Utmärkande för vikingatiden var att allehanda föremål med hög silverhalt kunde användas som betalmedel i Norden, och värdet av silvret bestämdes genom vägning. Endast gott silver kunde komma ifråga. Av den anledningen testades silvrets kvalitet genom att man hackade på det.

Detta betalsystem kallas viktekonomi. Motsatsen är myntekonomi, dvs myntens värde garanteras av en myntherre (exempelvis en kung eller en biskop) och vid betalning är det bara att räkna mynten.

Importen av silver till Skandinavien tog sin början långt före vikingatiden. Romerska denarer fann sin väg till Norden efter år 220 e.v.t., och det har gjorts fynd av ca 8.000 romerska denarer inom Sveriges gränser.

Under vikingatiden strömmade mynt in i Sverige i vågor som överlappade varandra. Den första vågen, med start omkring år 800, bestod av islamiska dirhemer. Därefter följde en våg av tyska denarer från ca 970 och framåt. Slutligen följde en våg av engelska penningar från 990-talet och framåt.

Av de importerade mynten representerar summan av de islamiska dirhemerna den största mängden silver. Den engelska importen gav totalt sett den minsta mängden silver.

Från ca 970 fram till mitten av 1100-talet importerades ca 110.000 tyska mynt[1] till Sverige. Av dessa har ca två tredjedelar bevarats till våra dagar. Under åren 990-1050 var importen av tyska mynt som starkast. Av dessa är 15% från Köln och 20% från Goslar (Otto Adelheid-mynt). En mindre del kom från Mainz, och det verkar som om mainzdenarerna tämligen ofta hade bristande präglingskvalitet särskilt i myntens periferi.

Förstoring 4 ggr
Denar 1027-1039, Konrad II, Mainz [2].
Diameter 19 mm, vikt 1,035 g, ref Dannenberg 790.
Åtsida: + CHVONRADVS IMP (Konrad, kejsare).
I fältet ett kors med kulor i varje korsvinkel.
Frånsida: + VRBS MOGVNCIA (staden Moguncia).
I fältet en träkyrka med ett christogram på gaveln.

Enligt myntets omskrift är myntorten Moguncia, vilket var det latinska namnet på staden Mainz.

Myntet har hack som uppstått då myntets silverhalt har kontrollerats av nordbor. Myntet är således ett vikingamynt. Troligen har kontrollen av silverhalten skett vid mer än ett tillfälle vilka förklarar mängden av hack. Dessa hack försvårar omskrifternas läsbarhet. Dessutom har myntet blivit deformerat efter att ha lämnat Tyskland. Idag är myntet uträtat med varsam hand, men spår av ett veck finns kvar som bidrar till att försvåra läsbarheten.

Nedan följer ett försök att förtydliga myntets omskrifter och andra präglingsdetaljer.

Klicka på bilden för bättre upplösning

Identifieringen av omskrifter och andra präglingsdetaljer har gjorts med ledning av myntbilder från olika myntauktioner. Även Hermann Dannenbergs myntskiss från 1876 har bidragit till förståelse för myntets utseende.

Staden Moguncia

Människor har sedan ”urminnes tider” bott på den plats där floderma Main och Rhen flyter samman. Under förromersk tid bodde där människor av den språkliga och kulturella grupp som vi benämner kelter (och som romarna kallade galler).

Klicka på bilden för att se den i förstoring

              Keltiska folkslag norr om alperna under första århundradet för vår tidräkning

När Romarriket var etablerat och expansionen av riket hade kommit igång, kom romarna att intressera sig för området norr om Alperna. Den keltiska boplatsen, där floderna Rhen och Main flyter samman, omvandlades utan strid till en befäst romersk militärförläggning under namnet Castrum Mogontiacum. Castrum betyder befästning och Mogontiacum syftar på den keltiska gudomen Mogon[3], vars namn möjligen står för Den store eller Den mäktige. Anledningen till att vi inte vet säkert beror på att det keltiskt skrivna materialet är ytterst knapphändigt och begränsar sig till korta inskriptioner.

Rester av en port till befästningen Castrum Mogontiacum. Källa Wikipedia

Efter Romarrikets kollaps på 400-talet kom Frankerriket att expandera för att lägga under sig stora delar av det forna Romarrikets territorium. På 600-talet sträckte sig Frankerriket från Atlanten i väster till Alemanniens[4] östgräns. Moguncia hade sålunda blivit en frankisk stad.

Frankerriket ca år 680

Vem var kejsar Konrad?

Det Östfrankiska riket ombildades till Tysk-romerska riket[5] år 962 av Otto I "den store" av den Sachsiska ätten. Henrik II av samma ätt gick ur tiden år 1024 utan att efterlämna någon tronarvinge. Det skulle visa sig att det inte fanns någon ur den Sachsiska ätten som var lämpad att efterträda honom. Valet föll då på Konrad av den Saliska ätten. Han har gått till historien som Konrad II, och han kröntes till Tysk-romersk kejsare år 1026.

Klicka på bilden för att se den i förstoring

              Släktträd för den Sachsiska ätten och inledningen på den Saliska ätten.

Klicka på bilden för att se den i förstoring

Tysk-romerska riket år 1032

Moguncia blir Mainz

Efter medeltidens slut kom Mocuncia att benämnas Mainz av lokalbefolkningen. Senare blev Mainz det officiella namnet på staden. På engelska och franska refererade man till staden som Mayence.

Noter

[1]	Moesgaard 2020.
[2]	Huruvida giltighetstiden för Konrad II:s kejsardenar från Mainz sträckte sig över hela Konrad II:s tid som kejsare kan diskuteras. Så var det ju inte för Konrads Kölndenarer. En särskild händelse kan ha legat till grund för att ett nytt mynt gavs ut under perioden i Mainz. Exempel på en sån händelse skulle kunna vara sonen Henriks 18-årsdag år 1035, men något nytt mynt från år 1035 eller 1036 från Mainz har inte påträffats. Vi kan nog utgå ifrån att Konrad II:s kejsardenarer från Mainz var giltiga under perioden 1027 - 1039.
[3]	Guden Mogon var djupt förankrad i keltisk trosuppfattning. Till och med på Brittiska öarna (Cumbria) har man upptäckt altare som ingått i mogonkulten.
[4]	Alemannien kan översättas till ”alla män”.
[5]	Egentligen var namnet Heliga romerska riket av tysk nation, men i dagligt tal säger vi Tysk-romerska riket.

Litteratur och källor

Moesgaard J C.	2020	Föredrag på Historiska museet i Stockholm.
Castenhag L.	2023	Clermont – från keltiskt upprorsnäste till fromhetens högborg.
Castenhag L.	2018	Mynt från förromersk järnålder.
Castenhag L.	2016	Ett vikingatida mynt från Köln.
Castenhag L.	2014	Konrad II - Tysklands förste regent av den Saliska ätten
Dannenberg H.	Die Deutschen Münzen der Sächsischen und Fränkischen Kaiserheit. 5 volymer. Berlin 1876-1905.

Grafik och foto av författaren där ej annat anges.

Dokumenthistorik

2023-07-16	Korrigering av innehållet i not 2.
2023-07-14	Dokumentet skapat.