeter på höjden, men volymen var 13% fel och så stor differens var svår att förklara.

Häromdagen fick jag e-post från en kunnig man ur läsekretsen som påpekade att målkärlet inte alls var felaktigt eftersom det är en  halv kappe,  så gåtan fick därmed sin lösning.

Detta målkärl har volymen "en halv kappe" - men det finns ingen märkning som visar det.

En halv kappe från 1825

Målkärlet justerades första gången den 11 sept 1825 av MS, vilket står för Martin Sunding (1763-1842). Han var justerare i Jämtlands län 1797-1841 varefter han efterträddes av Jonas Petter Lindh. Målkärlet justerades en andra gång den 21 dec 1840 av IPL, vilket står för Jonas Petter Lindh (1801-1844). Lindh var justerare i Jämtlands län 1841-1844. Lind justerade således målkärlet innan han formellt hade tillträtt sin tjänst.

På den vänstra bilden syns Sundings signatur och årtalet 1825 samt datumet 11 september.
På den högra bilden syns Jonas Petter Lindhs signatur och årtalet 1840 samt datumet 21 december.

Lådan kommer från Sörbyn och vi kan även läsa ägarens initialer IIS. Se stämplarna som går halvvägs ned på botten.

Stämplarna på översidan är intakta och invändigt i botten finns också en stämpel.



Målkärlet har följande mått invändigt: bredd = 132 mm, djup = 132 mm, höjd 130 mm vilket gör en volym av 2,265. Om vi antar att målkärlet torkat ihop en millimeter på höjden blir volymen 2,28 liter och har målkärlet torkat ihop två millimeter blir volymen 2,30 liter. Den rätta volymen för en halv kappe är 2,29 liter, så målkärlet stämmer mycket väl med specifikationerna enligt den kungliga förordningen från 1665.

Jag har tidigare skrivit om målkärlet "en kappe". Om du vill se den, klicka   << här >>

Vad hände sedan?

Målkärlet kappe utmönstrades av 1855 års förordning i samband med att vi gick över till decimalsystemet. Från och med den 1 jan 1863 var det förbjudet att använda kappe.

År 2002 utkom kompendiet "Justerare - en lantmätarsyssla åren 1735-1878". Det var föreningen Norrbottens Lantmäterimuseum som gav ut kompendiet och författare var Georg Palmgren. I detta kompendium framgår tydligt att det var svårt att få tag på justerare eftersom dessa var tvungna att själva bekosta sina kontrollinstrument. Dessutom innebar justeringsjobbet att de ibland tvingades avbryta en (mer lönande) lantmäteriförrättning för att genomföra justeringar av mål, mått och vikt.

Det målkärl som här beskrivits har sannolikt inte använts mycket sedan mitten av 1800-talet. Att det är i så gott skick får vi vara tacksamma för eftersom det ger oss kunskap om de uråldriga måtten som för länge sedan gått ur tiden.

Sonesgården den 21 oktober 2012

Lennart Castenhag