KUNGLIGA MYNT





Några släktträd för tyska kungar

tidsomfång från och med till och med Länk till släktträd
840 - 918 Ludvig den tyske Henrik I "fågelfängaren" << här >>
919 - 1024 Henrik I "fågelfängaren" Henrik II << här >>
1024-1254 Konrad II Konrad IV << här >>




Kungar och myntorter (sidans struktur)

Östfrankiska riket   &   Tysk-romerska riket Italien Sicilien
Verdun Goslar Mainz Worms Köln Strassb Aachen Bayern Pavia Milano Lucca
Henrik I   x  
Otto I   x     x     x  
Otto II   x  
Otto III   x     x     x  
Henrik II   x     x     x     x  
Konrad II   x     x     x  
Fredrik I   x  
Henrik VI   x  
Fredrik II   x  
Konrad IV   x  
Ludvig IV   x  




Henrik I "fågelfängaren"   919-936
kung av Östfrankiska riket 919-936

Henrik I var son till hertig Otto av Sachsen och hans maka Hedwig. Henrik I blev Tysk-romerska rikets förste kung av den Sachsiska ätten. Under sin regeringstid erövrade han hertigdömena Bayern och Lothringen.

Henrik gifte sig med Matilda av Sachsen. Hon var dotter till greve Dietrich av Westfalen och hans hustru Reinhild av Friesland. Matilda grundade flera kloster och blev efter sin död helgonförklarad inom Romerskt-katolska kyrkan som Sankta Matilda av Ringelheim.

Henrik och Matilda fick sönerna Henrik och Otto. Sonen Henrik ärvde Bayern år 948 och som hertig fick namnet Henrik I av Bayern. Sonen Otto ärvde Lothringen. Han skulle senare bli Östfrankiska rikets kung - Otto I "den store".


Henrik "fågelfängaren" på en oljemålning
från omkring år 1900 av Herman Vogel.

Bilden visar hur Henrik erbjuds kungakronan när han är i färd med att fånga fånglar i skogen. Så gick naturligtvis inte till, men temat blev populärt på 1800-talet och gav upphov till både diktverk och musikaliska verk.

Obol 936, Verdun

Ref: Dumas:Fecamp 8575   (id F891)


Klicka på myntbilden för mer info  





Otto I "den store"   936-973
kung av Östfrankiska riket 936-973
kejsare av det Tysk-romerska riket 962-973


Otto I var son till Henrik I "fågelfängaren".

Denar/Pfennig 936-962, Köln

Ref: Dbg 331, Häv 34   (id 2663)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar/Pfennig 936-973, Köln

Ref: ???   (id 2659)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar/Pfennig 936-973, Worms

Ref: Dbg 844   (id 2475)


Klicka på myntbilden för mer info  






Otto II   961-983
Levde under åren 955-983
Kung av Tysk-romerska riket 961-983
Kejsare av det Tysk-romerska riket 973-983
Kung av Italien 980 - 983


Otto II var son till Otto I

Släktträd för Otto II  << här >>

Otto I och Otto II
Samregerade under åren 967-973

Denar/Pfennig 967-973, Pavia

Ref: Biaggi 1824   (id 2633)


Klicka på myntbilden för mer info  






Otto III   983 - 1002
Levde under åren 980-1002
Kung av Tysk-romerska riket 983-1002
Kejsare av Tysk-romerska riket 996-1002
Italiens kung 996-1002


 

Ottos III:s far, Otto II, dog 983. Otto III var då bara 3 år och han blev kung av Tysk-romerska riket. Hans farmor, Adelaide av Burgund, blev hans förmyndare under ett år varefter modern Theophanu tog över förmyndarskapet. När Theophanu dog 991 blev åter Adelaide förmyndare och det var hon fram till Otto III:s femtonårsdag 995. Året efter kröntes han till kejsare.

Under åren 991-995 då farmodern Adelheid var förmyndare för Otto III präglades Denarer (pfennig) i myntverkstaden i Goslar. Dessa Denarer är kända som "Otto/Adelheid-pfennig". Numismatikern Vera Hatz har tillsammans med sin man Gert ägnat stor möda åt att utforska dessa mynt.

Otto III var son till Otto II

Släktträd för Otto III  << här >>


Otto III enligt en samtida bild målad av
en mästare ur der Reichenauer Schule.
Bilden finns idag i Bayerische Staatsbibliotek.


Adelheid och Otto I,
dvs Otto III:s farmor o farfar.
Skulpturer från 1300-talet
vid domkyrkan i Meissen.




Mainz grundades av romarna år 13 f.v.t. som kallade staden Mogontiacum efter den keltiske solguden Mogon. Floden Rhen var länge romarrikets nordgräns och staden Mainz var därför viktig ur försvarssynpunkt. På 400-talet, då det Västromerska riket sakta började dö ut, förföll staden.

