1/6 öre SM, Karl XI

1/6 öre SM, Karl XI producerades 1666 - 86 i mycket stora kvantiteter - totalt 111 miljoner exemplar. Man kan här tala om massproduktion vilket skett på bekostnad av kvalitet i präglingen. Detaljerna på mynten uppvisar ofta skador på grund av slitna valsar och trasiga punsar.

Många av dessa mynt har bevarats till våra dagar vilket gör dem till 1600-talets vanligaste mynt.

INNEHÅLL

Inledning
Kungakronor
Sveakronor
Lejonet
Valörsiffran
Valörtexten
Årtalet
Kronologin för varianterna under år 1666
Varianter 1/6 öre SM
Tre produktionsfaser för 1/6 öre SM
Upplagor av 1/6 öre SM
Dokumenthistorik

Inledning

Under åren 1661 till 1664 präglades 1/2 öre kopparmynt (1/2 ökm). Sen var det stopp för dessa halvöringar. Istället började man prägla 1/6 öre silvermynt (1/6 ösm, "sesslingar") vars nominella värde motsvarade halvöringarna, men myntet var något lättare och mindre än halvöringarna och anses vara Sveriges första kreditmynt, dvs metallvärdet motsvarade inte det nominella värdet.

Präglingen av dessa mynt skedde i valsverk i Avesta.

                        1/2 öre kopparmynt 1662, Karl XI.   Diameter 27-29 mm, vikt 8,9 gram.   Tre gångers förstoring.

1/6 öre silvermynt 1666, Karl XI.   Diameter 25-26 mm, vikt 7,1 gram.   Tre gångers förstoring. Observera versalt M. De första 1/6 öre SM hade ett sådant.

Som framgår av bilderna verkar det som om man återanvänt halvöringarnas punsar för att skapa sveakronor, lejon och kungakrona på de första 1/6 öre SM. Årtalet 1666 är däremot skapat med nya punsar. Av någon underlig anledning finns det 1/6 öre SM (med gement m) där årtalet är skapat med de gamla punsarna från 1/2 öre KM och detta brukar man kalla "litet årtal". Mer om detta längre fram.

Kungakronor

Kungakronorna finns i tre varianter. Typ 1 förekommer under åren 1666-69. Kronan är skapad med samma puns som 1/2 öre KM 1661-64.

Kungakrona typ 2 är snarlik typ 1 men den främre kronbågens prydnad har ett enklare utförande. Kungakrona typ 2 återfinner vi på mynt under åren 1669-72.

Kungakrona typ 3 återfinner vi på mynt under åren 1672-86.

Exempel på möjliga benämningar på de olika detaljerna i en kungakrona.

Kungakrona typ 1

Som sagts tidigare återanvändes flera punsar från 1/2 öre KM i produktionen av 1/6 öre SM 1666. De första 1/6 öre SM hade versalt "M".

Punsen för kungakrona typ 1 blev under 1666 allt sämre redan i ett tidigt skede. Det är framför allt den främre kronbågens prydnad som går sönder undan för undan så att den trasiga kronan i stort sett blir typisk för 1666. Under åren 1667-69 är kungakrona typ 1 alltid trasig.

För att se bildserien som visar den gradvisa försämringen av kungakrona typ 1,
klicka   << här >>

År 1669 tillverkades äntligen en ny puns för kungakronan, men den främre kronbågens prydnad fick ett enklare utförande.

Kungakrona typ 2 finner vi under perioden 1669-72.

Kungakrona typ 2.

Kungakrona typ 3

                   
                                    Kungakrona typ 3. Återfinns på mynt 1672-86.

Sveakronor

Det finns 3 typer av sveakronor. Typ 1 och 2 finns med från startåret 1666. Typ 3 gör entré 1670.

Sveakrona typ 1, som kommer år 1666.

Sveakrona typ 2, som kommer år 1666.

Sveakrona typ 3, som kommer år 1670.

Lejonen

Det finns tre typer av lejon och alla tre finns representerade år 1666. Under åren 1667 - 1686 finns endast lejon typ 3. Observera att alla tre lejonen är (i stort sett) lika stora. När man granskar mynten "live" ser lejonen olika stora ut. År 1686 kan en aningen högre typ 3 förekomma. Om du vill se en utförligare bild av de olika lejonen, klicka   << här >>

Valörsiffran

Valörsiffran kan under 1666 vara antingen stor eller liten. Från och med år 1667 är den alltid liten.

Stor valörsiffra.

Liten valörsiffra.

Den stora valörsiffran har skapats med punsar av typen brett typsnitt (som används i stort årtal).

Valörtexten

Under hela perioden gäller gement "m" i valörtexten utom under 1666 då det förekommer både gement och versalt "m". På mynt år 1666 med stor valörsiffra förekommer ett hoptryckt gement "m" med bibehållen höjd.

