.
Gamla mynt
Uppdaterad 2011-08-22
Ämnen som intresserar oss
Övrigt
.
När Gustav Vasa dog 1560 lämnade han över ett rike med välordnad ekonomi till sina söner. Under Erik XIV:s regering ändrades den bilden och då Johan III kom till makten år 1568 var statskassan i stort sett tom.
I historieböckerna brukar Johan III beskrivas som den slösaktige monarken som med sina ständiga krig och slottsbyggen totalt undergrävde de svenska statsfinanserna. Modern forskning har inte funnit anledning att ändra på den bilden. Det var tre omständigheter som fullständigt undergrävde den svenska ekonomin under Johans regeringstid:
| 1. |
I kriget mot danskarna hamnade Älvsborg fästning i danskarna händer. Vid freden i Stettin år 1570 fastställdes att Sverige till danskarna skulle betala en lösensumma[1] inom tre år för att få tillbaka fästningen och hamnstaden mot västerhavet. Lösensumman uppgick till 150.000 daler i silvermynt - en enorm summa vid denna tid med tanke på att statens inkomster under ett år låg på omkring 400.000 daler och utgifterna övergick denna summa även om Älvsborgs lösen borträknades.
| ||
| 2. |
Under de 23 sista åren av sin regering var Johan III i ständigt krig med Ryssland – ett krig som varken Sverige eller Ryssland egentligen hade råd med.
| ||
| 3. | Ett stort antal slottsbyggen genomfördes på flera platser i landet, bland andra Borgholm på Öland. Enligt 1582 års rikshuvudböcker var kronans inkomster 588.800 daler medan utgifterna låg på 741.588 daler. Ett betydande underskott således i statens finanser. |
Redan i början på 1570-talet, då Älvsborgs lösen skulle betalas till danskarna, hade Sverige hamnat i ett besvärligt ekonomiskt läge. Lösensumman skulle betalas i rent silver och Sala silvergruva hade börjat sina. Det blev således brist på silver i Sverige vilket resulterade i att kronans myntverk prånglade ut nödmynt till befolkningen - silvermynt som till övervägande delen innehöll koppar. Detta ska ses mot bakgrund av att begreppet kopparmynt ej var uppfunnet på denna tid. Det skulle dröja ända till 1624 innan Gustav II Adolf införde sådana mynt i Sverige.
År 1591 präglades fyrkar (1/4 öre) med en silverhalt av endast 0,6 procent. Sverige drabbades av en inflation på nästan 800 procent.
Av bilderna nedan syns att 2-öringen från 1573 egentligen är ett kopparmynt. När myntet var nytt såg de möjligen ut som ett silvermynt eftersom det hade vitkokats[2]. Det ytterst tunna ytskiktet av silver försvann antagligen tämligen raskt efter det att myntet kommit i cirkulation.
Klicka på bilderna och länkarna nedan för att läsa mer.
Fakta om Sverige vid mitten av 1500-talet
[1] Kallades för ”Älvsborgs lösen”. Detta var den första Älvsborgs lösen. Historien skulle upprepa sig 43 år senare.
[2] Vitkokning är en metod att få silver att framträda på ytan av ett silvermynt med låg silverhalt. Myntet värms till ca 600 grader varvid det täcks av kopparoxid. Efter avsvalning läggs myntet i en alunlösning (eller 10-procentig svavelsyra). Kopparoxiden löses då upp och ett tunt skikt av silver blir kvar på ytan.
Sonesgården den 22 augusti 2011
Lennart Castenhag
| 2011-08-22 | Uppdatering |
| 2008-01-20 | En första utgåva. |