Omkring år 780 ändrades stadens namn från Mogontiacum till Mainz. Staden gjordes därmed till huvudstad i det av ärkebiskopen styrda furstendömet med samma namn. Därmed blev Mainz Tysklands religiösa centrum.

I officiella sammanhang ville man använda stadens latinska namn, som under medeltiden hade förenklats till ungefär MOGCIA CIVITAS. Trots förenklingen tycks stämpelskärarna ha fått problem. Stadens namn i förkortad form kunde ibland bli helt förvirrad på mynten.

Johan Gutenberg (c.1398-1468) var verksam i Mainz.


                      Tysk-romerska riket år 1032

Denar 991-995, Goslar

Ref: Hatz III:16   (id 2634)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar 991-995, Goslar

Ref: Hatz IV   (id 2463)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar 983-1002, Mainz

Ref: Dbg 778; Kluge 31   (id 2434)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar 983-1002, Mainz

Ref: Dbg 778   (id 2441)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar 996-1002, Pavia

Ref: Biaggi 1827   (id 2406)


Klicka på myntbilden för mer info  





Henrik II   1002-1024
kung av Tysk-romerska riket 1002-1024
kejsare av Tysk-romerska riket 1014-1024
kung av Italien 1004-1024


Henrik II erkändes som kung till en början endast av frankerna och bayrarna, men efterhand erkändes han som kung i hela det Tysk-romerska riket.

Worms är nog mest känd för att man där höll rättegång mot Martin Luther 1521. Staden ligger på västra stranden av floden Rhen och under järnåldern fanns här en keltisk by som av invånarna kallades ”bosättning vid vattnet”. I latinsk översättning på 500-talet blev det Wormatia som sedan blev Worms. Romarna erövrade byn omkring år 14 f.v.t. och anlade en befäst stad med ett torg (forum) och ett tempel som senare blev kyrka.

På Karl den stores tid – på 800-talet – var Worms en stad av betydelse i Frankerriket. 1074 fick staden stora privilegier av den tyske kungen/kejsaren Henrik IV.

Nibelungenlied, som fick status av tyskt nationalepos på 1800-talet, har handlingen förlagd till Worms inledningsvis. Eposet nedtecknades omkring år 1200, men tillkom möjligen redan på 500-talet.

En Tysklandskarta från år 1032 visas under kung Otto III.

Henrik II var kung över både tyskland och Italien under åren 1004 - 1024. Från 1014 var han kejsare. Han kallas också Henrik den helige.

På vidstående bild sätter Kristus (omgiven av en mandorla) kronan på kungens huvud.

            Henrik II:s släktträd kan du se   << här >>


Denar 1014-1024, Worms

Ref: Dbg 845   (id 2173)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar 1002-1014, Köln

Ref: Dbg 347   (id 2662)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar 1014-1024, Milano

Ref: CNI V: 46,5   (id 2397)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar 1004-1024, Lucca

Ref: Biaggi 1056   (id 2483)


Klicka på myntbilden för mer info  





Konrad II   1024-1039
kung av Tysk-romerska riket 1024-1039
kejsare av Tysk-romerska riket 1027-1039


Henrik II dog barnlös år 1024. Därmed dog den Sachsiska ätten ut på Tysklands tron - den hade regerat i hundra år. Det fanns ingen självskriven kandidat att efterträda Henrik II, så de tyska furstarna fick brått att enas om en efterträdare. Valet föll på Konrad II eftersom han var ättling i fjärde led till kejsar Otto I "den store". Konrad blev den förste regenten av den Saliska ätten på Tysklands tron och den skulle komma att regera Tyskland i hundra år - ungefär lika länge som den Sachsiska ätten hade gjort.

Köln, som grundats år 50 av romarna, erövrades av Karl den store år 794 och staden inlämmades i Frankerriket.

Den gamla katedralen från 818 brann ner 1248. Ärkebiskopen lade då grunden till en ny katedral men det skulle dröja ända till 1880 innan Kölnerdomen stod färdig. Den är idag ett av Unescos världsarv.

År 1388 grundades universitetet i Köln tack vare ansträngningar från ärkebiskopen Friedrich III von Saarwerden. Kölns universitet är ett av de äldsta i Europa, endast universiteten i Paris, Prag, Wien och Heidelberg är äldre.

Släktträd för Konrad II  << här >>

Strassburg blev permanent boplats för kelter omkring 1300 f.v.t. På 300-talet hade en keltisk stad etablerats med namnet Argentorate. Strax före vår tidräknings början lade romarna beslag på platsen för en militärbas och de kallade staden Argentoratum.

Stadens latinska namn under Tysk-romerska riket blev Argentina.