Gement "m" (ett normalt "m").

Hoptryckt gement "m" med bibehållen höjd. Bredden c:a 3/4 av normalt "m".

Versalt "M".

Skadade valsar kan ibland ge upphov till konstiga effekter. Se följande bilder där S:et ser ut som en 8:a.

8:a istället för "S" på grund av skadad vals. Ett exempel på mynt från 1671.

8:a istället för "S" på grund av skadad vals. Ett exempel på mynt från 1667.

Typsnitt för årtalet

Under år 1666 förekommer det tre olika typsnitt för årtal:
  A. Stort brett typsnitt (nytt)
  B. Litet typsnitt som man ärvt från 1/2 öre KM
  C. Stort annorlunda typsnitt (nytt)

Inledningsvis 1666 skapades nya punsar med typsnitt A. I mitten av 1666 återgick man en tid till de gamla årtalspunsarna med typsnitt B som ärvts från 1/2 öre KM.

I slutet av 1666 hade ett nytt typsnitt C tagits fram för årtal. Det fick samma totalhöjd som typsnitt B, men "överslängen" på sexan hade blivit kortare och sexans "kropp" hade blivit högre. Det nya typsnittet C ser ut att vara större än B på grund av de annorlunda proportionerna. Det var sedan i allmänt bruk under resten av perioden, dvs till och med år 1686.

Om du vill läsa mer om de olika typsnitten för årtalet, klicka   << här >>

Stor sista siffra i årtalet

Om du vill läsa om varför sista siffran i årtalet 1666 ibland är lite större, klicka   << här >>

Kronologin för varianterna under år 1666

I början av år 1666 är lejonet av typ 1 och typsnittet för årtalet är av typ A.

Sveakrona 1 är äldre än sveakrona 2.

I slutet av år 1666 är lejonet av typ 3 och typsnittet för årtalet är av typ C,
(vilket sedan gäller från 1667 och framåt).

Varianter 1/6 öre SM

Tre produktionsfaser för 1/6 öre SM

Produktionsfas 1 sträcker sig över åren 1666 - 1673. Diametern är under dessa år 25 - 26 mm och vikten ligger på 7,1 gram.

Produktionsfas 2 sträcker sig över åren 1674 - 1677. Diametern är under dessa år 25 mm men vikten är fortfarande 7,1 gram. I slutet av 1673 lägger man en stjärna i årtalet mellan andra och tredje siffran.

Produktionsfas 3 sträcker sig över åren 1680 - 1686. Diametern är under dessa år 25 - 25,5 mm men vikten har sänkts till 6,7 gram. Det är stjärna i årtalet under hela denna fas. Dessa siffror avser vad som står i myntordningarna. I verkligheten kunde mynten få helt andra vikter.

Alla 1/6 öre SM har motvända sidor, dvs myntbilden är upp-och-ned på frånsidan jämfört med åtsidan. Mynten valsades fram i valsverk varefter mynten stansades ut ur det präglade kopparbandet. Myntbilderna på valsarna var således vända åt olika håll.

Upplagor och relativ raritet per år för 1/6 öre SM

Produktion och relativ raritet.   Halén, 2004.

Sonesgården den 2 decenber 2019

Lennart Castenhag

Referenser

Suuri määrä pieniä rahoja - Kaarle XI:n kuudesosaäyrit eli ns. puoliäyriset, av Juha Halén.
Publicerad i "Rahojen Parissa", Finska Numismatiska Föreningens jubileumsbok 2004.

Dokumenthistorik

2019-12-02	Kompletterat 1666 med näst sistan siffran ompunsad.
2018-10-19	Felrättning. Prod-fas 2 ändrad till: 1674-77. Prod-fas 3 ändrad till: 1680-86.
2016-09-16	Lagt in bild på 1686 på 83
2013-01-30	Lagt in bild på 1676 med litet C.
2012-11-01	Lagt in bild på 1676 utan punkt efter årtal.
2012-10-19	Ett bättre mynt har hittats 1666 som har gement m på versalt M.
2012-10-09	Det har visat sig att 1666 utan tecken efter årtal har versalt M och stor valör tabellen 1666 omstrukturerad, men ingen förändring i logiken. Tabellen 1667-1686 kompletterad med varianten 1671 sista årtalssiffran dubbelpunsad. Även här gäller att det är romb både före och efter årtalet.
2012-10-04	En ny variant har upptäckts: Sveakrona 2, typsnitt B, lejon 3
2012-10-02	Kompletterat med beskrivning av årtalet 1666 med större sista siffra.
2012-09-25	Helt ny utgåva av variantbeskrivningen för 1/6 öre SM. Det har visat sig att det finns tre lejon och tre typsnitt för årtal Varianttabellen är helt omgjord för att ta hänsyn till detta ----------------------------------------------------------------------
2011-08-22	En första utgåva.