1/6 öre SM, Karl XI

Under åren 1661 till 1664 präglades 1/2 öre kopparmynt (1/2 ökm). Sen var det stopp för dessa halvöringar. Istället började man prägla 1/6 öre silvermynt (1/6 ösm, "sesslingar") vars nominella värde motsvarade halvöringarna, men myntet var något lättare och mindre än halvöringarna och anses vara Sveriges första kreditmynt, dvs metallvärdet motsvarade inte det nominella värdet.

Präglingen av dessa mynt skedde i valsverk i Avesta.

                        1/2 öre kopparmynt 1662, Karl XI.   Diameter 27-29 mm, vikt 8,9 gram.   Tre gångers förstoring.

1/6 öre silvermynt 1666, Karl XI.   Diameter 25-26 mm, vikt 7,1 gram.   Tre gångers förstoring. Observera versalt M. De första 1/6 öre SM hade ett sådant.

Som framgår av bilderna verkar det som om man återanvänt halvöringarnas punsar för att skapa sveakronor, lejon och kungakrona på de första 1/6 öre SM. Årtalet 1666 är däremot skapat med nya punsar. Av någon underlig anledning finns det 1/6 öre SM (med gement m) där årtalet är skapat med de gamla punsarna från 1/2 öre KM och detta brukar man kalla "litet årtal". Mer om detta längre fram.

Kungakronor

Kungakronorna finns i tre varianter. Typ 1 förekommer under åren 1666-69. Kronan är skapad med samma puns som 1/2 öre KM 1661-64.

Kungakrona typ 2 är snarlik typ 1 men den främre kronbågens prydnad har ett enklare utförande. Kungakrona typ 2 återfinner vi på mynt under åren 1669-72.

Kungakrona typ 3 återfinner vi på mynt under åren 1672-86.

Exempel på möjliga benämningar på de olika detaljerna i en kungakrona.

Kungakrona typ 1

Som sagts tidigare återanvändes flera punsar från 1/2 öre KM i produktionen av 1/6 öre SM 1666. De första 1/6 öre SM hade versalt "M".

Punsen för kungakrona typ 1 blev under 1666 allt sämre redan i ett tidigt skede. Det är framför allt den främre kronbågens prydnad som går sönder undan för undan så att den trasiga kronan i stort sett blir typisk för 1666. Under åren 1667-69 är kungakrona typ 1 alltid trasig.

Se bildserien nedan som visar den negativa utvecklingen för kungakrona typ 1.

År 1669 tillverkades äntligen en ny puns för kungakronan, men den främre kronbågens prydnad fick ett enklare utförande.

Kungakrona typ 2 finner vi under perioden 1669-72.

Kungakrona typ 2.

Kungakrona typ 3

                   
                    Kungakrona typ 3. Återfinns på mynt 1672-86.

Sveakronor

Det finns 3 typer av sveakronor. Typ 1 och 2 finns med från startåret 1666. Typ 3 gör entré 1670.

Sveakrona typ 1, som kommer år 1666.

Sveakrona typ 2, som kommer år 1666.

Sveakrona typ 3, som kommer år 1670.

Lejonet

Lejonen finns i två typer. Typ 1 är den vanliga typen och finns med från startåret 1666 och den finns sedan med varje år. Typ 2 känner man igen på att ena bakbenet är rakt. Denna typ finns på vissa mynt år 1666 och kallas ibland för "lejonet med korta ben".

Lejon typ 1 finns med från 1666 och sedan hela perioden.

Lejon typ 2 med ett rakt bakben finns parallellt med typ 1 under år 1666.

Valörsiffran

Valörsiffran kan under 1666 vara antingen stor eller liten. Från och med år 1667 är den alltid liten.

Stor valörsiffra.

Liten valörsiffra.

Den stora valörsiffran har skapats med punsar av typen brett typsnitt (som används i stort årtal).

Valörtexten

Under hela perioden gäller gement "m" i valörtexten utom under 1666 då det förekommer både gement och versalt "m". På mynt år 1666 med stor valörsiffra förekommer ett hoptryckt gement "m" med bibehållen höjd.

Gement "m" (ett normalt "m").

Hoptryckt gement "m" med bibehållen höjd. Bredden c:a 3/4 av normalt "m".

Versalt "M".

Skadade valsar kan ibland ge upphov till konstiga effekter. Se följande bilder där S:et ser ut som en 8:a.

8:a istället för "S" på grund av skadad vals. Ett exempel på mynt från 1671.

8:a istället för "S" på grund av skadad vals. Ett exempel på mynt från 1667.

Årtalet

Under år 1666 förekommer både "stort årtal" och "litet årtal". Det lilla årtalet är skapat med samma punsar som använts för årtalet på 1/2 öre KM från perioden 1661-64.

Det stora årtalet är skapat med nya punsar som har ett bredare typsnitt, och dessa punsar användes sedan under hela perioden. Från år 1667 och framåt är det alltid stort typsnitt för årtalet.

Det lilla typsnittet är ett arv från 1/2 öre KM. Nya punsar med bredare siffror kom tidigt under 1666. De användes från 1667 och framåt. Det lilla typsnittet har en bredd som är 90% av det stora typsnittet. 6:ans "kropp" i det stora typsnittet är en perfekt cirkel. 6:ans "kropp" i det lilla typsnittet är en oval. Det lilla typsnittet är ett gammalt typsnitt (från 1/2 öre KM).

Kronologin för varianterna under år 1666

För att bestämma kronologin för varianterna år 1666 finns det flera sätt att resonera på.

1. Litet årtal är alltid äldre än stort årtal.
    Detta kriterium ger orimligt resultat.

2. Stort årtal är äldre än litet årtal.
    Detta kriterium är inte sannolikt eftersom stort årtal gäller kategoriskt 1667.

3. Sveakronor typ 1 är äldre än typ 2.
    Detta kriterium ger ett resultat som inte är motsägelsefullt.

Kriterium: Sveakronor typ 1 är äldre än typ 2. Detta kriterium är inte motsägelsefullt.

Kriterium: Stort årtal är äldre än litet årtal. Kriteriet är mindre sannolikt eftersom stort årtal återkommer 1667.

Av resonemanget kan man dra slutsaten att punsarna för stort årtal tillverkades tidigt 1666 för att användas från start på 1/6 öre SM. Av någon anledning kom de gamla årtalpunsarna till användning då och då under 1666 men i slutet på året lades de undan för att ej mera användas till årtal.