Denar 1036, Köln   (id 2402)
Ref: Dbg 359


Klicka på myntbilden för mer info  


Denar 1027-1036, Köln   (id 3094)
Ref: Dbg 381

Präglad tillsammans med ärkebiskop Pilgrim.


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar 1036-1039, Köln   (id 2667)
Ref: Dbg 385, Häv 251a

Präglad tillsammans med ärkebiskop Hermann II.

Klicka på myntbilden för mer info  

Denar 1027-39, Mainz   (id 3083)
Ref: Dbg 790


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar 1027-39, Strassburg   (id 2494)
Ref: Dbg 921


Klicka på myntbilden för mer info  





Henrik IV   1056 - 1105
tysk kung 1056-1084
kejsare av Tysk-romerska riket 1084-1105


Släktträd för Henrik IV   här >>

Pfennig, Dortmund   (id 2838)
Ref: Dbg 763, Berghaus 48a


Klicka på myntbilden för mer info  





Fredrik I "Barbarossa"   1152-1190
kung av Tysk-romerska riket 1152-1189
kejsare av Tysk-romerska riket 1155-1190
kung av Italien 1155-1190


Fredrik I Barbarossa var son till hertig Fredrik II av ätten Hohenstaufen och hans hustru Judith av ätten Welf. Fredrik härstammade därmed från Tysklands två mäktigaste familjer.

På sin dödsbädd förklarade kung Konrad III (1138-1152) att efter hans bortgång skulle ingen vara mer kompetent än Fredrik att styra riket. De tyska furstarna följde den avlidne kungens vilja och de valde Fredrik till kung över det Tysk-romerska riket år 1152.

År 1155 kröntes Fredrik till kejsare i Aachen. Samma år blev han även kung över Italien. Italienarna gav honom namnet Barbarossa (rödskägg), vilket blev det namn som skulle göra honom välkänd för eftervärlden. I Tyskland gick han under namnet kaiser Rotbart (kejsar rödskägg).

Det rike som Fredrik I var satt att styra bestod av 1600 furstendömen. Flera av dem var så små att de endast med svårighet kunde pekas ut på kartan. Istället för att försöka slå samman dessa furstendömen till större enheter, uppmuntrade Fredrik det medeltida feodalsystemet.

I det tredje korståget, som avseglade mot Det Heliga Landet 1189, deltog Rickard Lejonhjärta, Filip II av Frankrike och Fredrik I Barbarossa. Oturligt nog drunknade Fredrik 1190 i Armenien då han under stridens tumult försökte simma över floden Saleph med sin häst.

Saladins soldater vann en förkrossande seger över den tyska truppen. Fredriks son, Henrik VI, klarade sig undan massakern mirakulöst. Rickard Lejonhjärta och Filip II av Frankrike deltog inte i detta slag eftersom de var på väg mot Det Heliga Landet sjövägen.



Fredrik I Barbarossa har ansetts vara en av sin tids mest karismatiske ledare vilket är bakgrunden till det stora antalet legender som florerar om honom. Av den anledningen lånade nazisterna hans namn under invasionen av Sovjetunionen under andra världskriget.

            Klicka på bilderna för större format

I floden Saleph i Armenien
tog Fredrik I Barbarossas
korståg slut år 1190.
Fredrik I "Barbarossa"
enligt en handskrift
från 1188.
Fredrik I "Barbarossa"
med sina söner enligt
Historia Welforum


De mineralhaltiga källorna i Aachen uppskattades redan under romartiden. Stadens latinska namn var Aquisgrani vilket är en sammansättning av det latinska ordet för vatten (aqua) och namnet på den keltiska guden Grannus som associerades med solstrålarnas och mineralkällornas helande krafter.

I slutet av 700-talet gjorde Karl den store Aachen till administrativt och kulturellt centrum för sitt imperium. Aachen kom därefter att bli den stad där tyska kungar gärna lät sig krönas.

Den kungliga myntverkstaden i Aachen producerade ett stort antal mynttyper. Mynt från Aachen är därför ett samlarområde som har dokumenterats av bl.a. prof. Krumbach.   Aachener Münzen des Mittelalters, prof. Karl Gerg Krumbach, Aachen 1995.


Klicka i släktdiagrammet för större bild
     
Aachen var huvudstad i hertigdömet
Nedre Lothringen på 1100-talet

Denar 1152-1190, Aachen

Ref: Krumbach 27 var   (id 2436)


Klicka på myntbilden för mer info  





Henrik VI   1190-1197
kung av Tysk-romerska riket 1190-1197
kejsare av Tysk-romerska riket 1191-1197
kung av Neapel-Sicilien 1194-1197


Henrik VI var son till Fredrik I Barbarossa. Henrik VI var kung av Tysk-romerska riket 1190-1197 och han ingick äktenskap år 1194 med Constance, drottning av Sicilien. Därigenom kom han i besittning av kungariket Neapel-Sicilien samtidigt som han var Tysk-romersk kejsare.

