1 öre Säter 1628
        Gustav II Adolf

År 1628 hade produktionen av kopparmynt kommit igång ordentligt i Säter. Mynt valsades fram i raskt tempo vilket gjorde att nya valsar ständigt måste tillverkas som ersättning för dem som gick sönder.

För att få fram bilderna till myntsidorna användes punsar - det behövdes flera stycken för att skapa en bild. Dessa punsar utsattes naturligtvis för förslitning vilket krävde förnyelse, men de nya punsarna såg inte alltid ut som dem de var avsedda att ersätta - myntbilderna blev ej identiska över tiden och det är det som är bakgrunden till att det uppstått en så stor mängd olika mynt.

Det var inte bara punsarnas utseende som påverkade myntbilderna. Det kunde hända att man glömde bort att punsa in en viss detalj med förunderligt resultat. Det kunde också hända att man monterade in en av valsarna bak-och-fram i valsstolen vilket resulterade i att åt- och frånsida ej orienterades åt samma håll. I tabellen betecknas detta som "motvända sidor" vilket har gett upphov till undergrupperingar.

Avgränsningar 
För att markera ordens början och slut i omskrifterna användes interpunktionstecken. Efter förkortade ord användes särskilda sådana tecken, men ibland blandades dessa interpunktionstecken ihop vilket ger en uppsjö av kombinationer. I föreliggande arbete ges interpunktionstecknen ingen betydelse för tabellens struktur eftersom de nästan är omöjliga att läsa på slitna mynt och på mynt som framställts med slitna valsar.

Rikssköldarna är indelade i fyra fält med sveakronor i två av dem. Fyra olika sveakronor har identifierats. Punsen för sveakrona 2 gick sönder vid något tillfälle, men man fortsatte att använda den vilket resulterade i att det även finns "trasiga" sveakronor av typ 2, men detta har här inte påverkat tabellens struktur.

De olika kungakronorna är inte alltid så enkla att skilja åt. På mynt av god kvalitet går det bra, men mynt som skapats av slitna valsar eller mynt som korroderat är inte lätta att bestämma. Av denna anledning har en viss förenkling gjorts i förteckningen. Kungakrona 5a finns egentligen i tre olika utföranden, men det finns mellanformer av den och dessa mellanformer är inte lätta att särskilja. En förenkling har därför gjorts - kungakrona 5a är således ett samlingsbegrepp.

Stort eller litet typsnitt för omskrifter 
Säter 1628 kan ha omskrifter med antingen stort eller litet typsnitt. Att lära sig se skillnaden på dessa två är inte så lätt, men det finns några tumregler.

- Stort typsnitt fyller ut utrymmet mellan den yttre och den inre cirkeln.

- Utformningen av bokstaven U i GVSTAVUS är karaktäristisk för vilket typsnitt som
   gäller. Se bilden.

               

I något fall kan det hända att det är stort typsnitt på den ena sidan och litet typsnitt på den andra. Bokstaven U i GVSTAVUS får då bli vägledande. Ett exempel på ett sådant mynt kan ses under mynt #13. Myntet med id nr 1278 har stort typsnitt på frånsidan och litet typsnitt på åtsidan.

Vinkeln mellan pilarna i dalavapnet ger upphov till undergrupperingar enligt vidstående bild. Om du vill läsa mer om pilvinklar   << klicka här >> Myntmästarmärkena MM1 och MM2 är svåra att skilja på. Då det i tabellen står "1 (även 2)" betyder det att MM1 är vanligast men MM2 kan förekomma.

Tre huvudgrupper av mynt år 1628 
1628:orna kan indelas i tre huvudgrupper baserade på ordet NOVA i frånsidans omskrift och ordet GVSTAVUS eller GVST i åtsidans omskrift. Det visar sig att om NOVA finns i frånsidans omskrift är också pilfjädrarna korta och breda. Annars är de långa och smala (obs, denna regel gäller endast Säter 1628).

Förteckningen har skapats i samarbete med Anatoly Skripunov, S:t Petersburg.