Varianter av 1 öre
    Säter 1628, Gustav II Adolf

År 1628 hade produktionen av kopparmynt kommit igång ordentligt i Säter. Mynt valsades fram i raskt tempo vilket gjorde att nya valsar ständigt måste tillverkas som ersättning för dem som gick sönder.

För att få fram bilderna till myntsidorna användes punsar - det behövdes flera stycken för att skapa en bild. Dessa punsar utsattes naturligtvis för förslitning vilket krävde förnyelse, men de nya punsarna såg inte alltid ut som dem de var avsedda att ersätta - myntbilderna blev ej identiska över tiden och det är det som är bakgrunden till att det uppstått en mängd varianter av mynt.

Det var inte bara punsarnas utseende som påverkade myntbilden. Det kunde hända att man glömde bort att punsa in en viss detalj med förunderligt resultat. Det kunde också hända att man monterade in en av valsarna bak-och-fram i valsstolen vilket resulterade i att åt- och frånsida ej orienterades åt samma håll. I varianttabellen betecknas detta som "motvända sidor" vilket ger upphov till ytterligare varianter.

Avgränsningar

För att markera ordens början och slut i omskrifterna användes interpunktionstecken. Efter förkortade ord användes särskilda sådana tecken, men ibland blandades dessa interpunktionstecken ihop vilket ger en uppsjö av varianter för den som ger sig i kast med att studera detta. I föreliggande arbete ges interpunktionstecknen ingen betydelse för variantindelningen eftersom de nästan är omöjliga att läsa på slitna mynt och på mynt som framställts med slitna valsar.

Rikssköldarna är indelade i fyra fält med sveakronor i två av dem. Dessa sveakronor finns i fyra varianter. Punsen för variant 2 gick sönder vid något tillfälle, men man fortsatte att använda den vilket resulterade i att det även finns "trasiga" sveakronor av typ 2, men detta har här inte påverkat indelningen i varianter.

De olika varianterna av kungakronor är inte alltid så enkla att skilja åt. På mynt av god kvalitet går det bra, men mynt som skapats av slitna valsar eller mynt som korroderat är inte lätta att variantbestämma. Av denna anledning har en viss förenkling gjorts i variantlistan. Kungakrona 5a finns egentligen i tre olika utföranden, men det finns mellanvarianter av den och dessa mellanvarianter är inte lätta att särskilja. En förenkling har därför gjorts - kungakrona 5a är således ett samlingsbegrepp.

Stort eller litet typsnitt för omskrifter

Säter 1628 kan ha omskrifter med antingen stort eller litet typsnitt. Att lära sig se skillnaden på dessa två är inte så lätt, men det finns några tumregler.

- Stort typsnitt fyller ut utrymmet mellan den yttre och den inre cirkeln.

- Utformningen av bokstaven U i GVSTAVUS är karaktäristisk för vilket typsnitt som
   gäller. Se bilden.

               

I något fall kan det hända att det är stort typsnitt på den ena sidan och litet typsnitt på den andra. Bokstaven U i GVSTAVUS får då bli vägledande. Ett exempel på ett sådant mynt kan ses under variant #13. Myntet med id nr 1278 har stort typsnitt på frånsidan och litet typsnitt på åtsidan.

Ytterligare att veta om varianter Vinkeln mellan pilarna i dalavapnet ger upphov till undervarianter enligt vidstående bild. Om du vill läsa mer om pilvinklar   << klicka här >> Myntmästarmärkena MM1 och MM2 är svåra att skilja på. Då det i tabellen står "1 (även 2)" betyder det att MM1 är vanligast men MM2 kan förekomma.

Huruvida ett mynt är sällsynt eller inte framgår av följande:

F	-   förekommer, men är inte vanlig
R	-   sällsynt
XR	-   mycket sällsynt, färre än 10 ex kända
Unik	-   endast ett ex är känt

Tre huvudgrupper av varianter

1628:orna kan indelas i tre huvudgrupper baserade på ordet NOVA i frånsidans omskrift och ordet GVSTAVUS eller GVST i åtsidans omskrift. Det visar sig att om NOVA finns i frånsidans omskrift är också pilfjädrarna korta och breda. Annars är de långa och smala (obs, denna regel gäller endast Säter 1628).

Variantförteckningen har skapats i samarbete med Anatoly Skripunov, S:t Petersburg.