Denaro 1194-1196, Messina el Palermo

Ref: MEC(14) 483   (id 2630)


Klicka på myntbilden för mer info  





Fredrik II   1212-1250
kung av Tysk-romerska riket 1212-1250
kejsare av Tysk-romerska riket 1220-1250
kung av Neapel-Sicilien 1197-1250


Fredrik II var son till Henrik VI. Fredrik II blev kung av kungariket Neapel-Sicilien vid tre års ålder på grund av att hans far, Henrik VI, plötsligt avled år 1197.

Fadern Henrik VI hade ingått äktenskap med Constance, drottning av Sicilien, år 1194. Därigenom kom han i besittning av kungariket Neapel-Sicilien. Han var samtidigt kejsare av Tysk-romerska riket från år 1191.

Denar 1229-1243, Messina

Ref: Biaggi 1257   (id 2450)


Klicka på myntbilden för mer info  





Konrad IV   1250-1254
kung av Tysk-romerska riket 1237-1254 ( som Konrad IV)
kung av Neapel-Sicilien 1250-1254 (som Konrad I )


Konrad blev kung av Tysk-romerska riket år 1237. Han var då bara nio år och blev medkung till fadern Fredrik II. När fadern dog år 1250 blev Konrad ensam kung kung över Tysk-romerska riket. Han ärvde även kungakronan för kungariket Neapel-Sicilien.

Denar 1250-1254, Messina

Ref: MEC(14) 585   (id 2456)


Klicka på myntbilden för mer info  

Denar 1250-1254, Messina

Ref: MEC(14) 579   (id 2472)


Klicka på myntbilden för mer info  





Ludvig IV   1314-1347
född 1282, död 1347
hertig av Bayern 1301-1347
kung av Tysk-romerska riket 1314-1347
kung av Italien 1327-1347
kejsare av Tysk-romerska riket 1328-1347


München var från början en liten by med bönder och munkar. München betyder ordagrant ”munkarnas plats”. På 1100-talet anlade Henrik Lejonet en stad på platsen i syfte att kontrollera handeln med salt från Salzburg.

Bayern, som ursprunglingen regerades av stamhövdingar, var en del av Frankerriket redan under dess merovingiska period. I slutet av 1000-talet blev Bayern alltmer självständigt men i mitten av 1200-talet delades Bayern i små enskilda furstendömen.

Ludvig IV (1282 – 1347) av ätten Wittelsbach var kurfurste av Bayern från 1294. I samband med att han upphöjdes till tysk-romersk kejsare 1328 lyckades han ena de enskilda furstendömena i Bayern.


Centraleuropa år 1307 (efter William Shepherd)

Pfennig, 1294 - 1317, Ludwig IV, Ingolstadt

Ref: Witt 63   (id 2195)


Klicka på myntbilden för mer info  






REFERENSLITTERATUR
Dbg   Dannenberg, Herman. Die Deutschen Münzen der Sächsischen und Fränkischen K.zeit. 1876.
Häv   Hävernick, Walter. Die Münzen und Medaillen von Köln. 2013
Rob Roberts, James N. The Silver Coins of Medieval France. New-York 1996.
PDA Poey D'Avant, Monnaies Feodales. 1800-talet.
Boud   Boudeau, E. De Monnaies Francaises (provinciales). Barcelona 1970.
MEC Grierson-Blackburn. Medieval European Coinage, vol 1. New York 1986.
M-G Morrison-Grünthal, Carolingian Coinage, 1967
DD Dumas-Dubourg, Le Trésor de Fécamp, 1971



2023-12-20

Dokumenthistorik

2023-12-20   Kompletterat med Denar Konrad II & ärkebiskop Pilgrim, Köln
2023-07-07   Kompletterat med Denar Konrad II Mainz
2023-01-06   Kompletterat med Obol Henrik I "fågelfängaren", Verdun, id F891.
2015-11-17   Kompletterat med Denar/pfennig Konrad II & Hermann II, Köln, id 2667
2015-11-11   Kompletterat med Denar/pfennig Otto I, Köln, id 2663
2015-11-04   Kompletterat med Denar/pfennig Henrik II, Köln, id 2662
2015-10-30   Kompletterat med Denar/pfennig Otto I, Köln, id 2659
2015-09-03   Kompletterat med Otto-Adelheid-pfennig, id 2634
2015-09-02   Kompletterat Otto I & Otto II, Pavia, id 2633
2015-02-08   Kompletterat översiktstabellen med staden Strassburg.
2015-02-06   Kompletterat med denar Konrad II, Strassburg id 2494
2015-01-16   Kompletterat med pfennig Otto I, Worms.
2015-01-01   Brutit loss de kungliga mynten ur den allmänna avdelningen.